av Mikael Winterkvist | sep 27, 2025 | Arkivet
James Comey, tidigare chef för FBI, har åtalats på två punkter i USA – ett åtal som markerar en kraftig upptrappning i president Donald Trumps försök att rikta rättsliga åtgärder mot politiska motståndare.
Comey anklagas för att ha lämnat falska uppgifter och för att ha obstruerat rättvisan i samband med ett senatsförhör för nästan fem år sedan. En tredje åtalspunkt om mened avvisades av juryn, något som är ovanligt i amerikanska rättsprocesser.
Justitieminister Pam Bondi hävdar att Comey obstruerade en kongressutredning om läckage av känslig information och ljög om huruvida han hade godkänt att FBI-tjänstemän agerade som anonyma källor. ”Ingen står över lagen”, skrev Bondi på X och beskrev åtalet som ett bevis på rättsdepartementets vilja att hålla makthavare ansvariga.
Trump, som avskedade Comey 2017, firade beskedet på Truth Social och kallade honom ”en av de värsta personer detta land någonsin har fått uppleva”.
Oskyldig
Comey själv säger att han är oskyldig och hävdar att åtalet är ett pris för att ha stått upp mot Trump. ”Mitt hjärta blöder för justitiedepartementet, men jag har stort förtroende för det federala rättssystemet. Jag är oskyldig. Låt oss ha en rättegång och behålla tron”, sa han i en video på Instagram.
Hans advokat Patrick J. Fitzgerald understryker att Comey förnekar alla anklagelser och ser fram emot att rentvå honom i domstol.
Rättegången inleds den 9 oktober i Alexandria, Virginia, under ledning av domare Michael S. Nachmanoff, utsedd av Joe Biden.
Åtalet gäller Comeys vittnesmål inför senaten 2020, där han upprepade att han inte hade godkänt att någon i FBI var anonym källa för medierapporter om utredningarna kring Trump eller Hillary Clinton. Enligt åtalet var det uttalandet falskt, eftersom hans tidigare ställföreträdare Andrew McCabe påstås ha agerat med Comeys vetskap.
Bytt ut ledningen
Beslutet att väcka åtal kom precis innan preskriptionstiden för hans vittnesmål löpte ut. Samtidigt har Trump-administrationen bytt ut ledningen för det federala åklagarkontoret i Virginia. Lindsey Halligan, Trumps tidigare försvarsadvokat utan åklagarbakgrund, har tillfälligt tagit över efter att den tidigare chefen Erik Siebert lämnat sin post under press från Vita huset.
Åtalet mot Comey är undertecknat enbart av Halligan, vilket understryker det politiskt laddade läget. Hon beskriver fallet som ett ”extraordinärt brott mot allmänhetens förtroende”.
Trump har länge haft Comey som en uttalad fiende. Hans avsked 2017 blev startskottet för den särskilda utredaren Robert Muellers granskning av rysk inblandning i valet 2016. Sedan dess har Comey öppet kritiserat Trump och kallat honom moraliskt olämplig som president.
I år hamnade Comey åter i strålkastarljuset efter ett inlägg på sociala medier som Trumpadministrationen beskrev som en uppmaning till våld. Secret Service förhörde honom men han förnekade att det var ett hot.
Systematisk
Sedan han återvände till Vita huset har Trump systematiskt försökt agera mot sina politiska motståndare, bland annat genom att återkalla säkerhetsklassningar och dra in Secret Service-skydd för flera tidigare toppolitiker och deras familjer.
Åtalet mot James Comey blir därmed en symbol för presidentens allt mer öppna strategi att använda rättsapparaten för att rikta slag mot sina mest uttalade kritiker.
