av Mikael Winterkvist | jul 2, 2025 | Arkivet
Ett nybyggt migrantförvar i Everglades, Florida, har väckt uppmärksamhet efter att president Donald Trump invigde anläggningen den 1 juli 2025. Lägret, som snabbt fått smeknamnet Alligator Alcatraz, är beläget vid det nedlagda Dade-Collier Training and Transition Airport, cirka elva mil väster om Miami – mitt i Floridas träskmarker.
Enligt delstatsmyndigheterna är lägret uppfört under nödförordning och har plats för upp till 5 000 personer. Området omges av vatten, tät vegetation och naturliga barriärer i form av vilda djur, vilket presidenten beskrev som ett effektivt säkerhetssystem:
“You can’t run through the Everglades. We have water, currents, and we have alligators. It’s beautiful security.”
Projektet har finansierats delvis med federala krismedel via FEMA, och kostnaden för driften anges vara omkring 450 miljoner dollar per år
Baracker
Delstatens inrikesdepartement uppger att anläggningen innehåller tält, baracker, 200 övervakningskameror och cirka 400 säkerhetsanställda. Några uppgifter om rättslig infrastruktur, som domstolar eller asylhandläggning, har inte offentliggjorts vilket betyder att lägret saknar möjligheter för att ge asylsökande en korrekt juridisk prövning.
Miljöorganisationer och representanter för Miccosukee-stammen har reagerat kraftigt. Kritiken gäller att anläggningen byggts utan miljöprövning, i känsliga våtmarker nära heliga platser. En rättsprocess har inletts i delstatlig domstol
Kärnväljare
Bedömare ser i första hand lägret som ett politiskt verktyg. Invandring var en kärnfråga i Trumps valkampanj inför presidentvalet, och ”Alligator Alcatraz” har redan fått symbolisk tyngd bland hans kärnväljare. Kritiker kallar initiativet för ”ren teater”.
Flera juridiska processer har nu inletts för att stoppa öppningen av lägret. Det återstår att se om lägret överlever rättslig prövning.
av Mikael Winterkvist | jul 2, 2025 | Arkivet
Paramount Global, moderbolag till CBS News, har gått med på att betala 16 miljoner dollar till Donald Trump efter en uppgörelse som rör en intervju med vicepresident Kamala Harris, sänd i 60 Minutes i oktober 2024. Trump hävdade att redigeringen av intervjun snedvred innehållet på ett sätt som skadade honom personligen och politiskt.
Uppgörelsen innebär att inga ytterligare rättsliga åtgärder kommer att vidtas. Paramount har inte erkänt något fel, men uppger att man valt att förlikas för att undvika en utdragen och kostsam process. Summan på 16 miljoner dollar ska enligt uppgörelsen gå till Trumps framtida presidentbibliotek samt täcka juridiska kostnader
Intervju
Intervjun med Harris, som bland annat innehöll kommentarer om Israel, sändes i sin helhet i oktober 2024. Trump menade att delar hade klippts bort på ett sätt som ändrade budskapet. CBS har försvarat sin redigering som rutinmässig och journalistiskt motiverad
Enligt uppgörelsen kommer CBS i framtiden att tillgängliggöra transkriptioner av presidentintervjuer i sin helhet, med undantag för fall där sekretess gäller. Det ses som en eftergift som går längre än praxis – även om inga juridiska skyldigheter fastställs.
Trump krävde ursprungligen upp till 20 miljarder dollar i skadestånd, baserat på en lag i Texas som förbjuder “vilseledande handelspraxis”. Stämningen kallades av vissa juridiska bedömare “rättsligt svag men politiskt kraftfull”
Uppgörelsen
Uppgörelsen har fått kritik från pressfrihetsorganisationer, där PEN America uttryckt oro för att mediebolag i framtiden kan undvika kontroverser genom att förhandla snarare än försvara redaktionell frihet. Internt inom CBS har nyhetsledningens hantering också ifrågasatts, särskilt efter att topproducenter lämnat sina poster tidigare i år.
Flera bedömare kopplar uppgörelsen till Paramounts kommande affär med Skydance Media, som fortfarande väntar på godkännande från amerikanska myndigheter.
