av Mikael Winterkvist | jan 12, 2026 | Arkivet
Federal Reserves ordförande Jerome Powell meddelade den 11 januari att det amerikanska justitiedepartementet har utfärdat stämningar mot centralbanken. Myndigheten hotar även med ett åtal som rör ett vittnesmål Powell gav i kongressen förra sommaren.
Utfrågningen handlade då om ett omfattande renoveringsprojekt av centralbankens lokaler. Powell beskriver nu de rättsliga åtgärderna som ett svepskäl för att sätta press på banken att sänka räntan. Händelsen markerar en kraftig eskalering i konflikten mellan president Donald Trump och den oberoende centralbanken.
En principiell strid om ekonomiskt oberoende
Jerome Powell betonar i ett skriftligt uttalande sin djupa respekt för rättsstaten och betonar att ingen står över lagen. Han menar dock att de rättsliga stegen måste ses i ett större sammanhang av pågående påtryckningar från den nuvarande administrationen. Enligt Powell handlar hotet om åtal i själva verket om centralbankens räntepolitik snarare än om byggprojekt eller tidigare vittnesmål. Frågan gäller om Federal Reserve ska kunna fortsätta fatta beslut baserade på ekonomiska data eller om penningpolitiken ska styras av politiska önskemål.
Federal Reserve: Motorn i den amerikanska ekonomin
Texten nedan är plockad direkt från Federal Reserves Youtube-kanal:
Federal Reserve System fungerar som centralbank i USA. Myndigheten har fem huvudsakliga uppgifter för att främja den amerikanska ekonomins effektivitet och tjäna allmänhetens intresse. Denna centrala roll innebär ett ansvar för att skapa stabilitet på en global marknad.
Här är de fem pelarna i verksamheten:
-
Penningpolitik: Federal Reserve styr landets penningpolitik för att främja maximal sysselsättning, stabila priser och måttliga långfristiga räntor.
-
Finansiell stabilitet: Systemet främjar stabilitet inom det finansiella systemet och arbetar aktivt för att minimera systemrisker både i USA och utomlands.
-
Tillsyn av banker: Myndigheten kontrollerar att enskilda finansiella institutioner sköts på ett säkert och sunt sätt för att skydda systemet som helhet.
-
Säkra betalsystem: Verksamheten bidrar till effektiva och säkra system för betalningar och avräkningar genom tjänster till banksektorn och regeringen.
-
Konsumentskydd: Arbetet främjar konsumentskydd och samhällsutveckling genom tillsyn, analys av nya trender samt administration av lagar och regler.
av Mikael Winterkvist | jan 12, 2026 | Arkivet
Det nya mediastödet var tänkt att bredda bevakningen, ge mer lokaljournalistik, men blev det så?
Medierna har tagit sig en titt på hur det ser ut – ute i Sverige, utanför de stora tätorterna. Har mediestödet letts till stora vita fläckar på mediakartan?
Arjeplognytt lägger ned, stängs vid årskiftet
Medierna
av Mikael Winterkvist | jan 11, 2026 | Arkivet
You’ve heard that too much time online is bad for your mental health, but what is it doing to your body? In this energizing talk, journalist and author Manoush Zomorodi explains how tech habits (including sitting all day) affect your physical health, from making you feel exhausted to raising rates of chronic illness.
With early results from a 20,000-person experiment, she shares a practical solution to go from ”wired and tired” to feeling healthier and more productive.
av Mikael Winterkvist | jan 11, 2026 | Arkivet
Färjestad skrev ett fyra årskontrakt med ikonen i Karlstad Jörgen Jönsson. Nu skulle laget, klubben och stan gå mot en ny storhetstid. Sex månader senare sparkas Jörgen Jönsson och få utanför den inre kretsen förstår varför.
För Färjestad innebär beslutet att Jörgen Jönsson kan åka hem, rulla tummarna i tre och ett halv år och bara vänta tills det klingar till på bankkontot varje månad. Färjestad måste fortsätta att betala hans lön såvida han inte skrivit ett osedavanligt dåligt avtal, vilket knappast är sannolikt med tanke på att Jönsson varit med förr.