Källa:
CBSNews
Läs mer
TV-Tipset: The Comey Rule – en FBI-chefs fall
Trump hämnas på alla som går emot honom
av Mikael Winterkvist | sep 21, 2025 | Arkivet
I debatten efter mordet på Charlie Kirk i USA och sammanstötningar med demonstranter utanför Riksdagshuset i Stockholm så har frågan om brott begångna av högerkanten kontra vänsterkanten kommit upp på agendan.
Trump och hans MAGA-rörelse hävdar bestämt att vänsterextremister är de farligaste, representerade av Antifa. Samma tongångar hörs här hemma och Tidö-partierna har ifrågasatt om det ska vara tillåtet att demonstrera utanför de folkvaldas hus och ministrar har, enligt egen utsago, förföljts av högljudda och bitvis aggressiva demonstranter.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard kallade demonstranterna för ”odjur” i upprörda ordalag och delar av den amerikanska retoriken känns igen, även om vi inte har hunnit med att importera de värsta uttrycken.
Högerextremister
Den som orkar plöja igenom de senaste årens statistik, sammanställningar och analyser – från Homeland Security, FBI, amerikanska universitet, lokala polisorganisationer och the Anti-Defamation League (med flera) kommer att finna att merparten av det politiska våldet begås av högerextremister.
Folk långt ute till vänster begår brott, politiskt motiverade brott, men i en jämförelse så är de i stark minoritet. Nu ska, för sakens också tilläggas att det inte finns någon sammanställning för alla brott. Amerikansk polis frågar nämligen inte efter politiskt tillhörighet, om det inte är uppenbart att det kan vara ett politiskt brott.
Statistiskt, i USA, så har fler grova våldsbrott begåtts med högerextremistiska förtecken, än det motsatta, de senaste 10-20 åren, och jag beklagar att det nu blir en lång lista på källor, referenser och hänvisningar:
Summering
-
De senaste tio åren står högerextremt motiverade grupper (vit makt-miljöer, miliser, konspirationstroende) för den stora majoriteten av dödliga extremistiska attacker i USA.
-
Vänsterextremt våld förekommer (till exempel attacker riktade mot polismyndigheter eller sabotage av infrastruktur), men utgör en mycket liten del av de dödliga fallen.
-
Islamistiskt motiverat våld har också förekommit, men är betydligt mindre vanligt i USA idag än på 2000-talet.
Högerextrema våldsdåd i USA 2000–2025
-
2009 – Skjutningen vid Förintelsemuseet i Washington, D.C.
Antisemitisk attack, 1 död, flera skadade.
-
2012 – Sikhtemplet i Oak Creek, Wisconsin
Vit supremacism, 6 döda, flera skadade.
-
2014 – Judiska centrat i Overland Park, Kansas
Vit supremacism, 3 döda.
-
2015 – Kyrkskjutningen i Charleston, South Carolina
Vit supremacism, 9 döda.
-
2017 – Charlottesville bilattack, Virginia
Unite the Right-rallyt, vit supremacism, 1 död, 35 skadade.
-
2018 – Synagogsskjutningen i Pittsburgh, Pennsylvania
Antisemitism, 11 döda, 7 skadade.
-
2019 – Masskjutningen i El Paso, Texas
Anti-immigration/vit supremacism, 23 döda, 22 skadade.
-
2021 – Stormningen av Kapitolium, Washington, D.C.
Högerextrema grupper och konspirationstroende, 5 döda direkt kopplade till händelsen, hundratals skadade.
-
2022 – Skjutningen i Buffalo, New York
Antisvart/vit supremacism, 10 döda, 3 skadade.
Källor
- Högerextremister har begått 227 attacker som orsakat över 520 dödsfall sedan 1990
The Daily Beast
- Under 2023 stod högerextremister för alla extremistrelaterade mord i USA
Axios
- ADL rapporterar att alla extremistmord 2022 i USA var kopplade till högerextrema motiv, särskilt vit makt-supremacism
AP News
- Boogaloo-rörelsen låg bakom flera attacker, bland annat 2020 års dåd i Kalifornien där minst två personer dödades
-
Homeland Threat Assessment 2020 — DHS konstaterar att “white supremacist violent extremists” varit exceptionellt dödliga i ideologiskt motiverade attacker.