Källor
av Mikael Winterkvist | jul 1, 2025 | Arkivet
Donald Trumps omfattande reformpaket, som han själv kallat ”One Big Beautiful Bill”, har nu röstats igenom i den amerikanska senaten efter intensiva förhandlingar.
Det kontroversiella lagförslaget, som kombinerar skattesänkningar, budgetnedskärningar och tuffa åtgärder mot invandring och AI-reglering, har väckt starka reaktioner både inom och utanför kongressen.
Det blev till slut vicepresidenten JD Vance som fällde avgörandet då förslaget antogs med bara en rösts marginal.
Kontroversiella förslag
Lagförslaget beskrivs som Trumps politiska manifest för en andra presidentperiod, och innehåller flera av de mest kontroversiella förslagen från hans valkampanj:
- – Skattefördelar för företag och höginkomsttagare
- – Kraftiga nedskärningar i välfärdsprogram som Medicaid och SNAP
- – Strikta regler för invandring och medborgarskap
- – Nya begränsningar för AI-forskning och digitala rättigheter
- – Prioriteringar för traditionell industri och fossil energi
Med stöd från en hårt disciplinerad republikansk majoritet i senaten och en splittrad opposition kunde förslaget antas efter ett maratonliknande omröstningsförfarande. Kritiker kallar det en ideologisk attack på det sociala skyddsnätet, medan Trumpanhängare hyllar det som ett kraftfullt steg mot ett ”America First 2.0”.
Beslutet väntas nu följas av juridiska prövningar och protester, särskilt kring de delar som berör mänskliga rättigheter, AI-reglering och federala domstolars oberoende.
Nu när förslaget röstats igenom i senaten går det vidare till representanthuset. Där kan en ny omröstning ske redan på onsdag.
Källor:
av Mikael Winterkvist | jul 1, 2025 | Arkivet
Splittringen mellan Elon Musk och Donald Trump ser nu ut att vara total. Enligt uppgifter från flera amerikanska medier överväger Musk att starta ett eget politiskt parti om Trumps nya budgetförslag går igenom.
Budgeten, som president Trump nu lagt fram inför kongressen, innehåller omfattande nedskärningar i välfärdssystemen, stora skattesänkningar för de rikaste samt kraftiga subventioner till fossilindustrin. Dessutom innehåller förslaget ett kontroversiellt AI-moratorium: delstater som inför egna AI-regler riskerar att förlora upp till 500 miljoner dollar i federalt stöd – en åtgärd som av kritiker beskrivs som ett sätt att centralisera makten över teknikreglering.
I budgen finns även förändringar för stöd till miljöteknik och NASA:s civila rymdprogram – något som direkt påverkar Musks verksamheter inom både SpaceX och xAI.
Medspelare
Musk har tidigare varit en av Trumps mer oförutsägbara medspelare – ibland öppen kritiker, ibland lojal rådgivare i det fördolda, men det senaste utspelen, i kombination med ökande friktion kring AI-reglering och rymdbudgeten, verkar ha fått bägaren att rinna över.
“Om Trump menar allvar med att bromsa framsteg och slänga framtiden i soporna – då får han klara sig utan mig”, ska Musk ha sagt enligt en källa med insyn. Han nämnde även att ett nytt politiskt alternativ kan behövas “för att rädda innovationen från ideologisk kortsiktighet.”
Spekulationerna om ett Musk-parti, kanske med namn som Future First eller Technodemocrats, har redan börjat cirkulera i sociala medier. Flera tidigare Trump-donatorer inom Silicon Valley sägs också ha börjat titta på alternativa kandidater – med Musk högst på listan.
Oavsett om ett nytt parti faktiskt blir verklighet eller ej, tyder allt på att den tidigare frostiga vänskapen mellan Trump och Musk nu är bruten, och det kan få konsekvenser inför presidentvalet 2028.
Trump å sin sida, jublar inte direkt över Musks planer:
Vad innehåller Trumps nya budget?
- – Stora nedskärningar i sjukvård och sociala trygghetssystem
- – Skattelättnader för höginkomsttagare
- – Subventioner till oljeindustrin
- – Minskad/ändrad finansiering av AI, miljöteknik och rymdprogram
Källa: New York Times
Hur reagerar Musk?
Överväger att bilda ett nytt politiskt parti i protest.