Kvällstidningarna, sin vana trogen, drar på med att det är en av de svartaste kvällarna i SHL:s historia och det kan nog stämma när det gäller Färjestad men övriga föreningar konstaterar bara fakta och går vidare.
Resultatinriktad
”Vi verkar i en resultatinriktad bransch”, säger sportchefen Rickard Wallin i en kommentar. Så sant, och vilket resultat har Wallin själv åstadkommit förutom en duktig minuspost resultaträkningen?
Som alltid när tränare sprakas så spekuleras det om varför, om orsaken, och det finns en legitim orsak när en klubbledning inte kan göra mer – när tränaren tappat spelarnas förtroende, när tränaren tappat omklädningsrummet som det brukar heta.
Jag har ingen aning om Jörgen Jönsson tappat spelarnas förtroende eller inte men han tränade Växjö i en massa år utan att hamna på kant med laget. Nu snackas det alltid en massa i korridorerna under våra ishallar och det sägs att Jönsson har hamnat på kant med delar av spelaretruppen, även med tränarkollegorna. Rykten som kvällstidningarna snappat upp och eldar på med.
Å andra sidan har laget sett allt annat än bra ut och rapporterna inifrån har varit att Jörgen Jönsson har varit på väg att tappa spelargruppen – och även sina tränarkollegor.
Aftonbladet
Jag vet inte vilka oddsen var innan säsongen dog igång vad gäller vilken tränare som kommer att få sparken först. Bettingbolagen brukar ju som bekant erbjuda sådana odds och jag tror inte att det är en alltför vågad gissning att Jönssons namn inte gav särskilt många kronor tillbaka. Det finns tränare som hade varit mer tänkbara namn än Jörgen Jönsson.
Skellefteå AIK
Skellefteå AIK är inte en förening som gjort sig kända att sparka tränare men det har hänt och så sent som i november 2024. Robert Ohlsson sa att gav fan i vad fansen tyckte (i en tidningsintervju) och det säger du inte i en bygd som färgas svart och gul stora delar av året (under hockeysäsongen). Före det får vi backa till februari 2013 då Anders Forsberg sparkades sedan han mitt under säsong gjort klart med en annan klubb och berättat det för spelarna, laget.
Det gör du inte heller i de här takterna och hade Forsberg studerat Skellefteås historia så hade han kunnat hitta bland annat en målvakt som gjorde klart med en ny klubb, under säsong, berättade det, och upptäckte till sin förvåning att en kartong med hans prylar stod utanför omklädningsrummet samtidigt som koden för låset bytts ut när kom till träningen.
Klubbledningen hade försökt få tag på honom men han misstänkte vad de ville prata med honom om så han svarade inte.
Klubben
Pär Nordlund, snudd på legendarisk styrelseordförande myntade begreppet ”Ingen är större än föreningen” och det sitter i väggarna, fortfarande.
I Färjestadsfall så värvades Jörgen Jönsson, med som sagt ikonstatus, i Karlstad med omnejd efter många år som spelare i klubben. Nu skulle han hem, som tränare, och Färjestad gick för guld. När Jönsson sparkades fanns laget på en sjätteplats, alls ingen katastrof med inte allt för många poäng för att ta sig uppåt i tabellen. Alla som kan bara något lite om ishockey vet att något allvarligt har hänt, eller utvecklats inom laget över tid. Något som inte är ovanligt i verksamheter där många av de ledande positionerna innehas av tjurskalligare vinnare. Kvällstidningarna slänger in uppgifter om att Rickard Wallin och Jörgen Jönsson inte varit helt överens om resan framåt och då visar näringskedjan att Wallin är Jönssons chef.
Till saken hör att Jörgen Jönsson var sportchef inom Färjestad fram till 2013. Han lämnade då, självmant, för att energin var slut och Jönsson ville prova på något nytt, tränarrollen.
Märkligt
Så, summeras allt så finns det bara en enda rimlig förklaring kvar – Jörgen Jönsson tappade omklädningsrummet och då blir hela uppgiften omöjlig. Färjestads första match efter tränarbytet, med Christer Olsson, den gamle storbacken som ny huvudtränare, slutade med förlust med 1-3, hamna mot Djurgården.
