av Mikael Winterkvist | jul 14, 2025 | Arkivet

How do you know if that shocking photo in your feed is real, or just another AI fake? Digital forensics expert Hany Farid explains how he helps journalists, courts and governments find structural errors in AI-generated images, offering four practical tips everyday individuals can use when facing the internet’s war on reality.
av Mikael Winterkvist | jul 9, 2025 | Arkivet
In early 2021, the journalist Matt Richtel spoke to a father who was a few weeks into a nightmare. Tatnai Burnett was a doctor, his wife was a therapist, and, until middle school, their daughter Elaniv had seemed to be the happy beneficiary of loving parents and a stable home. Then, without apparent external cause, she became depressed and began cutting herself. Her parents sought treatment, including medication and therapy, but on March 1, 2021, Elaniv took an overdose of pills. She arrived at the hospital conscious, then started hallucinating and having seizures, before going into cardiac arrest and being placed on life support.
The New Yorker
av Mikael Winterkvist | jul 8, 2025 | Arkivet

New York Islanders har inlett sin ombyggnad av truppen inför säsongen 2025–2026 under ledning av klubbens nya GM, Mathieu Darche. Flera uppmärksammade värvningar och byten har redan genomförts och på några veckor har mer hänt i laget än under alla år med Lou Lamoriello, tidigare GM.
Noah Dobson, back, har lämnat laget i en uppmärksammad bytesaffär med Montreal Canadiens. I utbyte fick Islanders två förstarundaval i draften och forwarden Emil Heineman. I draften valde Islanders sedan backen Matthew Schaefer som sitt första val. Klubben valde även Victor Eklund och Kashawn Aitcheson med val nummer 16 och 17.
Dobson ville ha 11 miljoner dollar i lön och när Islanders konstaterade att det inte fanns något förhandlingsutrymme så byttes han bort och fick till slut drygt 10 miljoner dollar, av Canadiens.
Värvat
Under free agency har Islanders värvat bland andra Tony DeAngelo, Jonathan Drouin, Emil Heineman, Maxim Shabanov, David Rittich och Ethan Bear.
Här är förmodligen Jonathan Drouin den mest intressante. Han gick som nummer tre i 2013 års draft och räknades som en jättetalang men har inte riktigt fått fart på NHL-karriären. Jonathan Drouin, som nu närmast kommer frpn Colorados lag, har spelat 607 NHL-matcher och noterats för 374 poäng.
I Colorado återförenades han med sin tidigare lagkamrat Nathan MacKinnon, hittade tillbaka till sitt tidigare så poänggivande spel och noterades för sin bästa säsong i karriären 2023/24 med 56 poäng på 79 matcher. Den senaste säsongen stördes av skador men Drouin fick ändå ihop 37 poäng på 43 matcher.
Romanov
Fysiske backen Alexander Romanov har skrivit ett nytt åttaårskontrakt värt 50 miljoner dollar och även Max Tsyplakov har lämnat in en begäran om löneskiljedom så räknar de flesta hockeyexperter med att ryssen stannar ute på Long Island.
In kommer också landsmannen Maxim Shabanov från KHL som beskrivs som en fysiskt liten spelare som spelar stort. I det omdömet ryms en forward som tendera att gå rakt på mål och som kan spela fysisk och aggressivt. Han gjorde 23 mål och 67 poäng på 65 matcher med HC Traktor den här säsongen, vilket är tredje flest poäng i hela ligan. Shabanov lade sedan till ytterligare 20 poäng, jämnt fördelade, på 21 slutspelsmatcher när Traktor tog en andraplats i mästerskapet. Det kan tilläggas att Islanders vann dragkampen om Shabanov mot New York Rangers och Philadelphia Flyers som båda ville ha den lille, med NHL mått mätt, ryssen på 173 cm och 71 kilo).
Balanserad
Amerikanska medier beskriver den nya general managern Mathieu Darches strategi som balanserad och modern. Enligt The Hockey Writers handlar det om en planerad och riskmedveten väg mot ett mer offensivt och skridskostarkt lag. The Sports Column betonar hans bakgrund i Tampa Bay Lightning och förmåga att utveckla spelare inom ett tydligt system. Lighthouse Hockey beskriver det inte som en total ombyggnad utan som en stegvis förädling. New York Post menar att Darche kombinerar billiga korttidskontrakt med draftval på ett sätt som ger klubben handlingsutrymme inför framtiden.
Darche har hittills fått beröm för att behålla lagets konkurrenskraft samtidigt som han förbereder för ett långsiktigt skifte.
Källor
av Mikael Winterkvist | jul 7, 2025 | Arkivet