Källa: Axios
Bakgrund:
Musk har tidigare haft en spänd relation till Trump – både samarbetat och tagit avstånd, särskilt kring klimatfrågor.
Källa: BBC News
Reaktioner i techvärlden:
Silicon Valley-donatorer ser sig om efter nya alternativ inför valet 2028.
Källa: The Verge
av Mikael Winterkvist | jun 30, 2025 | Arkivet
Under 2025 års NHL-draft valde New York Islanders med sitt val – som nummer ett för första gången sedan sedan 2009 – och tog backsensationen Matthew Schaefer, en komplett spelare med ledarskapspotential och stark tvåvägsspel. (NHL.com).
Islanders följde upp med flera ska vi kalla dem breda val: Daniil Prokhorov, Luca Romano, Tomas Poletin, Sam Laurila, Burke Hoodoch Jacob Kvasnicka, i ett försök att bygga djup för framtiden. (New York Post)
Ny GM
Den nya general managern Mathieu Darche tog över i maj och markerade snabbt att han inte tänkte fatta sentimentala beslut – han vägrade exempelvis att välja en lokal spelare enbart för PR-värdet. I stället följde han sin plan: välja Schaefer först, och maximera värdet genom smarta byten i de följande rundorna. (New York Post). Darche bytte till sig två ytterligare val i förstarundan i en bytesaffär där backen Noah Dobson släpptes till Montreal Canadiens. En utifrån sett smart affär när det snabbt visade isig att Dobsons krav på runt 11 miljoner dollar låg mycket långt ifrån vad Islanders kunde tänka sig att betala.
Darche har varit tydlig: han ville inte sälja förstavalet, men var öppen för alternativ. Han ser inte lagbygget som en total omstart, utan som en retool – där man justerar, breddar och föryngrar samtidigt som man förblir konkurrenskraftiga. (NHL.com)
Högt betyg
ESPN gav Islanders betyget A+ för sin draftdag, med motiveringen att Schaefer är “en framtida kapten” och att organisationen lagt en solid grund för åren som kommer. (ESPN) Tre val i förstarundan tillhör inte vanligheterna och i den sits som Islanders befinner sig, med en rätt ålderstigen trupp, så var de nio val som klubben nu gjorde en satsning inför framtiden, utan att för den skull kalla det för ett ombygge.
Samtidigt sker en parallell satsning på AHL-nivå, där Rocky Thompson nyligen utsetts till ny tränare för Bridgeport, vilket stärker klubbens utvecklingslinje. (New York Post) Det är en radikal förändring på bredden, på djupet för hela föreningen där Lou Lamoriello, tidigare GM, inte brytt sig särskilt mycket om farmarlaget. Bridgeport Islanders som var sämst i AHL, för andra året i rad, och som inte varit i närheten av slutspel på tre säsonger.
Ljusare
Framtiden för Islanders ser alltså ljusare ut än på länge. Med en tydlig strategi, kompetent ledarskap och ett öga för både talang och karaktär har Darche börjat forma ett nytt kapitel för klubben, vilket inte är detsamma som att vi kommer att se snabba resultat och förändringar på isen. Draftvalen handlar om spelare som är 17-19 år gamla, i huvudsak.
Det är en sak att hitta rätt spelare, bra spelare och en helt annan att utveckla dem till färdiga NHL-spelare. Nu ska det kapital som Islanders valt och knutit till sig förvaltas och det är som bekant en annan historia men, och det är allt annat än oviktigt – New York Islanders har skapat sig förutsättningar och möjligheter genom en helg med draftval som hockeyexperterna ger högsta betyg.
Det var ett tag tag sedan.
Islanders nio draftval 2025 – spelare, ursprung och statistik
Matthew Schaefer (1:a valet, totalt nr 1)
Född 5 september 2007 i Hamilton, Ontario, Kanada. Back, 188 cm, 84 kg, vänsterskytt. Spelade för Erie Otters i OHL och gjorde 7 mål och 15 assist (22 poäng) på 17 matcher. Trots sjukdom och skada under säsongen anses han ha hög ledarpotential och spelintelligens.
