av Mikael Winterkvist | aug 17, 2025 | Arkivet
USA:s regering överväger att köpa en ägarandel i halvledarjätten Intel, en åtgärd som skulle innebära ett ovanligt stort statligt inflytande över ett av landets mest strategiskt viktiga teknikföretag.
Bakgrunden är president Donald Trumps offentliga krav på att bolagets vd Lip-Bu Tan ska avgå. Trump motiverar kravet med att Tan har ekonomiska band till kinesiska företag, vilket han menar utgör en risk för nationell säkerhet och amerikansk teknologisk dominans.
Intel och dess styrelse har tydligt avvisat kravet och uttryckt fortsatt stöd för Tan. Samtidigt har Trumps uttalanden lett till att Vita huset diskuterar möjliga sätt att öka statens inflytande över bolaget. Enligt personer med insyn är ett av alternativen att staten direkt köper en betydande aktiepost. Det skulle ge regeringen möjlighet att påverka strategiska beslut, särskilt inom områden som avancerad chiputveckling och produktion för militär och kritisk infrastruktur.
Inga beslut
Planerna befinner sig ännu på ett tidigt stadium och det finns inga beslut om genomförande. Frågan väcker dock uppmärksamhet eftersom den signalerar en mer aktiv roll för staten i att styra strategiska industrier – något som historiskt har varit ovanligt i USA:s marknadsekonomi. Förespråkare menar att det kan vara nödvändigt för att säkra leveranskedjor och hålla jämna steg med Kina, som redan har stark statlig kontroll över sin halvledarindustri. Kritiker varnar däremot för att politisk styrning av privata företag kan underminera marknadsprinciper och leda till minskad innovation.
Källa: TechSpot
av Mikael Winterkvist | aug 17, 2025 | Arkivet
Kommer du ihåg när USA skulle demokratisera världen, var världspolis (på gott och ont) och när Kina var en kommunistiskt diktatur och ett hot mot hela västvärlden?
Idag blir USA alltmera likt Kina medan Kina har plockat åt sig inslag av kapitalism och lyckats med att kombinera en diktatur med västvärldens affärsmetoder. Kina och USA blir alltmera lika varandra.
Sedan Donald Trump återvände till presidentposten har USA:s politiska landskap förändrats på ett sätt som många bedömare menar för tankarna till mer centraliserade och auktoritärt styrda system. Ett tydligt mönster är att Vita huset allt oftare ingriper i enskilda företags interna angelägenheter, på ett sätt som traditionellt har setts som oförenligt med den amerikanska modellen av fri företagsamhet.
Presidentstyrning
När Trump offentligt krävde att Intels vd Lip-Bu Tan skulle avgå, med hänvisning till påstådda kopplingar till kinesiska företag, markerade det inte en ny nivå av direkt presidentstyrning. Det var bara ytterligare ett uttalande av Trump i samma riktning – han vill styra och kontrollera allt. Uttalandet möttes av stöd från vissa politiska allierade, men också av motstånd från bolagets styrelse som valt att stå bakom Tan.
Händelsen är inte isolerad. Under de senaste månaderna har administrationen pressat flera teknikföretag i frågor som rör export, investeringar och företagsledningar. I flera fall har dessa utspel kombinerats med signaler om att framtida reglering eller statliga kontrakt kan påverkas av företagens vilja att följa presidentens linje.
Medialandskapet
Parallellt har medielandskapet utsatts för politisk press. Beslutet att dra in offentligt finansieringsstöd till NPR och PBS genom ett presidentdekret har skapat både juridiska processer och oro för en urholkning av oberoende public service. Journalister och nyhetsorganisationer som kritiserat administrationen har pekats ut som partiska eller opålitliga. Enskilda reportrar har nekats tillgång till presskonferenser, och statliga tillsynsmyndigheter har öppnat utredningar av nyhetsbolag med motiveringar som kritiker menar är politiskt färgade.
Sammantaget tecknas bilden av en president som inte enbart använder politiska verktyg inom den formella lagstiftningen, utan även försöker styra ekonomin och det offentliga samtalet genom att rikta personlig och offentlig press mot nyckelaktörer. Det är en utveckling som påminner om styrmodeller i länder där makten är mer koncentrerad till statschefen och där gränserna mellan politik, näringsliv och media är suddigare. Förespråkare menar att detta är nödvändigt för att skydda nationella intressen och säkerhet, medan kritiker varnar för att det urholkar både marknadsekonomi och demokratiska principer.