Elon Musk vill bryta det amerikanska tvåpartisystemet med sitt nystartade “America Party”, men trots enorma resurser är oddsen emot honom. Det amerikanska valsystemet är riggat för bara två partier och historiskt så har alla försök att bilda ett tredje parti på nationell nivå misslyckats.
När Elon Musk i början av juli lanserade sitt politiska projekt America Party var det kulmen på en längre konflikt med Donald Trump och det republikanska partiet. Musk anklagade republikanerna för att svika sina ekonomiska ideal och signalerade att han inte längre kunde stå utanför politiken. Genom det nya partiet vill han driva frågor som lägre underskott, förenklade regler och ökat barnafödande.
Omöjligt
Nu är det dock i stort sett omöjligt att starta ett tredje parti i USA därför att hela det amerikanska valsystemet är riggat för bara två partier. Varje delstat har sina egna krav för att ett nytt parti ska få plats på valsedeln – ofta krävs tiotusentals namnunderskrifter, lokal organisation och juridisk finess. Även om Musk har pengar att driva processen nationellt, räcker inte resurserna i sig.
De flesta som försökt tidigare – Ross Perot, Ralph Nader, Jill Stein – har fastnat i systemets struktur. Forskare menar att USA:s valmodell i praktiken gör det omöjligt att konkurrera med Demokraterna och Republikanerna i nationella val.
Målet
Musk har hittills varit vag om målet, enligt honom själv handlar det initialt om att vinna några strategiskt utvalda kongressplatser – inte om att ta Vita huset. Det kan ge politiskt inflytande, men förändrar inte systemet.
Samtidigt växer tvivlet bland bedömare. USA-kännare menar att Musk främst driver en personlig agenda, att projektet saknar ideologisk bredd och att det mest kan fungera som ett sätt att påverka Republikanerna inifrån – genom hot om konkurrens.
Så kommer han att lyckas? Nej, inte med att bygga ett stort, stabilt tredjeparti i klass med de två etablerade. Han kan, med tillräckligt kapital, bli en joker i någon enstaka delstat – kanske påverka balansen i ett jämnt val men sannolikt inte ens det.
Ett tredje parti som försöker slå sig in i amerikansk politik möter en rad strukturella och praktiska hinder som i princip gör det nästan omöjligt att lyckas på nationell nivå.
Här är de viktigaste:
1. Valsystemet – “vinnaren tar allt”
USA har ett majoritetsvalsystem i enmansvalkretsar. Det innebär att den kandidat som får flest röster i en valkrets vinner – även om valsegern sker med bara några procents marginal.
Det gör att väljare ogärna “slösar bort” sin röst på en tredje kandidat som inte har chans att vinna.
2. Ballot access – svåra krav för att komma med på valsedeln
För att ett tredje parti ska få sina kandidater listade på valsedlarna krävs det att man uppfyller olika krav i varje enskild delstat.
Det kan handla om:
- Tiotusentals namnunderskrifter
- Särskilda deadlines
- Avgifter eller rättsprocesser
Att få tillgång till alla 50 delstaters valsedlar är extremt kostsamt och kräver juridisk expertis och lokal organisation.
3. Ingen plats i tv-debatter
Presidentdebatter i USA styrs av en särskild kommission (CPD) som kräver att en kandidat ska ha minst 15 % i fem oberoende nationella opinionsmätningar.
Tredjepartier kommer sällan upp i de nivåerna – och får därmed ingen mediatäckning i de viktiga direktsända debatterna.
4. Pengar och nätverk saknas
De två stora partierna har etablerade finansieringskanaler, partiorganisationer i varje delstat, lojalistiska väljarkårer, lobbyister och tillgång till stora databaser över donatorer och väljare.
Ett nytt parti måste bygga allt från noll – med enorma kostnader.
5. Medielogik och opinionsbildning
Amerikanska medier fokuserar på kampen mellan Republikaner och Demokrater. Tredjepartier får sällan utrymme.
De presenteras ofta som “spoilers” – alltså som aktörer som riskerar att splittra väljare snarare än vinna något själva.
6. Rösträkningsregler och valadministration
I flera delstater hanteras valet av lokala funktionärer som är knutna till Demokraterna eller Republikanerna. Systemet är inte utformat för mångpartival utan bygger på en duell mellan två sidor.
7. Skepsis bland väljare
Även om många amerikaner säger att de är trötta på de två dominerande partierna, är benägenheten att faktiskt rösta på ett alternativ mycket låg.
Rädslan för att “hjälpa fel sida vinna” leder till taktisk röstning på “det minst dåliga”.
Fakta: Ett tredje parti
- USA:s valsystem är format för två starka block
- Ett parti behöver listas i 50 delstater med olika krav i varje
- Tidigare försök som Perot 1992, Nader 2000 och Bloomberg 2020 har inte lyckats
- America Party lanserades den 5 juli 2025
Källor
av Mikael Winterkvist | jul 5, 2025 | Arkivet