DHS Homeland Threat Assessment October 2020
-
HSGAC Majority Report on Domestic Terrorism — vitt supremacistiskt extremister pekas ut som det primära hotet bland alla inhemska våldsamma extremister.
Senate Committee Report Domestic Terrorism & Social Media
Källor för ADL och statistik om extremistmord
-
ADL: Mass killings linked to extremism spiked over last decade — visar att alla masskjutningar med ideologisk extremism 2022 i USA var kopplade till högerextrema motiv.
ADL / Axios: Extremist mass killings 2022
-
White supremacists behind over 80% of extremism-related murders — visar att mer än 80 % av extremistrelaterade mord under en viss period begicks av vit supremacistextremism.
House Judiciary PDF – ADL data
Läs mer
Misstänkt gripen för mordet på Charlie Kirk
Musk deltog vid högerextrem sammankomst – krävde nyval i Storbritannien
Late night-rösterna försvinner – Colbert läggs ned och Kimmel stoppas
När yttrandefrihet blir obekväm – Kimmel, Trump och den nya tystnaden
av Mikael Winterkvist | sep 20, 2025 | Arkivet
En domstol i USA har avvisat Donald Trumps förtalsstämning mot New York Times och fyra av tidningens reportrar. Stämningen gällde påståenden om att de underminerat hans presidentkandidatur inför valet 2024.
Domaren ansåg att Trumps advokater hade använt stämningsansökan som en arena för politiska utspel i stället för att framföra sakliga juridiska argument.
Otillbörlig
I beslutet skrev domaren Steven Merryday att ansökan var ”otillbörlig och otillåten” och kritiserade den för att vara fylld av utdragna resonemang, partiska påståenden och långa juridiska redogörelser. Merryday underströk att en stämning inte får fungera som en megafon för politiska tal eller som en arena för offentlig agitation.
Stämningen omfattade hela 85 sidor, där Trumps advokater bland annat argumenterade för att traditionella medier fungerar som ”språkrör för det demokratiska partiet”. I materialet fanns även referenser till Trumps framgångar inom fastigheter, underhållning och politik, samt bilder från hans tv-karriär och marknadsföring för The Apprentice.
Domstolen beslutade att Trumps juridiska team får lämna in en ny version, men i så fall begränsad till 40 sidor. Själva sakfrågorna i målet prövades inte.
15 miljarder dollar
De fyra reportrarna som pekades ut i stämningen är Susanne Craig och Russ Buettner, som tillsammans skrivit boken Lucky Loser: How Donald Trump Squandered His Father’s Fortune and Created the Illusion of Success, Washingtonkorrespondenten Michael S. Schmidt samt Vita huset-korrespondenten Peter Baker.
Stämningen kräver minst 15 miljarder dollar i skadestånd och lämnades in av advokaten Alejandro Brito, som tidigare drivit andra mediemål för Trump.
Läs mer
Trumps jakt på hämnd monterar ned den amerikanska demokratin
När yttrandefrihet blir obekväm – Kimmel, Trump och den nya tystnaden
av Mikael Winterkvist | sep 15, 2025 | Arkivet
Elon Musk har krävt att det brittiska parlamentet ska upplösas och att en ny regering tillsätts. Uttalandet gjordes under ett massmöte i London, organiserat av den högerextreme aktivisten Stephen Yaxley-Lennon, mer känd som Tommy Robinson.
Musk deltog via videolänk och talade direkt till Robinson medan tusentals åhörare följde talen. Han beskrev vad han kallade ”woke mind virus”, varnade för att våld är på väg och hävdade att britterna står inför ett avgörande vägval. ”Antingen slår ni tillbaka eller så dör ni”, sade Musk.