Kina
Under Xi Jinpings ledning har Kina successivt konsoliderat kontrollen över både företag och medier, genom strukturella mekanismer som stärker partiets makt.
Företag:
Det kommunistiska partiet är alltmer närvarande i privata företag, särskilt inom techsektorn. Partiet tillsätter ofta så kallade particeller och placerar insiders i företagsledningar för att säkerställa lojalitet. Myndigheter i Peking innehar ibland “guldrätter” (golden shares) – aktieposter med särskilda inflytandemöjligheter – i bolag som Alibaba och Tencent, vilket ger dem vetorätt i strategiska beslut. Regulatoriska ingrepp används också för att hantera företags inflytande; exempelvis tvingades Didi Chuxing tidigare till restriktioner på grund av cybersäkerhetskrav, men senare reglerades uppluckringen och staten återtog viss kontroll. Dessa grepp märks tydligt i hur staten hanterar techbolag som väger ekonomisk drivkraft mot politisk kontroll.
Medier:
Enheten som bär ansvaret för alla medier är CCP:s Centrala Propagandadepartement. Det övervakar public service och publiceringsorgan via myndigheter som NRTA (National Radio and Television Administration) och NPPA (National Press and Publication Administration), vilka styr tv, radio, tryckta medier och digital publicering. Två tydliga verktyg för kontroll är hård censur – inklusive bruk av Golden Shield-projektet, det digitala övervakningssystem som bland annat driver The Great Firewall – samt regelrätta insatser för att stänga ned eller fängsla journalister och bloggare som utmanar partiets narrativ. Partiägda nyhetsorganisationer som Xinhua och CGTN fungerar som direkta språkrör för statlig propaganda. På global nivå investerar staten i att sprida sitt inflytande genom att erbjuda innehåll utan kostnad till utländska medier, köpa sig in i utländska journalistiska strukturer och sponsra internationella reportrar till Kina i hopp om gynnsam rapportering.
Tillsammans gör dessa mekanismer att Kina kan säkerställa att kritik tystas, att marknaden hålls i schack och att medier – både inom landet och i andra delar av världen – bär partiets avtryck. Kontroll, snarare än öppen konkurrens eller oberoende press, formar det offentliga och ekonomiska rummet.
Kina är allt annat än på väg mot demokrati, medan USA raskt marscherar mot ett system som till delar liknar det kinesiska.
Källor (USA): Reuters, Wikipedia, Freedom House, The Guardian, Air University Journal, PNAS, USCC, The Diplomat
Källor (Kina): Reuters, The Wall Street Journal, Time
av Mikael Winterkvist | aug 14, 2025 | Arkivet
Before algorithms ruled our feeds, the internet was a mess — glitchy, chaotic and full of unexpected magic.
Internet culture writer Michael Sun reflects on the wild digital world of the 2000s — and makes a funny, wry case for why we need to reclaim its spontaneity, weirdness and genuine connection. From niche Facebook groups to loading music onto your iPod, it might be time to borrow from the past.
av Mikael Winterkvist | aug 12, 2025 | Arkivet
Donald Trump tar över Washington DC för att få stopp på brottsutvecklingen (han påstår att den är stigande, utom kontroll) och han har tagit över den lokala polisen och överväger att sätta in nationalgardet i staden.
Trump-administrationen har satt in omkring 500 federala agenter i Washington, inklusive över 100 FBI-agenter, cirka 40 från Bureau of Alcohol, Tobacco, Firearms and Explosives (ATF), och poliser från DEA, Immigration and Customs Enforcement (ICE), US Marshals Service, Secret Service och Department of Homeland Security.
Vid en presskonferens hävdade Trump att antalet mord ligger på rekordnivåer, liksom bilstölder och grova våldsbrott.
Fakta
Låt oss göra en snabb faktakontroll:
Brottsligheten i Washington D.C. minskade markant under 2024 jämfört med 2023. Våldsbrotten sjönk med 35 procent och nådde den lägsta nivån på över tre decennier. Antalet mord minskade med 32 procent, rån med 39 procent, beväpnade bilkapningar med 53 procent och våldsamma överfall med farligt vapen med 27 procent. Även egendomsbrotten gick ner med 11 procent. Under 2025 har trenden fortsatt nedåt. Våldsbrotten har hittills minskat med 26 procent jämfört med samma period året innan, medan totala antalet brott minskat med 7 procent och egendomsbrotten med 4 procent. Trots dessa nedgångar förekommer politiska påståenden om att staden är i kris, men dessa motsägs av statistiken.
