av Mikael Winterkvist | nov 8, 2025 | Arkivet
Den amerikanske journalisten David Schusters avslöjanden skapade politiskt kaos under tidigare i veckan när han avslöjade att källor inom FBI och justitiedepartementet uppgett för republikanska politiker att de ännu opublicerade Epstein-filerna ska vara mer komprometterande för Donald Trump än vad som tidigare rapporterats.
Uppgifterna har enligt tidskriften The New Republic skakat om det republikanska partiet. Författaren Michael Wolff har tidigare berättat för The Daily Beast att Jeffrey Epstein visade honom bilder på Trump med halvnakna unga flickor i knät, men Schusters källor antyder att materialet kan innehålla betydligt mer än så.
Offentliggöra
Det som började som ett marginellt initiativ från fyra republikanska kongressledamöter har snabbt vuxit till en omfattande rörelse. Enligt Schuster planerar nu över hundra republikaner att rösta tillsammans med Demokraterna för att offentliggöra dokumenten.
Justitieminister Pam Bondis framträdande i senaten tidigare i höst förvärrade situationen. När den demokratiske senatorn Sheldon Whitehouse frågade om de påstådda fotografierna kunde hon enligt flera vittnesmål bara sitta tyst och blinka, synbart oförberedd på frågan.
De fyra republikaner som drivit frågan längst är Thomas Massie, Marjorie Taylor Greene, Nancy Mace och Lauren Boebert. Deras mål har varit att samla tillräckligt många namn för att tvinga fram en omröstning i representanthuset. De saknade länge en sista underskrift men fick den i september, när Adelita Grijalva vann fyllnadsvalet i Arizona. Hennes signatur gav initiativet den nödvändiga majoriteten.
Talmannen Mike Johnson har därefter vägrat att svära in Grijalva, trots att mer än en månad passerat. Fördröjningen beskrivs nu som allt mer ohållbar, i takt med att stödet inom det egna partiet börjar spricka och kraven på insyn växer.
Pam Bondi
Läs mer
Från folkstyre till personlig makt: så har Trump gjort USA till ett lydrike
Trump tappar stöd – opinionssiffrorna rasar
Fyra nederlag för Trump – en vink om hur det kan gå i mellanårsvalet?
av Mikael Winterkvist | nov 5, 2025 | Arkivet
Dra nu inte alltför stora växlar på valresultatet inatt (amerikansk tid) men är utgången en försmak av vad som kan komma under mellan-årsvalen nästa år, så finns det alla skäl i världen för Donald Trump och republikanerna att vara oroliga.
Demokraterna tog hem segern i nattens fyra stora val: borgmästarvalet i New York, guvernörsvalen i New Jersey och Virginia samt Proposition 50, Kaliforniens folkomröstning om ny valkretsindelning.
- I New York vann Zohran Mamdani, demokrat och beskriven som socialist, borgmästarvalet.
- I Virginia vann demokraten Abigail Spanberger guvernörsvalet mot Winsome Earle-Sears, republican.
- I New Jersey vann demokraten Mikie Sherrill och besegrade Jack Ciattarelli, som fått stöd av Donald Trump.
Förutom dessa tre val så röstade Kalifornien igenom ett föreslog om att rita om röstdistrikten vilket leder till att delstaten får fem nya delegater i kommande val. Förslaget var ett direkt svar på ett liknade förslag och beslut i delstaten Texas som kommer att ge fem nya delegater i kommande val. Därmed upphävs Texas ”gerrymandering”.
Tre platser
Till detta kan läggas en demokratisk, ny kvinnlig borgmästare i Detroit, Mary Sheffield, och att demokraterna lyckades behålla samtliga tre platser i Pennsylvania, som domare i delstatens högsta domstol. Republikanerna hade siktat på att ta åtminstone av en de tre platserna men demokraternas kandidater vann alla tre platserna. I Virgina så vann demokraten Jay Jones valet till chefsåklagare (delstatens justieminister). Han vann över Jason Miyares, republikan, som stöttats av Donald Trump.
Donald Trump själv sysslade med annat under de här viktiga valen. Han postade bilder på sitt nya badrum och hävdade att intervjun med honom i ”60 Minutes” sågs av flest och fick bäst betyg.
Läs mer
Från folkstyre till personlig makt: så har Trump gjort USA till ett lydrike
Trump tappar stöd – opinionssiffrorna rasar
av Mikael Winterkvist | nov 3, 2025 | Arkivet
USA:s attacker mot fartyg som anklagas för narkotikasmuggling på internationellt vatten bryter enligt flera experter mot centrala delar av internationell rätt. Den folkrättsliga grunden för att använda militärt våld utanför landets territorium är svag och saknar stöd i gällande normer.
