av Mikael Winterkvist | aug 30, 2025 | Arkivet
Ett omslag av tidningen Vanity Fair har satt fart på politiska krönikörer och debattörer i USA. Omslaget har plockats upp av flera stora nyhetsprogram, nyhetskanaler och diskuterats i sofforna bland annat i Fox News sändningar. Det är väl egentligen bara ett problem med omslaget – det är falskt.
Det hela startade med att Next News Network publicerade en bild på omslaget – som föreställer Melania Trump klädd som en drottning:
Politiskt inslag
Det finns också ett politiskt inslag därför att det påstås också att omslaget lett till en upprörd debatt inom tidningen, Vanity Fair, där flera ledande redaktörer och medarbetare ska ha hotat med att säga upp sig.
Charlie Kirk, Trump-anhängare hakade snabbt på liksom Fox News programledare Laura Ingram.
Fox programsledare Laura Ingram tycks det inte heller att det spela någon roll om uppgifterna, som hon själv publicerat, var korrekta och sanna eller inte:
Uppenbarligen brydde sig ingen om att kontrollera riktigheten i uppgifterna – därför att de passar in i republikanernas attacker på det som kallas ”woke”. Det passar in i retoriken och argumentationen att göra ett politiskt cirkusnummer av att vänstern. protesterar, inklusive tidningens vänstervridna medarbetare. Det senare passar också in i argumentationen.
Nyhetskanaler
Ämnet plockades snabb upp även av de stora amerikanska nyhetskanalerna:
Fox & Friends-programledaren Ainsley Earhardt kommenterade i direktsändning:
“Jag skulle köpa tidningen. Jag skulle köpa flera exemplar om de gjorde detta, bara för att visa att jag vill att ert värde ska stiga, eftersom jag stöttar det här. Jag tycker att ni behöver visa båda sidorna. Ni hade Michelle Obama i Vogue flera gånger, ni hade Jill Biden i Vogue flera gånger, ni hade Hillary Clinton inne i tidningen på en av sidorna. Ingen Melania efter att hon blev First Lady.”
Kollegan Brian Kilmeade, i samma program, tyckte att att den anonyma Vanity Fair-redaktören skulle avslöjas och sparkas.
Yrkesverksamma journalister, programledare, bryr sig inte om att idka det mest grundläggande , som inte bara journalister borde lära sig, källkritik. Anledningen är uppenbar – igen, hela den påhittade historien passar så väl in i de egna åsikterna. Det är en bekräftelse på att du hela tiden har haft rätt.
Exklusiv
Brittiska Daily Mail kastade in ”Exklusive” som för att berätta att de minsann var mer eller mindre ensamma om historien – som de alltså plockat upp från en amerikanska YouTube-kanal, som gjort sig känd för att fabricera ”nyheter”.
Det är inte första gången som Next News Network publicerat falska uppgifter och 2023 stoppade Youtube kanalens annonsintäkter. Next News Network får alltså inte ta del av YouTubes reklamintäkter. Detta efter att flera gånger ha anmälts för att publicera oriktiga uppgifter och för att sprida konspirationsteorier.
Sånt här kan du söka fram på några minuter – ute på nätet, fast då finns ju risken att hela din argumentation rasar samman.
Politifact
Next News Network, är en YouTube-baserad kanal som drivs av Gary Franchi, som även fungerar som nyhetsankare för den påhittade nyhetskanalen som sätter ihop material från Associated Press. Franchi och hans nätverk har tidigare spridit en historia om att USA skulle ha skapat ett koncentrationsläger för sina egna medborgare samt en påhittad nyhet om att Bill Clinton skulle ha våldtagit en tonåring.
Det går också, alldeles utmärkt, att söka fram, på nätet, med några klick:
The HollyWood Reporter
Erkände
När så den här falska nyheten snurrat runt ett tag så visade det sig att du inte ens hade behövt söka, kontrollera och vara lite källkritisk. Next News Network och Franchi erkände i sitt YouTube-program att han själv hade skapat omslagsbilden, som visade First Lady med en gyllene krona tillsammans med bildtexterna ”The American Queen” och ”Melania Trump’s Silent Revolution.”
“Nu måste jag erkänna en sak. Jag gjorde faktiskt det där omslaget med AI. Men fakta är desamma”, sade han och brast ut i ett hjärtligt skratt. “Jag gjorde det för att jag ville driva med vänstern eftersom de håller på att smälta ner över att detta kan bli verklighet! Så där har ni min brasklapp.”