Källor:
Hemlösa
Trump vill också samla ihop och kastar ut alla hemlösa – som han också hävdar är utom all kontroll:
Enligt den senaste Point-in-Time-räkningen, utförd i januari 2025, bodde 5 138 personer i hemlöshet i Washington, D.C. under en given natt. Det är en minskning med omkring 9 procent jämfört med året innan. Av dessa var omkring 1 356 personer vuxna och barn i familjehushåll, vilket också är en minskning med 18,1 procent. Antalet ensamstående vuxna som var hemlösa minskade med cirka 4,5 procent. Regionalt, i hela storstadsområdet Washington, rapporterades 9 659 människor i hemlöshet, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med föregående år. Dessutom bor cirka 3 782 ensamstående personer i hemlöshet i D.C. varje natt, och omkring 800 av dem är utan skydd, det vill säga utförda på gatan, medan resten finns i nödbostäder eller övergångsboenden.
Alltså – runt 800 hemlösa, som tvingas att bo på gatan.
Källor:
Washington D.C. hade i juli 2024 en uppskattad befolkning på 702 250 invånare.
Källor:
Wikipedia
Verkligheten
Detta har naturligtvis ingenting med att göra att Washington DC röstar demokratiskt och att de lokala myndigheter upprepade gånger motsatt sig Trumps försök att styra staden med federala tvångsmetoder. Det har framför allt ingenting med verkligheten att göra.
av Mikael Winterkvist | aug 10, 2025 | Arkivet
[upplasning]
Donald Trump har under sin återkomst som president intensifierat sina attacker mot medier i USA. Retoriken mot pressen har hårdnat och åtgärderna mot kritiska röster har blivit mer systematiska och långtgående. Utvecklingen pekar mot en inskränkning av yttrande- och tryckfriheten och ett auktoritärt förhållningssätt till medier som är mer omfattande än under hans första mandatperiod.
Redan från början har Trump regelbundet beskrivit medier som “fake news” och “folkets fiender”. Dessa uttalanden har ökat i både antal och skärpa, där journalister ofta utmålas som landsförrädare och motståndare till nationen. Flera amerikanska medieorganisationer har rapporterat att de under kort tid utsatts för hundratals offentliga attacker i tal och sociala medier.
Nekades
Samtidigt har Trump-administrationen infört konkreta hinder för mediernas arbete. Exempelvis nekades nyhetsbyrån Associated Press tillgång till presskonferenser efter att ha använt begrepp som inte överensstämde med Vita husets retorik. Administrationen har också omorganiserat ackrediteringssystemet för presskåren, vilket gynnar högerorienterade medier och utestänger kritiska journalister.
Statliga tillsynsmyndigheter har använts för att sätta press på oberoende medier. Federal Communications Commission har fått uppdrag att granska och utreda nyhetsbolag för “snedvriden rapportering”, vilket i praktiken innebär politisk påtryckning. Offentliga mediebolag som NPR och PBS har blivit av med statlig finansiering, vilket lett till nedskärningar och rättsliga processer där bolagen hävdar att deras grundlagsskyddade yttrandefrihet kränks. Även internationella amerikanska röster som Voice of America och Radio Free Asia har fått se sin finansiering stoppad.
Krympt
Civilsamhällets utrymme har samtidigt krympt. Fredliga demonstrationer har bemötts med våld och flera journalister har gripits under nyhetsbevakningar. Människorättsorganisationer har varnat för att USA nu finns på internationella bevakningslistor för försämrad pressfrihet och inskränkta medborgerliga rättigheter. Organisationer som Reporters Without Borders konstaterar att landet faller i pressfrihetsindex och att klimatet för fria medier snabbt försämras.
Dessa händelser är inte enskilda incidenter utan del av en mer genomgripande strategi att begränsa granskning och kontrollera narrativet. Genom att använda rättsväsendet, ekonomiska sanktioner, statliga myndigheter och offentlig demonisering har Trump skapat ett klimat där oberoende journalistik försvagas och demokratins grundprinciper hotas.
Myndigheter
Trump har också utvecklat en metod där myndigheter används som verktyg för att sätta press på medier. Vita huset har hotat med utredningar och åtgärder mot stora mediekoncerner, och använt risken för stoppade företagsfusioner som påtryckningsmedel. När Paramount förberedde försäljningen av NBC till Skydance ökade trycket från administrationen, vilket bland annat ledde till att det kritiska programmet The Late Show with Stephen Colbert lades ned innan affären kunde slutföras. Liknande mönster har uppmärksammats vid andra mediesammanslagningar där Trump och hans rådgivare öppet hotat med att använda justitiedepartementet och FCC för att blockera affärer om de berörda mediehusen inte ändrade sin rapportering eller sin ägarstruktur.