FN-stadgans artikel 2(4) förbjuder användning av våld mellan stater, utom vid självförsvar enligt artikel 51 eller genom beslut av FN:s säkerhetsråd. USA har inte visat att något av dessa undantag gäller.
Fartygen som attackeras befinner sig på internationellt vatten och omfattas av flaggstatens jurisdiktion enligt havsrätten. Endast flaggstaten har rätt att ingripa mot ett fartyg, förutsatt att det inte handlar om piratverksamhet eller slavhandel. Att USA ensidigt angriper fartyg utan flaggstatens samtycke utgör ett intrång i andra staters suveränitet och strider mot havsrättskonventionen.
Globalt krig
Donald Trump har beskrivit insatserna som en del av ett globalt krig mot narkotikakarteller. Genom att beordra militära attacker mot misstänkta smugglare utan internationellt mandat sätter han sig över internationell rätt och kringgår FN-systemet. Flera folkrättsjurister framhåller att sådant agerande undergräver den rättsordning som skapades efter andra världskriget för att begränsa staters rätt att använda våld.
Det finns inga oberoende bevis för att de fartyg som attackerats verkligen transporterade narkotika. Uppgifterna kommer uteslutande från amerikanska myndigheter, som inte har presenterat beslag, dokumentation eller verifierade undersökningar av vraken. Oberoende organisationer konstaterar att de dödade inte har identifierats som medlemmar av några karteller. Avsaknaden av bevis innebär att de som dödats har avrättats utan rättslig process.
Trumps beslut att beordra attacker utan kongressens godkännande, utan domstolsprövning och utan internationellt stöd betraktas av flera experter som ytterligare bevis på hans förakt för rättsliga ramar. Handlandet passar in i ett längre mönster där juridiska hinder avfärdas som politiska besvär. Samma synsätt präglade tidigare beslut om resandeförbud, försök att påverka rättsväsendet och avvisandet av internationella avtal. Mönstret visar hur Trump konsekvent placerar sig själv och sina beslut över rättsstatens principer.
Landets säkerhet
USA har klassificerat kartellerna som ”narcoterrorister” och hävdar att de utgör ett väpnat hot mot landets säkerhet. Begreppet saknar juridisk status och uppfyller inte kriterierna för väpnad konflikt enligt folkrätten. Att behandla brottsbekämpning som militär krigföring innebär att civila personer dödas utan att någon rättslig process äger rum.
Amnesty International och Human Rights Watch bedömer att dessa attacker bryter mot rätten till liv och mot principerna om proportionalitet och nödvändighet. Narkotikasmuggling är ett brott som ska hanteras med rättsliga och polisiära medel, inte genom militära insatser. Att använda drönare och missiler mot civila fartyg innebär att människor dödas utan juridisk prövning.
Rapporter från Atlantic Council och Chatham House varnar för att USA:s agerande riskerar att försvaga den internationella rättsordningen. Genom att tolka kampen mot narkotikasmuggling som självförsvar öppnas en väg för andra stater att hävda liknande undantag, vilket hotar den globala rättssäkerheten.
Folkrätten
Den samlade juridiska bedömningen är att attackerna mot så kallade knarkbåtar strider mot folkrätten. De saknar rättsligt stöd i självförsvar, kränker andra staters jurisdiktion på internationellt vatten, saknar bevis för narkotikasmuggling och innebär att människor dödas utan laglig prövning. Trumps agerande ses som ett medvetet avståndstagande från rättsstatliga principer och som ett uttryck för hans vilja att sätta sig över både internationella regler och grundläggande juridiska processer.
Källor:
Läs mer
Trump kräver att de amerikanska skattebetalarna ska betala honom 230 miljoner dollar
av Mikael Winterkvist | nov 1, 2025 | Arkivet
För nästan exakt en månad sedan skrev teknikjournalisten Sean Hollister på The Verge om att T1 Phone 8002 – den så kallade Trump-telefonen – hade missat sitt utlovade lanseringsdatum. Nu är det slutet av oktober, och fortfarande har ingen telefon dykt upp.
T1 är en gyllene Android-modell i mellanklassen som presenterades redan i juni, samtidigt som mobilabonnemanget Trump Mobile lanserades till ett pris av 47 dollar i månaden. Enligt pressmeddelandet skulle telefonen komma i augusti, men på företagets webbplats stod september. En talesperson berättade senare för USA Today att lanseringen skjutits upp till oktober.
Nu har även det datumet passerat. Trump Mobile har inte publicerat något på sociala medier sedan den 28 augusti, då företaget snabbt raderade en tweet med en dåligt redigerad bild på en Samsung Galaxy S25 Ultra – som man försökte få att se ut som T1-telefonen.
Lovat
På produktsidan har texten länge bara lovat att telefonen ska komma ”senare i år”, en formulering som ändrades samtidigt som Trump Mobile slutade hävda att T1 skulle tillverkas i USA. Det ger företaget ytterligare två månader på sig att släppa den och ändå hävda att lanseringen sker enligt plan.
