Joachim Trier avslutar sin Oslo-trilogi med Sentimental Value, en film som befäster hans position som en av Nordens främsta uttolkare av mänsklig melankoli och komplicerade familjeband.
Efter världssuccén med Världens värsta människa återvänder han till ett Oslo som känns både bekant och förändrat, den här gången med ett fokus på sorgearbete och de föremål vi laddar med betydelse.
Du får följa två systrar som tvingas hantera sin pappa efter moderns död. Pappan, spelad med en fantastisk blandning av narcissism och sårbarhet av Stellan Skarsgård, är en excentrisk regissör som försöker reparera relationen till sina döttrar genom att rollsätta dem i sitt nästa projekt. Det är en premiss som balanserar på gränsen mellan komedi och tragedi, där Trier skickligt navigerar genom de emotionella minfält som uppstår när yrkesambition krockar med familjärt ansvar.
Här är seriens främsta styrkor:
-
Skådespeleriet: Renate Reinsve visar återigen varför hon är en internationell stjärna. Hennes samspel med Skarsgård utgör filmens känslomässiga kärna och bjuder på några av de mest laddade scenerna i norsk filmhistoria.
-
Manuset: Eskil Vogts och Triers dialog är lika skarp som vanligt. De lyckas fånga de små nyanserna i hur vi pratar förbi varandra, särskilt inom en familj där gamla oförrätter ständigt bubblar under ytan.
-
Det visuella språket: Fotot fångar Oslo i ett ljus som förstärker filmens tema om förlust och tidens gång. Varje bildruta känns noga genomtänkt utan att förlora sin naturliga känsla.
Sentimental Value är ingen enkel feelgood-film, men du får en upplevelse som stannar kvar långt efter att eftertexterna rullat klart. Det är en vacker, bitvis smärtsam och djupt mänsklig betraktelse över vad vi väljer att hålla fast vid och vad vi måste våga släppa taget om.
Du hittar Sentimental Value på: Prime Video