Källa
Victor Eklund (1:a rundan, nr 16 totalt)
Född 3 oktober 2006 i Stockholm, Sverige. Högerforward, 180 cm, 73 kg. Spelade i Djurgårdens J20 och i Allsvenskan. Producerade 7 mål och 18 assist i juniorserien, samt 1 mål och 3 assist i seniorspel. En smart spelare med god spelförståelse.
Källa
Kashawn Aitcheson (1:a rundan, nr 17 totalt)
Kanadensisk back från Barrie Colts i OHL. Känd för sitt defensiva ansvar, storlek och skridskoåkning. Ses som ett långsiktigt projekt med potential att bli NHL-regular.
Källa
Daniil Prokhorov (2:a rundan, nr 42)
Rysk högerforward, 198 cm, 99 kg. Spelade för Dinamo Sankt Petersburg i MHL. Kombination av storlek, teknik och offensiv räckvidd. Potentiell powerforward på högsta nivå.
Luca Romano (3:e rundan, nr 74)
Kanadensisk center från Kitchener Rangers i OHL. Agil och teknisk, med spelintelligens och puckkontroll. Ses som en framtida topp-6-center om han utvecklas rätt.
Källa
Tomas Poletin (4:e rundan, nr 106)
Tjeckisk vänsterforward. Spelade i Finland för Lahti Pelicans juniorlag. En teknisk forward med internationell erfarenhet och bra skridskoåkning.
Sam Laurila (5:e rundan, nr 138)
Amerikansk back från Fargo Force i USHL. Vänsterskytt. En defensivt lagd back med stark arbetsmoral och fysiskt spel.
Burke Hood (6:e rundan, nr 170)
Kanadensisk målvakt från Vancouver Giants i WHL. 191 cm lång. Spelade 42 matcher med 91,0 % räddningsprocent och 3.13 i GAA. Atletisk och stark på första skott, men behöver förbättra returer och positionsspel.
Jacob Kvasnicka (7:e rundan, nr 202)
Amerikansk högerforward fostrad i USNTDP. Tvåvägsspelare med stark arbetsinsats och potential att växa in i ett AHL-lag. Möjlig rollspelare i NHL på sikt.
Källor
av Mikael Winterkvist | jun 30, 2025 | Arkivet
Donald Trump hotar nu med att tvinga journalister att avslöja sina källor, efter en rad motstridiga uppgifter, bland annat i rapporter inom den amerikanska underrättelsetjänsten, gällande hur och vilka skador de amerikanska bombningarna av iranska kärnkraftsanläggningar.
Trump sa i en en intervju på söndagen att han kan tänka sig att tvinga journalister, som publicerat en första amerikansk underrättelsebedömning av hans administrations attacker mot Iran, att avslöja sina källor, samtidigt som han fortsätter att hävda att bombningarna i princip helt slagit ut hela det iranska kärnkrafts- och anrikningsprogrammet.
Intervjuades
Den amerikanske presidenten intervjuades i programmet Sunday Morning Futures med Maria Bartiromo, på Fox News, och insisterade återigen på att amerikanska flyganfall riktade mot tre iranska anläggningar förra helgen slutförde uppgiften att sätta stopp för det iranska kärnvapenutvecklingsprogrammet. Attackerna, hävdade Trump, utplånade den iranska regeringens hela (eller en majoritet) av dess tillgång på anrikat uran – han förnekade påståenden från iranska tjänstemän om att det flyttades ut ur området innan Fordow-platsen attackerades.
Trump svarade också på en fråga att han kommer att ta till rättsliga åtgärder mot demokratiska kongressledamöter och journalister som han anklagade för att ha publicerat delar av en amerikansk underrättelsebedömning av effekterna av de tre attackerna.
Trump hävdar att den underrättelserapport som läckte visar att attackerna var mer framgångsrika än vad medierna rapporterat, och antyder att både journalister och deras källor borde kunna åtalas.
I intervjun sade han:
“You go up and tell the reporter, ‘national security – who gave it?’ … I suspect we’ll be doing things like that.”
Pressfriheten
Trumps nya utspel, riktat mot journalister och den amerikanska pressfriheten, har fokus på CNN, Washington Post och New York Times, en tv-kanal och två tidningar. New York Times och Washington Post anses historisk ha stått republikanerna nära, till skillnad från CNN som förvisso inte har någon uttalad politisk koppling men som i USA anses ligga nära demokraterna.