Han fortsatte med att hävda att Storbritannien inte har tid att vänta till nästa ordinarie val. ”Det måste bli en förändring av regeringen i Storbritannien. Vi har inte fyra år till. Något måste göras. Parlamentet måste upplösas och en ny omröstning hållas.”
Brittisk politik
Det var inte första gången Musk lade sig i brittisk politik. Han har tidigare hamnat i ordväxlingar med regeringen om frågor som grooming-gäng och kritiserat 2023 års Online Safety Act, som han kallade ett hot mot yttrandefriheten. Han har också haft en nära relation till Nigel Farage, men senare tagit avstånd och ifrågasatt hans stöd till Robinson.
Till publiken i centrala London sade Musk att han vädjade till det brittiska sunda förnuftet och att människor måste fråga sig vilken värld de kommer att leva i om utvecklingen fortsätter. Han riktade sig särskilt till dem som vanligtvis inte engagerar sig i politik men som ändå, enligt honom, kommer att påverkas.
Musk påstod också att ”vänstern är mordets parti” och hänvisade till dödsfallet av Charlie Kirk, som han beskrev som ett kallblodigt mord. Han hävdade att personer på vänsterkanten öppet firat händelsen.
”woke mind virus”
Vidare kritiserade han det han kallar ”woke mind virus” och hävdade att framsteg ska baseras på meriter, inte på kön, religion eller etnicitet. Han beskrev rörelsen som rasistisk, sexistisk och anti-religiös, särskilt riktad mot kristendomen.
Mer än 110 000 personer uppskattas ha deltagit i mötet, vilket gör det till en av de största nationalistiska sammankomsterna i Storbritannien på flera decennier. Samtidigt samlades omkring 5 000 motdemonstranter med antirasistiska budskap.
Förutom Musk deltog profiler som Katie Hopkins och den franske högerextreme politikern Éric Zemmour som talare på evenemanget.
Källa:
The Guardian
av Mikael Winterkvist | sep 14, 2025 | Arkivet
Jeffrey Epstein är död, men hans namn lever vidare som en symbol för korruption, hemlighetsmakeri och band mellan politiska och ekonomiska eliter. Hans fall är inte bara en berättelse om övergrepp och maktmissbruk, utan också en historia om hur hans nätverk fortsätter att kasta långa skuggor över samtida politik. I centrum av stormen står president Donald Trump, vars relation till Epstein granskas på nytt så fort nya uppgifter blir offentliga.
Trump och Epstein rörde sig i samma kretsar redan på 1990-talet. De syntes tillsammans på exklusiva fester i Florida, och det är väl dokumenterat att de hade en social relation. Trump har själv i en intervju beskrivit Epstein som ”en fantastisk kille” men samtidigt påpekat att ”han gillar vackra kvinnor lika mycket som jag, och många av dem är unga”. Efter att Epsteins brott började uppmärksammas offentligt påstod Trump att han bröt kontakten för gott och att de hamnade i konflikt. Trots det fortsätter frågan att förfölja honom.
Banden
Wall Street Journal har under de senaste åren publicerat en rad avslöjanden som pekar på att banden mellan Trump och Epstein kan ha varit närmare än vad som tidigare sagts. Artiklarna har bland annat lyft fram nya detaljer ur korrespondens och möten, vilket åter tände debatten om vilken roll presidenten egentligen hade i Epsteins krets.
Trump har gått till hårt angrepp bland annat mot New York Times, som har fortsatt att driva granskningar av Epsteins nätverk och kopplingarna till mäktiga personer. Trump har kallat rapporteringen en politisk attack och avfärdat tidningen som partisk, men trots dessa motangrepp kvarstår bilden av att det finns mer information än vad som hittills blivit offentligt.
Brev
Ett konkret exempel på deras tidigare relation är det födelsedagsbrev som Trump påstås ha skickat till Epstein, ett brev som T stump förneka att han har skrivit.