Trump Mobile har inte svarat på några frågor om när T1 faktiskt ska komma, vare sig i september eller nu i oktober. En del skulle kalla den här telefonen för ren luft – men frågan återstår: var är Trump-telefonen?
Källa: The Verge
Läs mer
Nu ska Trump tillverka mobiltelefoner – i USA
Fake it till you make, eller bara blåljug
Nu vet vi var Trumps amerikanska telefon kommer ifrån och det är inte USA
Trump Mobile – ett korthus som nu rasat samman
av Mikael Winterkvist | nov 1, 2025 | Arkivet
Donald Trump har återvänt till Vita huset med en politisk agenda som i praktiken har förändrat USA:s styrelseskick. Flera beslut under den nya mandatperioden pekar mot att landet inte längre fungerar som en demokrati i modern mening.
De första månaderna efter installationen präglades av en snabb och systematisk utrensning inom statsförvaltningen. Presidenten ersatte hundratals tjänstemän på nyckelpositioner med personer utan erfarenhet men med tydlig personlig lojalitet. Oberoende myndigheter, som justitiedepartementet, miljömyndigheten EPA och FBI, fick nya chefer som uttryckligen lovat att ”tjäna presidentens vilja”. Den traditionella maktdelningen mellan exekutiv och rättsväsende har därmed försvagats.
Ekonomiskt inflytande och krav på justitiedepartementet
Trump har dessutom begärt omfattande ersättning från justitiedepartementet för tidigare federala utredningar. Kraven, som uppgår till cirka 230 miljoner dollar, gäller bland annat Rysslandsutredningen och Mar-a-Lago-ärendet. Upplägget är unikt eftersom en sittande president kräver pengar från en myndighet han själv kontrollerar. Jurister och statsvetare har varnat för att det utgör ett direkt missbruk av statliga resurser och ett hot mot rättsstatens oberoende.
Domstolarna
Domstolarnas oberoende har pressats hårt. Vita huset har krävt att federala domare ska ”samarbeta med den nationella agendan” och använt hot om nedskärningar och uteslutningar för att få bort motståndare. Ett särskilt dekret har infört möjlighet för presidenten att stoppa rättsprocesser som ”hotar rikets stabilitet”, vilket i praktiken innebär att Vita huset kan lägga sig i pågående mål. Ledande jurister vid American Bar Association och Brennan Center for Justice har varnat för att dessa beslut upphäver den juridiska balans som definierar en rättsstat.
Pressfriheten
Pressfriheten har minskat. Trump har återinfört den svarta listan över medier som nekas tillgång till pressrum och offentliga evenemang. Vita huset godkänner endast reportrar från medier som anses ”pålitliga” eller ”opartiska”, vilket i praktiken betyder lojala. Flera reportrar har fått sina presslegitimationer indragna. I presidentens återkommande tal kallas etablerade medier fortfarande ”folkets fiender”, en retorik som direkt bidragit till hot och trakasserier mot journalister enligt Committee to Protect Journalists.
Förvaltningen
Förvaltningen av statens information har centraliserats till ett nytt organ, Office of National Communications, som måste godkänna alla offentliga uttalanden från federala myndigheter. Interna e-postläckor visar att även vetenskapliga rapporter om klimat, folkhälsa och ekonomi numera granskas politiskt innan publicering. Det har lett till att flera myndigheter slutat publicera statistik som tidigare varit offentlig, bland annat från Centers for Disease Control and Prevention och Bureau of Labor Statistics.
Styrning via lojala myndigheter och politiserad statsapparat
Trump har återinfört och utökat det så kallade ”Schedule F”-systemet, som gör tusentals tjänster i statsförvaltningen möjliga att ersätta med politiskt tillsatta personer. Justitiedepartementet leds nu av Pam Bondi, en långvarig allierad till Trump, och hennes biträdande minister Todd Blanche är en tidigare försvarsadvokat för presidenten. Genom dessa utnämningar har Trump fått direkt kontroll över åklagarväsendet och flera centrala federala myndigheter. Jurister vid Brennan Center for Justice beskriver detta som en ”total omstöpning av rättsstatens struktur”.
Press på företag och institutioner
Vita huset har dessutom använt ekonomiska och administrativa verktyg för att pressa privata aktörer. Flera universitet och storbolag har fått hot om indragna statliga kontrakt eller granskningar om de inte ändrat sina policyer kring mångfald och hållbarhet. Columbia University gick i mars 2025 med på omfattande policyförändringar efter att regeringen hotat med att dra tillbaka forskningsbidrag. Den typen av åtgärder har blivit ett effektivt sätt för Vita huset att styra privata institutioner utan formella lagändringar.