Så hur ska nyhetskonsumenter kunna vet vad som är sant och vad som inte är det när ledande amerikanska nyhetskanaler, tidningar, krönikörer, programledare är så lätta att lura?
Allt som krävdes var ett falskt tidningsomslag och en historia som passar in i den ena politiska agendan. Den som nu tror att detta inte skulle kunna hända på den andra sidan kan ju roa sig med att läsa en del av, ska vill kalla dem för vänsterns reaktioner på det falska tidningsomslaget.
För övrigt så kommer nästa nummer av Vanity Fair att ha Jennifer Aniston på omslaget.
Newsom
Gavin Newsoms kampanj-konto på X var också snabba att reagera – och kommentera:
PS. Texten om att Donald Trump monterar ned den amerikanska demokratin, som fanns med på morgonens löpsedel, har flyttats och kommer att publiceras imorgon söndag.
av Mikael Winterkvist | aug 30, 2025 | Arkivet
En amerikansk appellationsdomstol har slagit fast att de flesta av de tullar som infördes under Donald Trumps presidentskap är olagliga. Beslutet kan leda till en rättslig strid i Högsta domstolen och på sikt förändra förutsättningarna för Trumps handelspolitik.
Domen gäller Trumps så kallade ”reciproka” tullar som riktades mot större delen av världens länder, men även tullar som införts mot Kina, Mexiko och Kanada. I en omröstning med siffrorna 7–4 konstaterade US Court of Appeals for the Federal Circuit att Trumps tolkning av den lag som ger presidenten befogenheter i nödsituationer inte håller, och kallade tullarna ”ogiltiga och stridande mot lagen”.
Domen träder dock inte i kraft förrän den 14 oktober, vilket ger administrationen tid att överklaga till Högsta domstolen. På sin plattform Truth Social gick Trump till hårt angrepp mot beslutet och kallade det ett hot mot hela landets överlevnad. ”Om detta får stå fast skulle beslutet bokstavligen förstöra USA”, skrev han och menade att avskaffade tullar skulle göra landet finansiellt svagt.
Nationellt nödläge
Trump hade hänvisat till International Emergency Economic Powers Act (IEEPA), en lag från 1977 som ger presidenten rätt att agera vid ”ovanliga och extraordinära hot”. Han deklarerade ett nationellt nödläge inom handeln och hävdade att handelsobalanser hotade USA:s säkerhet. Domstolen kom dock fram till att införandet av tullar är en kärnuppgift för kongressen och att IEEPA varken nämner tullar eller ger presidenten obegränsad rätt att införa dem.
”När kongressen vill ge presidenten befogenhet att införa tullar sker det uttryckligen”, skrev domarna och pekade på att det aldrig varit lagstiftarens avsikt att överlåta obegränsad makt över tullpolitiken till presidenten.
Bakgrunden är två stämningar som lämnades in av småföretag och en grupp delstater. De ifrågasatte Trumps exekutiva order från april, där en grundtull på tio procent infördes mot nästan alla länder i världen, tillsammans med särskilda ”reciproka” tullar. Trump beskrev dagen som USA:s ”befrielsedag” från orättvisa handelsvillkor.
Olagliga
Redan i maj slog den internationella handelsdomstolen i New York fast att tullarna var olagliga, men beslutet pausades i väntan på överklagandet. Nu har även appellationsdomstolen gått på samma linje. Förutom de generella tullarna ogiltigförklaras även de som Trump införde mot Kanada, Mexiko och Kina med motiveringen att stoppa narkotikainflödet. Däremot omfattas inte tullarna på stål och aluminium, som införts med stöd av annan lagstiftning.
Inför avgörandet varnade Vita husets jurister för att ogiltigförklara tullarna, eftersom det enligt dem skulle kunna utlösa en ekonomisk kollaps av samma slag som 1929. De hävdade att USA då inte skulle kunna återbetala utländska skulder, vilket riskerade leda till ”nationell ruin”.
Domen väcker också frågor om de avtal som vissa länder slutit med USA för att få sänkta tullsatser.