Brevet har blivit en symbolfråga i debatten, eftersom det visar på en personlig vänskap som kritiker menar inte går att förneka. Trump har avfärdat brevet som betydelselöst, men för många är det ett bevis på att han under lång tid stod nära en man som senare dömdes för sexuella övergrepp mot minderåriga.
Krav
Samtidigt har kraven på att de kvarhållna domstolsdokumenten om Epstein ska offentliggöras vuxit sig allt starkare. Människorättsorganisationer, jurister och politiska kommentatorer menar att det handlar om rättvisa för offren, men också om att belysa de maktstrukturer som gjorde det möjligt för Epstein att verka ostört under så lång tid. Dokumenten tros innehålla listor över namn på personer som haft direkt kontakt med Epstein, detaljer om resor och besök på hans fastigheter samt kommunikation som hittills hemligstämplats.
Det som gör frågan så explosiv är att dokumenten kan innehålla uppgifter som skakar inte bara finansvärlden, utan också politiken. Spekulationerna om att mäktiga personer i USA och internationellt försökt skydda Epstein eller dölja sina egna band till honom har pågått i åratal. Så länge handlingarna förblir stängda kommer dessa spekulationer att fortsätta.
Påminnelse
Jeffrey Epsteins historia är därmed långt ifrån avslutad. För Donald Trump innebär det en ständig påminnelse om det förflutna. Varje nytt avslöjande, varje ny läcka och varje nytt krav på insyn väcker frågan om hans roll, och så länge dokumenten om Epstein hålls hemliga lär skuggan över både Trump och andra ur den globala eliten fortsätta att växa.
Det finns också en hel del logiska kullerbyttor i Trumps resonemang. Före valet, och under valkampanjen 2024 så hävdade Donald Trump att demokraterna hemlighöll innehållet i dokumenten gällande Jeffrey Epstein därför att ledande demokrater, däribland Bill Clinton, skulle finnas med i utredningen i i Epsteins lista över kända personer. Trump lovade också att offentliggöra alla dokument, hela utredningen.
Efter valet, när Trump fått utredningen i sina händer så avfärdar han innehållet och hävdar att allt är ett påhitt av demokraterna. Han säger också att han inte tänker offentliggöra hela innehållet och uppbackad av Pam Bondi så hävdas det att det inte finns någon lista på klienter. Efter mycket hård kritik så har en del dokument lönats även till den amerikanska kongressen men innehållet har visat sig vara redan kända uppgifter,
Musk
När vänskapen med Elon Musk havrerade så gick det inte många timmar innan Elon Musk drog iväg en tirad av anklagelser i inlägg på X:
Det faktum att Donald Trump kan vara omnämnd i dokumenten som rör Jeffrey Epstein är ingen högoddsare och märk väl, Trump har inte anklagats för att ha gjort något olagligt. Han hade kunnat säga:
”Ja, jag umgicks i Epsteins kretsar, för många år sedan, men bröt kontakten med honom efter anklagelserna om att ha utnyttjat minderåriga.”
Sannolikt så skulle allmänhetens och medierna intresse för dokumenten och Epstein ha klart sig ganska snabbt efter det men Trump har fortsatt att förneka kontakterna med Epstein och att hans namn skulle finnas med i utredningen och dokumenten. Trumps förklaring tillö varför han bröt kontakten med Epstein är inte att Epstein åtalades och dömdes för att ha utnyttjat minderåriga utan att Epstein anställt personal som varit anställda hos Trump.
Läs mer
Trump lyckas inte skaka av sig Epstein‑affären – nya krav på insyn
Trump undviker frågor om Epstein – ljuger om i stort sett alla detaljer
av Mikael Winterkvist | sep 13, 2025 | Arkivet
Tidigt, i jakten på Charlie Kirks mördare, förekom uppgifter att de upphittade kulorna skulle ha haft graveringar, meddelanden, inte bara av antifascistisk art utan även ett trans-meddelande, alltså en antydan att mördaren kunde vara trans eller sympatisera med transpersoner. Uppgifterna byggde på en enda källa, Wall Street Journal, och kom från ett internt polisdokument, uppger tidningen.