Rösträtten
Rösträtten har försvagats ytterligare genom nya federala regler som ger delstater större möjlighet att begränsa röstning ”av säkerhetsskäl”. Lagarna har lett till att hundratusentals väljare i urbana områden fått svårare att registrera sig. Samtidigt har justitiedepartementet dragit in finansiering till valövervakning, vilket försvårar kontrollen av valprocessen. Organisationen Freedom House konstaterar i sin senaste rapport att USA:s val numera saknar tillräcklig transparens för att betraktas som fria och rättvisa.
Utrikespolitiken
Inom utrikespolitiken har Trump avskaffat flera internationella åtaganden kring demokrati och mänskliga rättigheter. USA har lämnat FN:s råd för mänskliga rättigheter och minskat stödet till organisationer som arbetar med fria val utomlands. Retoriken om ”America First” har förvandlats till en praktik där internationella institutioner betraktas som hot mot den nationella suveräniteten.
Militärt inflytande
Militärt inflytande i inrikespolitiken har ökat. Trump har återinfört Executive Order 13999, som tillåter militära styrkor att användas mot civila vid ”nationella oroligheter”. Ordern har redan tillämpats vid protester i Washington och Atlanta, där Nationalgardet kallades in för att ”säkra ordningen”. Civil Rights Watch och American Civil Liberties Union har kallat beslutet en allvarlig överträdelse av konstitutionen.
De samlade effekterna av dessa beslut är tydliga. Oberoende institutioner har förlorat sin självständighet, rättsstaten har försvagats och makten har koncentrerats till den verkställande grenen. Politiska motståndare demoniseras, medier tystas och rättssystemet används som vapen mot oliktänkande.
Maktmissbruk
Den tidigare gränsen mellan auktoritär ledarstil och faktiskt maktmissbruk är nu suddad. Landet har kvar sina val och sin konstitution, men systemet fungerar inte längre enligt de principer som definierar en liberal demokrati. När en ledare kan styra myndigheter, medier och domstolar efter sin vilja, samtidigt som han kräver pengar av staten och använder ekonomiska påtryckningar mot företag och institutioner, har makten förskjutits bort från folkstyre till personlig kontroll.
Källor
Läs mer
Trump kräver att de amerikanska skattebetalarna ska betala honom 230 miljoner dollar
av Mikael Winterkvist | okt 23, 2025 | Arkivet
Donald Trump kräver 230 miljoner dollar i skadestånd från det amerikanska justitiedepartementet för de brottsutredningar som riktats mot honom både före och efter hans första tid som president. Kravet, som lämnats in genom en administrativ process som ofta föregår stämningar, gäller två separata ärenden.
Det första rör utredningen om rysk inblandning i presidentvalet 2016 och eventuella kopplingar till Trumps kampanj. Det andra handlar om FBI:s husrannsakan i Trumps residens Mar-a-Lago 2022, där myndigheten sökte efter hemligstämplade dokument som han misstänks ha behållit efter sin första mandatperiod. Trump åtalades i Florida i samband med den senare utredningen, men fallet ogiltigförklarades av domstol, och justitiedepartementet drog tillbaka sitt överklagande efter att Trump vunnit valet 2024.
Kan stämma
Enligt The New York Times skulle en eventuell uppgörelse behöva godkännas av tjänstemän som Trump själv utsett under sin andra mandatperiod. En av dem är biträdande justitieminister Todd Blanche, som tidigare försvarade Trump i flera brottmål innan han återvände till Vita huset.
Trump kommenterade själv uppgifterna under tisdagen och bekräftade att summan på 230 miljoner dollar ”kan stämma”. Han kallade situationen ”märklig”, eftersom ett beslut om skadestånd skulle behöva passera hans eget skrivbord. ”Det är som att betala skadestånd till sig själv,” sade han, och tillade att han i så fall skulle skänka pengarna till välgörenhet.
Vid ett tillfälle i Vita huset antydde Trump att han ser sin ansökan som en fortsättning på ett tidigare ärende. ”Jag hade en väldigt stark stämning på gång, men när jag blev president insåg jag att jag i praktiken stämmer mig själv,” sade han.
Häxjakterna
Trumps juridiska talesperson uppgav till CNBC att presidenten fortsätter att ”kämpa mot de demokratiskt ledda häxjakterna”, däribland det han kallade ”Russia-hoaxen” och ”den politiserade användningen av rättssystemet under Joe Biden”.
Varken Vita huset eller justitiedepartementet ville kommentera detaljerna i Trumps krav, men en talesperson för departementet betonade att alla tjänstemän följer riktlinjerna från oberoende etiska rådgivare.
Källa: MSN
Läs mer
Trump benådar dömda brottslingar och åtalar sina politiska fiender
No Kings: Miljontals amerikaner på gatorna i historisk protest mot Trump
