Venezuela vid ett vägskäl – demokrati i ruiner och internationellt efterspel

av Mikael Winterkvist | jan 4, 2026 | Arkivet

Den politiska krisen i Venezuela har nått en ny och kritisk punkt efter år av systematiskt förtryck och en nedmontering av de demokratiska institutionerna. Under Nicolás Maduros styre har landet förvandlats från en fungerande stat till en auktoritär regim där fria val, yttrandefrihet och rättssäkerhet i praktiken har upphört att existera.

Samtidigt som den humanitära och politiska situationen förvärras, står omvärlden nu inför en svår juridisk utmaning. USA:s militära ingripande och gripandet av Maduro väcker fundamentala frågor om folkrättens gränser och suveräna staters rättigheter. I den här genomgången analyserar vi både det interna sönderfallet i Venezuela och de internationella reaktionerna på en operation som av många ses som ett direkt brott mot FN-stadgan.

Landet Venezuela (del 1)

Venezuela är ett land med allvarliga demokratiska brister och ett politiskt system som av internationella organisationer ofta klassas som auktoritärt. Makten har under lång tid varit starkt koncentrerad till den verkställande makten och till regeringspartiet PSUV, med presidentämbetet som central nod. Nicolás Maduro har formellt varit landets statschef sedan 2013, men hans legitimitet har ifrågasatts återkommande, särskilt efter val som kritiserats av omvärlden.

Val och demokrati

Val i Venezuela genomförs regelbundet, men har vid upprepade tillfällen bedömts som varken fria eller rättvisa av EU, OAS, FN-anknutna organ och människorättsorganisationer. Problem som rapporterats inkluderar:

• begränsad tillgång för oppositionen till medier,
• manipulation av valmyndigheter,
• diskvalificering av oppositionella kandidater,
• användning av statliga resurser i valkampanjer.

Politiskt styre och maktdelning

Den formella maktdelningen mellan regering, parlament och rättsväsende fungerar i praktiken dåligt. Högsta domstolen och valmyndigheten anses i stor utsträckning stå under regeringens kontroll. Nationalförsamlingen, när oppositionen haft majoritet, har vid flera tillfällen satts ur spel genom domstolsbeslut eller parallella institutioner.

Politiska fångar och övergrepp

Det finns ett betydande antal politiska fångar i Venezuela. Människorättsorganisationer som Amnesty International, Human Rights Watch och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har dokumenterat:

• godtyckliga gripanden,
• långvarig häktning utan rättegång,
• tortyr och misshandel i förvar,
• förföljelse av journalister, aktivister och oppositionella.

Yttrandefrihet och civilsamhälle

Yttrandefriheten är kraftigt begränsad. Oberoende medier har stängts, köpts upp eller tvingats till självcensur. Civilsamhällesorganisationer verkar under hård press, med lagar som begränsar finansiering och verksamhet.

Samlad bedömning

Venezuela betraktas i dag av de flesta internationella observatörer inte som en fungerande demokrati. Landet befinner sig i ett långvarigt politiskt och institutionellt låst läge, där fria val, rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter är kraftigt inskränkta. Samtidigt råder djup politisk polarisering och fortsatt osäkerhet om landets framtida styre.

Folkrätten (del 2)

Flera experter och internationella aktörer menar att USA:s militära ingripande i Venezuela — inklusive attackerna och gripandet av president Nicolás Maduro — strider mot internationell rätt. Detta grundar sig främst på FN-stadgan och folkrätten som reglerar när våld får användas mellan stater. 

1. Förbud mot användning av våld enligt FN-stadgan

• Artikel 2 (4) i FN-stadgan förbjuder stater att använda våld mot andra stater, utom i självförsvar eller om FN-säkerhetsrådet explicit godkänt det. Flera internationella rättsexperter bedömer att USA troligen inte har rättslig grund för sin militära attack eftersom det inte finns ett erkänt omedelbart hot eller godkännande från FN. 

2. FN och internationella reaktioner

• FN:s generalsekreterare har sagt att operationen utgör ett farligt prejudikat och uttryckt djup oro över att internationell rätt inte respekterats. 

• Flera länder och diplomater (bl.a. Frankrike, Kina och Venezuela) anser att aktionen bryter mot Venezuelansk suveränitet och FN-stadgan. 

3. Juridiska kritiska bedömningar

• Jurister och policygrupper i USA har kallat aktionen en illegal krigshandling som bryter mot både internationell och amerikansk lag. 

• Oppositionella politiker i USA har förklarat att attacken är olaglig och omotiverad. 

4. Två möjliga rättsliga argument från USA

USA kan försöka hävda:

• självförsvar (t.ex. under artikel 51 i FN-stadgan), men många experter menar att detta inte är hållbart då det saknas bevis på “omedelbart hot”. 
• att Maduro är en kriminell och att gripandet är en rättslig fråga, men den militärt våldsamma operationen utanför domstol saknar normalt stöd i folkrätten.

Sammanfattning

Majoriteten av internationella rättsexperter och staters uttalanden tyder på att USA:s militära ingripande i Venezuela troligen strider mot internationell rätt, särskilt FN-stadgans förbud mot användning av våld utan godtagbar rättslig grund. 