Det mesta talar för att frågan nu hamnar i Högsta domstolen, som de senaste åren varit kritisk mot presidenter som försöker driva igenom långtgående reformer utan tydligt stöd från kongressen. Under Joe Bidens presidentskap har domstolen stoppat både försök att begränsa koldioxidutsläpp från kraftverk och planerna på att efterskänka studieskulder.
Maktöverskridning
Tar Högsta domstolen upp målet kan dess nio domare behöva ta ställning till om Trumps omfattande tullprogram är ytterligare ett exempel på presidentiell maktöverskridning eller om det har tillräcklig grund i lag och presidentämbetets befogenheter.
Trots bakslaget för Vita huset kan administrationen se en viss fördel i att endast tre av de elva domarna i appellationsdomstolen utsågs av republikaner. I Högsta domstolen är förhållandet det motsatta – sex av nio domare är utsedda av republikanska presidenter, varav tre av Trump själv.
Källa:
BBC
av Mikael Winterkvist | aug 28, 2025 | Arkivet
Bara veckor efter att hon bekräftades av senaten har Susan Monarez tvingats bort från den hårt ansatta amerikanska folkhälsomyndigheten. Robert F Kennedy jr, fortsätta utrensningarna samtidigt som medicinska experter flyr den amerikanska folkhälsomyndigheten.
Det var The Washington Post som först rapporterade om händelsen och hänvisade till flera källor inom Trumpadministrationen. När andra medier sökte bekräftelse från hälsodepartementet, svarade myndigheten med en länk till ett inlägg på X:
”Susan Monarez är inte längre chef för Centers for Disease Control and Prevention. Vi tackar henne för hennes hängivna insats för det amerikanska folket. Hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har fullt förtroende för sitt team på CDC, som kommer att fortsätta vara vaksamma i skyddet mot infektionssjukdomar både i USA och internationellt.”
Några skäl till avsättningen gavs inte. The Washington Post rapporterade dock att Kennedy under flera dagar pressat Monarez att dra tillbaka godkännanden för covid-19-vacciner. I måndags mötte hon Kennedy och andra tjänstemän, men vägrade att gå med på förändringar utan att rådgöra med vaccinexperter. Kennedy uppmanade henne därefter att avgå för att hon ”inte stöttade president Trumps agenda”.
Vägrade
Monarez vägrade lämna in sin avskedsansökan och tog i stället kontakt med senator Bill Cassidy, som tidigare säkrat Kennedys bekräftelse i senaten. Cassidy ska enligt uppgifter ha satt press tillbaka mot Kennedy, som då ska ha blivit rasande. Kort därefter ska Monarez ha fått beskedet att hon måste avgå – annars skulle hon avskedas.
På sociala medier meddelade advokaterna Mark Zaid och Abbe Lowell på tisdagskvällen att de nu representerar Monarez. De uppger att hon varken lämnat in sin avskedsansökan eller fått någon formell uppsägning från Vita huset, och att hon fortsätter att vägra avgå. Enligt uttalandet handlar avsättningen om att Monarez ”vägrat skriva under ovetenskapliga, ansvarslösa direktiv och avskeda erfarna experter. Hon valde att skydda allmänheten framför att tjäna en politisk agenda.”
Monarez tillträdde som CDC-chef i slutet av juli efter en jämn omröstning i senaten, 51–47. Hon var den första CDC-chefen som behövde bekräftas av senaten, sedan en ny lag trätt i kraft 2022. Vid installationen berömde Kennedy hennes erfarenhet och vetenskapliga meriter.
Doktor
Monarez är doktor i mikrobiologi och immunologi och har tidigare haft ledande roller på ARPA-H, BARDA, Department of Homeland Security, Vita husets vetenskapskontor och Nationella säkerhetsrådet. Hon fungerade även som tillförordnad chef för CDC i början av året.
Hennes bekräftelse välkomnades av flera framstående folkhälsoexperter. Jennifer Nuzzo vid Brown University beskrev henne som en pragmatisk och hängiven tjänsteman, medan Georges Benjamin, chef för American Public Health Association, framhöll hennes vetenskapliga integritet och ledarskapsförmåga.
Men den senaste tidens utveckling har placerat CDC i en av de mörkaste perioderna i myndighetens historia. Nedskärningar, uppsägningar och en våg av desinformation har slagit hårt mot verksamheten. I början av augusti riktades även en beväpnad attack mot myndighetens campus, där en polis dödades.