Stämningar
Trump har dessutom använt stämningar som ett återkommande vapen mot medier som granskar hans agerande. Han har vid flera tillfällen lämnat in mångmiljonstämningar mot etablerade nyhetsorganisationer som The New York Times, CNN och The Washington Post, ofta med påståenden om förtal och illvillig rapportering. Även om många av dessa mål senare avvisats i domstol har de haft en kylande effekt på redaktioner och journalister, som tvingats lägga stora resurser på juridiskt försvar. Kritiker menar att stämningarna inte syftar till att vinna i sak, utan till att skrämma medier från att publicera kritiska avslöjanden och därmed begränsa den fria pressens möjligheter att granska makten.
Linje
Trumps angrepp på alla som inte delar hans åsikter är en genomgående linje i hans sätt att utöva makt och har präglat både hans retorik och politiska beslut.
När USA:s siffror för arbetsmarknaden (antalet nya jobb) presenterades nyligen så var de sämre än vad Trump förväntat sig. Det ledde till att chefen för arbetsmarknadsstatistik, Bureau of Labor Statistics (BLS), Erika McEntarfer sparkades. Trump hävdade utan bevis att hon manipulerat siffrorna.
Donald Trump har under sin pågående mandatperiod riktat hårda attacker mot centralbankschefen Jerome Powell. Konflikten har eskalerat efter att Federal Reserve höjt räntorna för att dämpa inflationen, något som Trump offentligt kritiserat som “ekonomiskt sabotage”. Han har vid upprepade tillfällen hotat att avsätta Powell och hävdat att centralbanken medvetet försöker skada hans presidentskap. Detta har lett till oro för att Federal Reserves oberoende undergrävs och att den politiska pressen på penningpolitiken ökar i en omfattning som saknar motstycke i modern amerikansk historia.
Trump har ifrågasatt Jerome Powells tillsättning, att han fick sitta kvar under Joe Biden och kallat honom inkompetent. Till saken hör att det var Donald Trump som tillsatte Jerome Powell, för sju år sedan:
[/upplasning]
Källor:
av Mikael Winterkvist | aug 7, 2025 | Arkivet
Donald Trump planerar att lansera en ny AI-baserad söktjänst på sin medieplattform Truth Social. Tjänsten kallas Truth Search AI och är ett resultat av ett samarbete med det amerikanska AI-företaget Perplexity. Syftet är att erbjuda en sökmotor direkt på plattformen som sammanfattar information med hjälp av artificiell intelligens – men med en tydligt kontrollerad källmiljö.
Truth Search AI bygger på Perplexitys API Sonar, vilket ger Truth Social möjlighet att filtrera och välja vilka källor som ska användas. Systemet presenterar svar i sammanfattad form och hänvisar till artiklar och sajter som plattformen anser vara trovärdiga. Enligt insyn i projektet består dessa källor till stor del av konservativa nyhetssajter och alternativa informationskällor.
Sökverktyget
Sökverktyget testas just nu av utvalda användare. Resultaten som visas är inte traditionella länksidor utan AI-genererade textstycken som sammanfattar olika händelser eller fakta. Verktyget är tänkt att lanseras skarpt under hösten som en integrerad funktion i Truth Social – med målet att utmana både Google och traditionella AI-sökmotorer.
Samtidigt väcker lanseringen oro hos kritiker. AI-genererad information som filtreras av en politiskt färgad plattform kan ge en snedvriden bild av verkligheten, menar teknik- och demokratiexperter. De pekar på att kontroll över källor och narrativ kan göra en söktjänst till ett propagandaverktyg snarare än en neutral informationskälla.
Politiskt sammanhang
Perplexity har tidigare profilerat sig som en snabbväxande AI-aktör med fokus på användardriven frågesökning. Samarbete med Truth Social markerar en ny inriktning där tekniken används i ett tydligt politiskt sammanhang. Det är ännu oklart om Perplexity kommer att ge användare möjlighet att justera källinställningarna själva, eller om sökresultaten alltid kommer att styras av Trumps plattform.
Lanseringen sker samtidigt som Trump-administrationen gör flera andra satsningar på AI-teknik och förespråkar minskad reglering för amerikanska AI-företag. Det har väckt frågor om hur framtida informationsmiljöer kan komma att se ut om tekniken i allt högre grad formas av politiska aktörer.
Källa: 404 Media
