AI kräver mer el än många länder, ändå talar bolagen gärna om effektivisering. Orden låter bra i presentationer och pressmeddelanden. Verkligheten är att varje ny modell kräver fler servrar, fler grafikprocessorer och fler datacenter. När miljontals användare ställer frågor varje dag blir energiförbrukningen snabbt enorm. Effektivisering finns, men den äts ofta upp av en ännu snabbare tillväxt.
Streamingbolagen talar gärna om kreativ frihet och ett överflöd av innehåll. Samtidigt börjar katalogerna se allt mer lika ut. En framgångsrik serie följs snabbt av flera varianter med samma dramaturgi, samma ton och samma typ av karaktärer. Algoritmen vet vad publiken tittar på och det är just det som beställs igen. Resultatet blir mer innehåll, men inte alltid mer variation.
Prenumerationer började som ett löfte om enkelhet. En tjänst, en avgift och tillgång till allt. I dag är verkligheten en annan. Musik, film, nyheter, spel och molntjänster kräver varsin månadsavgift. Varje enskild tjänst känns billig, men tillsammans blir summan betydligt högre än många först trodde. Prenumerationssamhället har vuxit fram nästan utan att någon riktigt märkte när gränsen passerades.
Teknikbolagen talar ofta om integritet som ett kärnvärde. Samtidigt bygger stora delar av den digitala ekonomin på detaljerad kunskap om användarna. Data om beteenden, vanor och intressen samlas in, analyseras och används för att styra både annonser och innehåll. Integritet presenteras gärna som en princip. Affärsmodellen bygger i praktiken på motsatsen.
AI beskrivs ofta som en teknisk revolution. I vissa fall stämmer det. I många andra handlar det mer om gradvisa förbättringar av sådant som redan finns. Sökmotorer, bildbehandling och textverktyg blir snabbare och mer automatiserade. För användaren innebär det ofta bekvämlighet snarare än en dramatisk förändring av vardagen.
Varje ny smartphone presenteras med mer kraft, snabbare chip och bättre grafik. Samtidigt är användningen för de flesta ganska stabil. Meddelanden, bilder, sociala medier och några appar dominerar fortfarande vardagen. Tekniken i fickan blir kraftfullare för varje år, medan användningen förändras betydligt långsammare.
Datacenter beskrivs ibland med ordet moln, ett begrepp som ger en nästan viktlös bild av tekniken. I verkligheten handlar det om enorma byggnader fyllda med servrar, kylsystem och kraftförsörjning. De kräver stora mängder el och vatten för att fungera. Bakom varje digital tjänst finns en mycket fysisk infrastruktur.
Teknikindustrin talar gärna om innovation. Samtidigt har en stor del av utvecklingen de senaste åren handlat om att paketera befintliga tjänster på nya sätt. Funktioner som tidigare ingick i en produkt blir nu separata abonnemang eller tilläggstjänster. Innovationen ligger ibland mer i affärsmodellen än i själva tekniken.
Digitaliseringens löfte var länge att världen skulle bli mer papperslös. Dokument, avtal och brev skulle flytta in i datorer och arkivskåpen försvinna. Resultatet blev snarare motsatsen. Dokument skapas, kopieras och lagras i enorma mängder eftersom det är så enkelt att göra det digitalt. Papper ersattes av filer, men mängden information fortsätter att växa.
Den mest avancerade tekniken är ofta den som knappt märks. När allt fungerar sömlöst finns det inget att prata om. Det är först när något krånglar som tekniken hamnar i centrum. Därför uppmärksammas ofta problemen mer än de lösningar som faktiskt fungerar.
För övrigt: Kan vi inte ordna ett slutet rum, med madrasser på väggarna för pappan i Telenors reklam?