Efter nyheten om Monarez avsättning rapporterade Stat News att flera högt uppsatta chefer nu lämnat sina poster. Bland dem finns Daniel Jernigan, Deb Houry och Demetre Daskalakis, som i sina avskedsbrev pekar på att folkhälsan blivit politiskt vapen och att vetenskapen inte längre får stå fri.
Källa:
The Washington Post
av Mikael Winterkvist | aug 22, 2025 | Arkivet
Elon Musk har enligt uppgifter till Wall Street Journal lagt planerna på ett eget politiskt parti åt sidan. I stället vill han rikta sin energi mot sina företag, uppger personer med insyn.
I juli gick Musk ut med att han tänkte lansera ett nytt parti, ”America party”, som skulle utmana den rådande tvåpartimodellen i USA. Men enligt källor har han dragit tillbaka idén, delvis av oro för att stöta sig med inflytelserika republikaner.
JD Vance
I stället har miljardären satsat på att vårda relationen med vicepresident JD Vance, som pekas ut som en möjlig efterträdare till Donald Trump. Musk har i privata samtal sagt sig vara beredd att ge Vance ekonomiskt stöd inför presidentvalet 2028.
Elon Musk avfärdade på onsdagen uppgifter om att han skulle ha övergett planerna på att bilda ett nytt politiskt parti efter en konflikt kring president Donald Trumps inrikespolitiska lagförslag.
”Ingenting som Wall Street Journal skriver bör någonsin betraktas som sant,” skrev Musk på sitt sociala nätverk X under natten, som svar på en användare som hänvisade till tidningens artikel.
Trots den hårda kritiken mot tidningen finns det få tecken på att Musk faktiskt gått vidare med att skapa ett nytt parti. En sådan satsning skulle innebära stora politiska risker för honom och hans företag, medan vinsterna är långt ifrån självklara.
Diskuterat
Musk har diskuterat idén med personer som tidigare presidentkandidaten Andrew Yang och teknikprofilen Curtis Yarvin, men han har ännu inte lämnat in några formella handlingar till den federala valmyndigheten. I stället visar dokument att Musk i juni, mitt under konflikten med presidenten och dagarna före sitt utspel om ett nytt parti, skänkte fem miljoner dollar vardera till tre republikanska organisationer: MAGA Inc., Senate Leadership Fund och Congressional Leadership Fund.
En person i Musks närhet uppgav till CNN förra månaden att ”America Party” fortfarande är under utveckling, men att en politisk organisation håller på att byggas upp.
Källor:
Wall Street Journal
CNN
av Mikael Winterkvist | aug 21, 2025 | Arkivet
Justitiedepartementets stämning som blev offentlig i domstolshandlingar den här veckan visar hur långt Trumpadministrationen gick i sina krav på känslig patientinformation från sjukhus och läkare som ger könsrelaterad vård till barn.
Stämningen skickades i juni till Children’s Hospital of Philadelphia och omfattar sju sidor med begärda dokument. Den inkluderar ”varje skrift eller handling av vilken typ som helst” som läkare har upprättat i samband med könsbekräftande vård, där terapier, pubertetshämmare, hormoner och i vissa fall kirurgi ingår. Myndigheten begärde dessutom patienters födelsedatum, socialförsäkringsnummer och adresser.
Utöver journaler och medicinska underlag efterfrågades även mejl, sms och röstmeddelanden. Till och med konversationer via krypterade tjänster som WhatsApp omfattades av kraven.
Konversationer
Begäran visar hur regeringen försökte kringgå starka federala skydd för patientsekretess som en del av sin kampanj för att stoppa könsbekräftande vård för minderåriga. Tjänstemän med insyn i utredningen har tidigare sagt att stämningar riktade mot sjukhus och läkare används för att undersöka eventuella lagbrott och för att pressa vårdgivare. Om utredarna hittar bevis för bedrägeri kan det leda till åtal.
Kliniken för köns- och sexualitetsutveckling vid Children’s Hospital of Philadelphia har inte kommenterat uppgifterna.
Justitiedepartementets utredningar av barnläkare och barnsjukhus är bara en del av Trumpadministrationens bredare kampanj mot könsrelaterad vård för unga.
Redan i maj skickade Centers for Medicare and Medicaid Services brev till nio ledande barnsjukhus i landet med krav på data kring könsrelaterad behandling. Breven betonade att sjukhus som tar emot federala medel måste leva upp till höga kvalitetskrav, vilket uppfattades som ekonomisk press.