Det finns medier som har som grundregel att inga uppgifter ska publiceras om det inte finns minst två, var för sig oberoende källor. Trots det återgavs uppgifterna om ett transbudskap på kulorna även av svenska medier:
FBI har hittat ett vapen som tros ha använts för att mörda Charlie Kirk.
Enligt uppgifter till Wall Street Journal innehöll geväret kulor med antifascistiska och transbudskap.
Aftonbladet
“… tidningen uppger då att det ska ha funnits tre skarpa patroner kvar i geväret när det hittades, och att kulorna försetts med ingraverade budskap om antifascism och transpersoner. Man hänvisar till en anonym källa och ett internt polisdokument.”
SVD
“Utredare har hittat ingraverade budskap på ammunition i det vapen som tros ha använts vid mordet på högerdebattören Charlie Kirk, enligt Wall Street Journals uppgifter. Budskapen ska ha haft koppling till transpersoner och en ‘antifascistisk ideologi’. Exakt vad som stått framgår inte. Tre oanvända kulor ska ha hittats i vapnet, och det ska ha funnits ingraverad text på samtliga.”
Omni
Senare tonades uppgifterna ned:
“Enligt interna polisdokument som WSJ tagit del av ska budskapen på ammunitionen ha handlat om transpersoner och antifascistisk ideologi. Innehållet i dokumentet tonas nu ner av flera tjänstemän som påpekar att utredningen är i ett tidigt skede och att utredarna fortfarande analyserar bevisen och att ‘dokumentet kanske inte återspeglar budskapen på ammunitionen’.”
Omni
Övriga medier, SVT med flera, torde rimligen ha haft samma uppgifter men valde att inte publicera uppgifterna.
I efterhand visar det sig att något sådant meddelande inte fanns på kulorna.
Wall Street Journal backade senare från sina egna uppgifter, särskilt angående transbudskapet, när Utahs guvernör Spencer Cox gick ut och sade att inskriptionerna snarare var “memes och kulturella referenser” än tydliga budskap om transideologi.
Enligt Spencer Cox så innehäll hylsorna följande meddelanden:
- “Hey, fascist! Catch! ↑ → ↓↓↓”
– Formulerat som en slags hånfull uppmaning, i meme-stil. Pilen är en typisk internetreferens till “gaming inputs” eller knappsekvenser.
- “O bella ciao, bella ciao, bella ciao, ciao ciao”
– Text från den italienska motståndssången Bella Ciao, känd som en antifascistisk hymn. Även populariserad i modern kultur, bland annat genom Netflix-serien La Casa de Papel (Money Heist).
- “If you read this you are gay lmao”
– Ett klassiskt internetmeme, av typen nonsensskämt som sprids på forum. Det är mer ett provocerande skämt än ett politiskt budskap.
- “notices bulge, OwO, what’s this?”
– En referens till “OwO”/“UwU”-språket i furry- och anime-communityn, ofta använt ironiskt som en sexuell eller parodisk fras.
Utpekade som farliga
Uppgifterna om ett transbudskap på hylsorna, och en tydlig antydan om att mördaren, ska sympatisera med transpersoner ligger i linje med det politiska budskap som ofta sprids ute på högerkanten, i konservativa kretsar i USA:
-
Lagstiftning: Republikanstyrda delstater har infört hundratals lagförslag och lagar riktade mot transpersoner, särskilt ungdomar. De handlar bland annat om att förbjuda könsbekräftande vård, inskränka möjligheten att byta kön i juridiska handlingar, samt förbjuda transpersoner från att delta i idrott på den nivå som motsvarar deras könsidentitet.