Frågan -r hur långt tålamod Rickard Wallin har med de nya tränarna, Christer Olsson, Mikael Karlberg och Ole-Kristian Tolefsen. En annan fråga är hur mycket tålamod styrelsen har med sportchef Wallin för det är som Rickard Wallin själv sa:
”Vi verkar i en resultatinriktad bransch”
PS. Bilden ovan föreställer ett helt annat lag. Med all respekt för Färjestad – på Magasin Macken är det bara ”rätt” lag som gäller.
av Mikael Winterkvist | jan 11, 2026 | Arkivet
Donald Trump har i en uppmärksammad intervju klargjort sin syn på den amerikanska presidentmakten och landets roll i världen. Hans uttalanden markerar ett radikalt brott med den rättsordning som präglat internationell politik sedan andra världskrigets slut.
Enligt presidenten begränsas hans befogenheter som högste befälhavare varken av internationella lagar,fördrag eller konventioner.
Den egna moralen som högsta domstol
Det mest centrala i Trumps resonemang är avsaknaden av externa kontrollinstanser för hans militära och utrikespolitiska beslut. På frågan om det finns några gränser för hans globala makt svarade han att hans egen moral och hans eget sinne är det enda som kan stoppa honom.
Viktiga punkter i presidentens maktanalys:
-
Åsidosättande av lagar: Han förklarade uttryckligen att han inte anser sig behöva internationell lag och att han själv avgör när sådana begränsningar ska gälla USA.
-
Inhemska institutioner: Trump antydde att domstolar endast under ”vissa omständigheter” har makt att begränsa hans inrikespolitiska agenda. Han diskuterade även metoder för att kringgå Högsta domstolen, till exempel genom att omvandla tullar till licensavgifter om de skulle förklaras olagliga.
-
Militärt inflytande: Han upprepade sin vilja att använda militären inom landets gränser genom att åberopa upprorslagen (Insurrection Act) och federalisera nationalgardet vid behov.
Ägandets betydelse och fallet Grönland
Presidentens världsbild präglas av en fastighetsmagnats syn på territorium och suveränitet. Hans krav på att Grönland ska bli en del av USA fungerar som ett typexempel på denna logik. Han menar att formellt ägande ger en psykologisk framgång och en kontroll som inte går att uppnå genom avtal eller arrenden. I detta sammanhang framställde han det transatlantiska samarbetet inom Nato som något som kan väljas bort om det står i vägen för nationella intressen.
Coercive Diplomacy: Hot som verktyg
Intervjun belyste även presidentens användning av oförutsägbarhet som ett diplomatiskt vapen. Genom att hota med militära angrepp, likt de i Venezuela, tvingar han andra ledare till samtal och eftergifter. Detta framgick tydligt under ett samtal med Colombias president Gustavo Petro, som uttryckte stor oro för en förestående attack mot sitt land.
Global stabilitet och kärnvapen
Trump visade en påfallande likgiltighet inför att det sista stora kärnvapenkontrollavtalet med Ryssland löper ut inom kort.Hans inställning är att USA helt enkelt kan ingå ett ”bättre avtal” senare, där även Kina inkluderas. Han avfärdade också oron för att hans agerande i Venezuela skulle skapa ett prejudikat som Ryssland eller Kina kan utnyttja för att invadera Ukraina eller Taiwan, med argumentet att USA:s situation och säkerhetshot är unika.
Sammanfattningsvis framstår en president som ser nationell styrka och personligt omdöme som de enda relevanta faktorerna i global politik. För Donald Trump är lagar och dokument underordnade den fysiska makten och den personliga moralens kompass.
Källa: New York Times
av Mikael Winterkvist | jan 10, 2026 | Arkivet
Representanter för det republikanska partiet tillfogade president Donald Trump flera kännbara nederlag under torsdagen. Händelserna kan signalerar att presidentens tidigare järngrepp om Capitol Hill har börjat vackla.
