Metas metaverse-satsning, via Reality Labs, har ackumulerat förluster på ungefär 80–85 miljarder dollar sedan 2020. Det är den nivå som återkommer i flera sammanställningar av bolagets rapporterade siffror. Det är kostnaden för Mark Zuckerbergs vision, som få trodde på när han presenterade den och bytte namn på bolaget.
Metaverse presenterades som nästa stora steg för internet. Skärmen skulle inte längre vara en yta du tittar på. Den skulle bli en plats du kliver in i. Visionen var enkel att förstå men svår att förverkliga: en digital värld där arbete, socialt liv och underhållning smälter samman i en och samma miljö.
Virtuella världar
Begreppet är äldre än de flesta tror. Redan på 1990-talet beskrev science fiction-litteratur virtuella världar där människor möts som digitala gestalter. Det som förändrades var tekniken. Snabbare uppkopplingar, kraftfullare grafik och nya typer av headset gjorde att idén plötsligt framstod som möjlig.
Meta, bolaget bakom Facebook, valde att göra visionen till strategi. Företaget bytte namn och började investera massivt i det som skulle bli ett nytt digitalt ekosystem. Tanken var att du skulle arbeta i virtuella kontor, träffa vänner i digitala miljöer och konsumera innehåll i en tredimensionell värld. Allt via en avatar som representerar dig.
Tekniken byggde framför allt på virtual reality. Med ett headset framför ögonen skulle du uppleva att du befinner dig i en annan miljö. Rörelser, blickar och interaktioner skulle kännas naturliga. Upplevelsen skulle vara mer närvarande än något som tidigare erbjudits via en dator eller mobil. Problemet var att verkligheten inte hann ikapp visionen. Utrustningen upplevdes som tung och opraktisk. Innehållet var begränsat. Användningsområdena blev otydliga. Många testade, få stannade kvar. Det som skulle bli en ny vardag blev i stället något som krävde ansträngning.
Nytta
Frågan handlade i grunden om nytta. Teknik kan vara imponerande utan att vara nödvändig. Metaverse lovade en ny typ av närvaro, men för de flesta räckte det som redan fanns. Arbete fungerade bättre via etablerade verktyg. Sociala kontakter sköttes enklare via mobilen. Tröskeln in i den virtuella världen blev för hög. Samtidigt var satsningen långt ifrån meningslös. Den drev utvecklingen framåt inom grafik, interaktion och hårdvara. Den visade vad som är möjligt, men också vad som saknas. Metaverse blev inte den revolution som utlovades, men den ritade upp en karta över en möjlig framtid.
Ett konkret exempel: Istället för att starta Teams, Facebook eller en annan tjänst för ett videosamtal så skulle du logga in i Metaverse och arrangera ett möte med avatarer i en virtuell miljö.
Metaverse var krångligare, långsammare och sämre än befintliga lösningar – svårare än så är det inte att beskriva Zuckerbergs vision och fiasko.
Förluster
Förlusterna, kostnaderna är gigantiska. Metas metaverse-satsning (Reality Labs) har ackumulerat förluster på drygt 80 miljarder dollar sedan 2020, baserat på bolagets egna redovisade siffror i kvartals- och årsrapporter. Den enorma pengarullningen har också inneburit att enorma utvecklingsresurser har lagts på Metaverse. Konsekvenserna av det ser vi idag. Meta har fått problem att hänga med i AI-kapplöpningen.
Källor (primära och finansiella)
- https://investor.fb.com/financials/default.aspx
- https://investor.fb.com/financials/quarterly-results/default.aspx
- https://www.sec.gov/ixviewer/doc?action=display&source=content&filename=0001326801-23-000014.txt
Förklaring
Reality Labs redovisas som ett eget segment i Metas rapporter. Summerar du segmentets årliga förluster från 2020 och framåt landar totalen på drygt 80 miljarder dollar. Det är den siffra som seriösa analyser utgår från eftersom den kommer direkt från Metas egen rapportering.