De tre nyhetsförmedlarna har, liksom stora delar av internationell media, rapporterat om den splittrade bild av bombningarna som finns, inte minst inom USAs egen underrättelsetjänst. Trump-administrationen hävdar att det iranska kärnkraftsprogrammet är helt utslaget samtidigt som det finns rapporter om att Irans försök att anrika uran kan ha fördröjts med några månader och att den mängd uran som Iran redan har anrikat hade flyttats till en säker plats innan bombningarna.
Pressfrihet
Skyddet för journalister i USA bygger främst på det första tillägget i den amerikanska konstitutionen, som garanterar yttrandefrihet och pressfrihet, men det finns ingen federal lag som uttryckligen skyddar journalister från att behöva avslöja sina källor i domstol.
Här är den grundläggande situationen:
Första tillägget ger ett starkt principiellt skydd för pressfriheten, vilket innebär att staten inte får censurera medier eller hindra publicering. Däremot har domstolar i vissa fall slagit fast att detta inte alltid skyddar journalister från att behöva vittna eller lämna ut information.
USA har ingen nationell “shield law”, alltså ingen federalt gällande lag som skyddar journalister från att tvingas avslöja sina källor i rättsliga sammanhang. Det innebär att federala domstolar i vissa fall kan kräva att en journalist avslöjar sin källa, särskilt om det rör nationell säkerhet eller brottsutredningar.
Däremot har över 40 delstater samt District of Columbia egna “shield laws” som ger visst skydd. Dessa lagar varierar kraftigt i omfattning. Vissa skyddar endast icke-offentlig information. Vissa gäller endast i civilrättsliga mål, inte i brottmål. Vissa kräver att källan lämnas ut om informationen är avgörande och inte går att få på annat sätt. En översikt över delstatliga lagar finns hos Reporters Committee for Freedom of the Press.
Det viktigaste rättsfallet på federal nivå är Branzburg v. Hayes (1972), där Högsta domstolen slog fast att journalister inte har ett generellt konstitutionellt skydd mot att kallas att vittna inför en jury. Domen har dock tolkats olika, och många domstolar erkänner ändå ett visst “kvalificerat skydd” beroende på omständigheterna.
Balansgång
I praktiken råder en balansgång. Många federala domare erkänner pressens roll i ett demokratiskt samhälle och försöker undvika att tvinga fram källavslöjanden – men när det gäller nationell säkerhet, terrorism eller brottmål väger andra intressen ofta tyngre.
Sammanfattningsvis har journalister i USA ett starkt skydd genom konstitutionen – men inte ett absolut skydd att vägra vittna eller avslöja källor, särskilt inte på federal nivå. Skyddet beror i hög grad på var i landet man befinner sig, vad ärendet gäller och vilken domstol som är inblandad.
Sen, av tradition och av respekt för mediernas frihet, så tillhör det till ovanligheterna att myndigheterna kräver att journalister ska avslöja sina källor på det sätt som Trump nu gör.
Attack
Trumps uttalande är också en del i en större, mer omfattande attack på hela den amerikanska demokratin där Trump utmanar allt från landets domstolar till universitet. För varje enskilt steg som Trump tar i sina försök att tillskansa sig mer makt och med att styra USA med presidentordrar så kantas den vägen av tillskyndare som hävdar att det han gör inte är så farligt, att han inte kommer att fullfölja alla sina hot eller att han kommer att göra det han faktiskt säger att han tänker göra.
“The road to fascism is lined with people telling you to stop overreacting.” ~ William K. Wolfrum *
Trumps uttalande att han tänker tvinga journalister att avslöja sina källor är inte förflugna ord av en irriterad makthavare. Det är ett hot riktat mot i första hand de som fortfarande törs prata med medierna och som kan förmedla en annan bild än den Donald Trump ger.
Det är ett hot uttalat för att tysta.
Från folkvald till envåldshärskare? Trumps farliga och medvetna vägval
* William K. Wolfrum anges som författare till citatet enligt flera onlinekällor, men det finns ingen verifierad originalkälla. Citatraden används ofta som en varning: att tystnad, passivitet eller minimerande reaktioner kan bana väg för auktoritära maktövertaganden.