Källor och referenser

Källor del 1:

• Amnesty International – Venezuela
• Amnesty International – Landrapport Venezuela
• Human Rights Watch – Venezuela
• Human Rights Watch – World Report 2025: Venezuela
• FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) – Venezuela
• Organisation of American States (OAS) – Venezuela
• Inter-American Commission on Human Rights (IACHR) – Venezuela
• Foro Penal
• PROVEA – Programa Venezolano de Educación-Acción en Derechos Humanos
•  Venezuela: Statement by the High Representative on behalf of the EU on post-election developments

Källor del 2:

Reuters
Al Jazeera
The Guardian

Jack Smith: Stormningen av Kapitolium hade aldrig skett utan Trump

av Mikael Winterkvist | jan 1, 2026 | Arkivet

Den tidigare särskilde åklagaren Jack Smith har i ett stängt förhör inför representanthuset försvarat sina utredningar mot Donald Trump. Enligt det nu offentliggjorda utskriften från mötet sparade Smith inte på orden. Han beskrev Trump som den person som bär det största ansvaret för den kriminella konspirationen att ogiltigförklara valresultatet från 2020.

Stormningen var en direkt konsekvens Jack Smith underströk att våldsamheterna vid Kapitolium den 6 januari 2021 aldrig skulle ha inträffat utan Donald Trumps agerande. Enligt åklagaren orsakade och utnyttjade Trump situationen, och händelseutvecklingen var förutsägbar för den dåvarande presidenten. Smith pekade på hur Trump under flera veckor matade sina anhängare med falska påståenden om valfusk och sedan dirigerade dem mot parlamentsbyggnaden trots vetskapen om deras ilska.

Under pågående våldsamheter ska Trump dessutom ha vägrat att ingripa. Smith framhöll att presidenten behövde pressas upprepade gånger av sin personal för att göra något överhuvudtaget för att dämpa upploppet. I stället publicerade han inlägg på sociala medier som, enligt Smiths bedömning, satte vicepresidentens liv i direkt fara.

Bevisningen vilade på republikanska vittnen En central punkt i Jack Smiths försvar var att utredningen inte var politiskt motiverad. Han betonade att fallet till stor del byggdes på vittnesmål från Trumps egna allierade och partikamrater. Dessa personer valde att sätta lojaliteten till landet före lojaliteten till partiet. Som exempel nämndes en republikansk elektorsfullmäktig från Pennsylvania som beskrev händelseförloppet som ett olagligt försök att störta regeringen.

Jack Smith gjorde det tydligt att bevisningen enligt hans mening var stark nog för en fällande dom. Utredningarna om både valpåverkan och hanteringen av hemligstämplade dokument lades dock ner efter Trumps valseger 2024. Detta skedde med hänvisning till justitiedepartementets policy att inte åtala en sittande president.

Svar på kritik om telefonövervakning Under förhöret tvingades Smith även svara på kritik gällande granskningen av republikanska ledamöters samtalslistor. Han försvarade agerandet som ett lagligt och nödvändigt led i arbetet med att kartlägga kontakterna med Vita huset under den kritiska dagen. Enligt Smith borde ilskan över dessa åtgärder riktas mot Donald Trump, eftersom det var han som instruerade sina medkonspiratörer att ringa dessa samtal för att fördröja den demokratiska processen.

Genom offentliggörandet av detta vittnesmål får allmänheten nu en djupare insyn i de beslutsprocesser som styrde en av de mest betydelsefulla rättsliga prövningarna i USA:s moderna historia.

Källa: NPR.org

Vittnesmålet som text, PDF, 250 sidor

Läs mer

Trump tittade på TV och drack Coca-cola när Kongressen stormades

Trump benådar dömda brottslingar och åtalar sina politiska fiender

South Park trollar Trump: Köpte rättigheterna till Kennedy Centers nya namn

av Mikael Winterkvist | dec 29, 2025 | Arkivet

Manusförfattaren Toby Morton, känd från succéserien South Park, avslöjar nu att han ligger steget före den amerikanska administrationen.

Genom att förutse namnbytet på det anrika kulturcentret Kennedy Center i Washington D.C. lyckades Morton köpa upp de mest relevanta domännamnen månader innan de blev officiella.

Förutsåg namnbytet i augusti

Tidigare i år utsågs Donald Trump till ordförande för centret. Han aviserade snabbt planer på att ändra programutbudet och avlägsna styrelsemedlemmar för att stoppa vad han kallade ”woke-produktioner”. När styrelsen nyligen röstade för att döpa om byggnaden till Trump Kennedy Center, ägde Morton redan domänerna trumpkennedycenter.org och trumpkennedycenter.com.

Morton förklarar för Washington Post att det stod klart för honom redan när utrensningarna i styrelsen började att namnet förr eller senare skulle hamna på fasaden. Han planerar att använda webbplatserna för att spegla det han beskriver som en absurd tid.

Satir och juridiska påtryckningar

Domänägaren har ännu inte blivit kontaktad av administrationen för ett eventuellt köp, men han uppger att advokater har hört av sig med påståenden om att satir skulle vara olagligt. Morton menar dock att Kennedy Center är en kulturinstitution som ska hylla kultur snarare än enskilda personers varumärken, och att satir blir oundviklig när institutioner används för personlig marknadsföring.

Kulturarbetare protesterar

Namnbytet och det nya styret har mötts av starka reaktioner inom kulturvärlden:

• Musikalklassikern Hamilton ställde in sina planerade föreställningar vid centret.

• Musikern Chuck Redd avbokade sin julkonsert i protest mot namnbytet.

• Under ett besök på centret i juni möttes Donald Trump av burop och dragshowartister.

South Park fortsätter håna makten

Samtidigt fortsätter South Park att generera rubriker genom att driva skoningslöst med presidenten i den senaste säsongen. Serien placerade sig på 14:e plats när tidningen NME listade årets bästa tv-serier 2025. Recensionen betonar att seriens förmåga att provocera Vita huset visar att satir fortfarande har en viktig roll att spela, även efter nästan tre decennier i rutan.