Motståndet inleddes i senaten och spred sig sedan till representanthuset genom en rad omröstningar som direkt utmanade presidentens linje.
Senaten begränsar presidentens militära handlingsutrymme
Fem republikanska senatorer valde att rösta med demokraterna för att driva igenom en åtgärd som begränsar presidentens makt i Venezuela. Detta område har Trump tidigare framställt som en av sina största utrikespolitiska framgångar. Senator Todd Young från Indiana betonade att alla framtida militära insatser måste föregås av debatt och godkännande i kongressen. Presidenten reagerade omedelbart via sociala medier och anklagade de fem partikamraterna för att försvaga USA:s försvar samt krävde att de aldrig mer ska väljas till sina ämbeten.
Oväntat stöd för sjukvårdssubventioner och minnesmärke
Representanthuset bjöd på ytterligare överraskningar när 17 republikaner röstade för att rädda subventioner inom ramen för Obamacare. Trump har länge kritiserat dessa skatteavdrag, men flera ledamöter prioriterade sina väljares ekonomiska trygghet framför partidisciplin. Samtidigt enades senatorer från båda partier enhälligt om att sätta upp en minnestavla för att hedra de poliser som försvarade kongressbyggnaden den 6 januari 2021. Beslutet går stick i stäv med presidentens egen historieskrivning om händelsen.
Några av de tyngsta punkterna från torsdagens händelser:
- Fem republikanska senatorer röstade för att begränsa presidentens befogenheter vid militära interventioner.
- Sjutton republikaner i representanthuset stödde demokratiska förslag gällande sjukvårdskostnader.
- Enighet nåddes kring ett minnesmärke för polisinsatserna vid upploppen 2021.
- Majoriteten av republikanerna i representanthuset valde dock att stödja presidentens veto i lokala frågor efter påtryckningar från Vita huset.
- Splittring inför det kommande fyllnadsvalet
Demokratiska ledare uttryckte stor tillfredsställelse över de interna konflikterna inom det republikanska partiet. Hakeem Jeffries, minoritetsledare i representanthuset, menade att republikanerna måste få ordning på sitt ledarskap istället för att distraheras av interna stridigheter. Samtidigt hyllade senatens minoritetsledare Chuck Schumer omröstningen som ett viktigt steg för att återupprätta kongressens konstitutionella auktoritet.
Trots bakslagen finns det tecken på att Trumps inflytande fortfarande är starkt hos stora delar av partiet. Många ledamöter backade från att utmana presidentens veto i mindre frågor av rädsla för politiska repressalier eller skarpa utfall på sociala medier. Den kommande veckans debatt om utrikespolitik och ”America First”-strategin förväntas kasta ytterligare ljus över hur djup sprickan inom partiet faktiskt är.
Här är de fem republikanska senatorerna som gick emot presidentens linje och röstade för att begränsa hans befogenheter i Venezuela:
- Todd Young (Indiana)
- Susan Collins (Maine)
- Lisa Murkowski (Alaska)
- Mitt Romney (Utah)
- Rand Paul (Kentucky)
Olika motiv bakom rösterna
Senatorerna uppvisar en blandning av ideologiska och konstitutionella skäl för sitt agerande. Todd Young betonade vikten av kongressens kontroll över militära insatser för att undvika långdragna konflikter utomlands. Rand Paul har länge drivit en linje för minskad amerikansk militär närvaro globalt, vilket i detta fall sammanföll med behovet av att formellt begränsa presidentens makt.
Konsekvenser för samarbetet
Beslutet har skapat en frostig relation mellan dessa ledamöter och Vita huset. Donald Trumps utfall på sociala medier pekar på en ökad polarisering inom partiet inför det kommande valet. Trots hoten om uteblivet stöd vid framtida omval står dessa senatorer fast vid att konstitutionen kräver en tydlig debatt i kongressen innan amerikanska trupper involveras i utländska konflikter.
Denna grupp utgör nu en vågmästarroll i senaten som kan bli avgörande för framtida lagförslag. Deras vilja att samarbeta över partigränserna utmanar den traditionella partidisciplinen och tvingar administrationen till mer komplexa förhandlingar.