USA:s justitieminister Pam Bondi, på direkt order från president Trump, har bekräftat i officiella brev att minst tio teknikföretag – däribland Apple, Google, Microsoft, Amazon, T‑Mobile och Oracle – inte kommer att bli dömda för att fortsätta stödja TikTok, trots ett gällande federal förbud mot appar kopplade till Kina.
Breven, som först hemlighölls men senare offentliggjordes via en Freedom of Information‑förfrågan av ingenjören Tony Tan, innebär i praktiken att lagen inte längre efterlevs.
Breven sträcker sig från januari till april 2025 och kommer från både då tjänstgörande justitieminister James McHenry och hans ersättare Bondi. De innehåller löften om att Justitiedepartementet ”har avstått från alla krav” på dessa företag för brott mot lagen samt att de skyddas från framtida rättsliga åtgärder om de fortsätter stödja TikTok .
I praktiken skapade dessa brev en rättslig zon där Apple App Store och Google Play åter publicerade TikTok bara 26 dagar efter att appen först togs bort – trots att lagen fortfarande formellt gäller.
Viktiga punkter
-
Förbudet (2024 års lag) skulle ha tvingat bort TikTok från amerikanska plattformar på grund av säkerhetsrisker kopplade till Kina.
-
Trump har skjutit upp genomförandet flera gånger via exekutiva order – senaste extensionen gäller till åtminstone mitten av september 2025 .
-
Juridiska experter ifrågasätter om brevets löften verkligen är bindande, särskilt med tanke på att administrationen kan ändras.
-
Tony Tan har lämnat in en stämning mot Alphabet (Googles moderbolag) eftersom dokument rörande TikTok‑stödet inte delgavs honom som begärts .
Bedömning
Trump‑regeringens beslut att ge tech‑företagen formell immunitet för underminerar kongressens demokratiska mandat och öppnar för en ny amerikansk judiciell praxis, där exekutiv makt kan sätta lagar ur spel. I praktiken håller TikTok vid liv på amerikanska plattformar – oavsett lagtext.
Wired
I grunden så är detta ett åsidosättande av av instiftade lagar:
- Senat och representanthus har beslutat att TikTok ska förbjudas i USA, 2024
- Trump-administrationen har rundat lagen och förbudet med president-ordrar kombinerade med en slags ”fri-brev” som ska befria techbolagen från ansvar.
av Mikael Winterkvist | jul 3, 2025 | Arkivet

President Donald Trump och representanthusets talman Mike Johnson lyckades på torsdagsmorgonen få igenom partiets omfattande skatte- och utgiftslag, i tid för Trumps egen deadline den 4 juli.
Inför omröstningen pågick intensiva interna förhandlingar. Under flera timmar mellan onsdag och torsdag mötte Johnson och Trump motstånd från ledamöter inom det egna partiet, främst från dem som ansåg att senatens version av förslaget inte gick tillräckligt långt i att minska utgifterna eller skydda Medicaid. I slutändan valde alla utom två att rösta för lagförslaget.
Lagen. The Big Beautiful Bill, syftar till att finansiera utökade skattesänkningar genom att skära i delar av det sociala skyddsnätet, samtidigt som utgifterna för invandring och försvar ökar.
Tecken
Resultatet – 218 röster för och 214 emot – ses som ett tydligt tecken på Trumps fortsatta kontroll över det republikanska partiet, och ett styrkebesked för Mike Johnson som lyckats lotsa igenom flera tunga omröstningar under året. Detta beskrivs som den mest utmanande hittills.
Demokraterna protesterade mot att förslaget inte gått genom någon utskottsbehandling och att det lagts fram utan någon offentlig process. Det var första gången representanthuset höll en nattdebatt under den här kongressperioden.
Källa: Semafor