Rapportera
I juni gick FBI ut med en uppmaning till allmänheten om att rapportera sjukhus och läkare som utför könsrelaterade operationer på minderåriga. Och i juli meddelade en högt uppsatt tjänsteman vid Justitiedepartementet att även läkemedelstillverkare som producerar preparat för könsbekräftande vård är föremål för en utredning om eventuella brott mot marknadsföringslagar.
Även i delstater med lagar som tillåter vården har hoten från den federala nivån fått sjukhus och kliniker att kraftigt begränsa sina behandlingar. Children’s Hospital Los Angeles stängde exempelvis sin välkända klinik för transvård i juli.
New York Times
av Mikael Winterkvist | aug 17, 2025 | Arkivet
Donald Trump har under flera veckor tampats med växande missnöje bland några av sina mest lojala anhängare, efter hur hans administration hanterat de så kallade Epstein-dokumenten. New York Times har faktagranskat alla Trumps uttalanden – och inte helt oväntat så är det mesta lögner.
Justitiedepartementet hade sedan Trumps tillträde lovat att offentliggöra mer material om Jeffrey Epstein, som innan sin död i en häktescell i New York 2019 stod åtalad för sexhandel med minderåriga. I juli ändrade departementet linje och meddelade att inga fler uppgifter skulle släppas, samtidigt som man avfärdade teorier om att Epstein hade en kundlista med inflytelserika personer. Beskedet väckte ilska och misstro hos anhängare som länge följt fallet.
Umgicks
Trump umgicks med Epstein på 1990-talet, men de bröt kontakten på 2000-talet och det finns inga offentliga bevis för att han skulle ha varit delaktig i några olagliga handlingar. Trots det har han undvikit att svara på frågor om dokumenten och kallat hela saken för en bluff. I vissa intervjuer har han dock bemött frågor om sin relation till Epstein och hur materialet hanterats.
När Trump anklagade politiska motståndare som tidigare FBI-chefen James Comey och före detta presidenterna Barack Obama och Joe Biden för att ha hittat på dokumenten saknades bevis. Utredningarna av Epstein inleddes redan 2005 av lokal polis i Florida och gick året därpå vidare till FBI. År 2007 slöt dåvarande federale åklagaren R. Alexander Acosta ett uppmärksammat avtal som innebar att inga federala åtal skulle väckas, i utbyte mot att Epstein erkände mindre allvarliga brott på delstatsnivå.
Under Trump
Justitiedepartementet inledde först 2019, under Trump, en ny granskning av avtalet. Samma år åtalades Epstein på nytt för sexhandel men hittades död en månad senare. Flera domstolsbeslut och mediegranskningar har sedan dess lett till att tusentals dokument släppts, inklusive material som offentliggjordes så sent som i januari 2024.
Trump har också hävdat att Bill Clinton besökt Epsteins privata ö 28 gånger. Det finns inga bevis för den siffran. Flygloggar visar att Clinton gjort över 20 flygresor med Epsteins plan, men till olika platser världen över. Samma loggar visar att även Trump flugit med planet vid flera tillfällen. Clinton har vid två tillfällen pekats ut som besökare på ön, men har själv nekat till detta.
Flugit
Tidigare uttalanden från Trump har antytt att han ville offentliggöra mer material om Epstein, bland annat i intervjuer under 2024. Han uttryckte då också misstankar kring omständigheterna vid Epsteins död. I somras tonade han dock ner frågan och hänvisade till att mycket av materialet skulle vara falskt.
När Trump hävdat att hans popularitet är på rekordnivå har han hänvisat till enstaka mätningar bland republikanska väljare. Samtidigt visar sammanställningar av flera opinionsundersökningar att hans totala väljarstöd minskat något de senaste månaderna.
Medgav
I slutet av juli rapporterade Wall Street Journal att Trumps namn förekom i material som ännu inte offentliggjorts, vilket ska ha meddelats honom av justitieminister Pam Bondi. Trump förnekade uppgifterna och kallade även en teckning som tidningen tillskrev honom för falsk. Kort därefter medgav han dock att han ibland gjort enkla skisser för välgörenhet, men vidhöll att han inte tecknar kvinnor.
Källa:
New York Times