-
Retorik: Konservativa profiler, politiker och medieplattformar beskriver ofta transrörelsen som ett hot mot barn, familjen eller “den västerländska civilisationen”. Ett återkommande narrativ är att skolor och sjukvård skulle “indoktrinera” eller “skada” barn genom att erkänna könsidentitet.
-
Mediebilden: På kanaler som Fox News och i sociala medier inom den konservativa sfären lyfts transfrågor ofta fram som bevis på att samhället är “urspårat” eller i moralisk kris.
-
Konspirationsteorier: I vissa högerextrema miljöer blandas transmotståndet med större konspirationer om att “vänstern” eller “globalister” använder hbtq-frågor för att underminera nationen.
Transpersoner pekas ofta ut som farliga eller som symboler för allt det konservativa rörelsen säger sig vilja stoppa. Wall Street Journals uppgifter fick därför snabb spridning i konservativa medier i USA.
Borde då uppgifterna ha återgivits är huvudfrågan i sammanhanget?
Svenska medier
Övriga svenska medier har rimligen haft tillgång till samma uppgifter men valt att inte publicera dem. Nu har jag ingen aning hur de redaktionerna har resonerat men det är tidiga uppgifter i utredningen, de kommer från en intern polisrapport, att betrakta som en slags minnesanteckningar, och det finns bara en enda källa.
Det går att argumentera för att uppgifterna inte bör publiceras av alla de skälen, inte för innehållet i budskapen i sig. Med det menar jag att uppgifterna ska publiceras om de är trovärdiga, om uppgifterna har kunnat bekräftas, inte för innehållet. I det här fallet pekas en utsatt minoritet ut men det är inte därför publiceringen är tveksam. Det är för alla de övriga skälen, utifrån en journalistik nyhetsvärdering och ett källkritisk förhållningssätt. I journalistkretsar brukar det kallas konsekvensneutralitet – du ska publicera det du vet även om det kan få konsekvenser för andra. Nu finns det naturligtvis undantag från en sådan regel, kan tilläggas.
Det är däremot svårare att argumentera för att uppgifterna ska publiceras. Alla journalister som någon gång deltagit i att rapportera om en större polisutredning vet, allra helst i inledningen av en utredning, att det florerar en mängd uppgifter, rykten och information som plockats ur sitt sammanhang. Det gör att information som ska publiceras måste kontrolleras extra noga, även om den kommer från polisen.
Några exempel:
En lokaltidning i norra Sverige publicerade uppgifter om att mördaren skulle ha plockat till sig en slags troféer från mordoffret, bland annat smycken.
Mordoffret var allergisk och bar inga smycken. Hade uppgifterna varit korrekta så kan det argumenteras för att de uppgifterna inte ska publiceras därför att de riskerar att förstöra en mordutredning.
I samband med utredningen av ett försvunnet barn i Göteborg, som senare hittades mördad, så intervjuades barnets föräldrar av Sveriges Radio, i ett tidigt skede av utredningen. Detta trots att statistiskt så återfinns gärningspersonerna ofta i den närmaste familjekretsen. Mördaren känner offret för att sammanfatta det kortfattat. Fadern greps och erkände några dagar senare att han strypt flickan.
I eftersökningarna av en ung flicka i Mellansverige intervjuades den försvunna flickans bror, som deltog i sökandet. Han skulle senare visa sig vara gärningsman.
Anteckningar
Anteckningar, i ett tidigt skede i en utredning av ett mord, är inte att betrakta som särskilt pålitliga uppgifter, oavsett hur stort det media nu är som har publicerat uppgifterna. Dessutom så var en del av meddelandena, budskapen, svårtolkade för de flesta av oss, memes från en subkultur ute på nätet.
Läs mer
Så blev Charlie Kirk en av USA:s mest inflytelserika konservativa röster
Misstänkt gripen för mordet på Charlie Kirk
