Skribenten svär, ofta, och har du problem med svordomar så har du härmed blivit varnad.
Jag har ingenting mot reklam – tvärtom. Jag jobbar med reklam och andra former av kommunikation dagligen. Med det sagt: hur i helvete kan någon surfa runt på nätet utan en annonsblockerare?
Jag vill läsa en text. Jag klickar på en länk och möts av en uppmaning att slå på webbplatsens nyhetsbrev.
Varför då?
Jag vill läsa en text. Jag klickar på en länk och möts av en uppmaning att sätta betyg på webbplatsen.
Varför då?
Jag vill läsa en text. Jag klickar på en länk och möts av en uppmaning att välja vilka kakor (cookies) jag kan tänka mig att acceptera.
Varför då?
I exemplet ovan kan jag inte välja ”Acceptera bara nödvändiga tekniska kakor” eller ”Neka alla kakor”. Nej då – jag förväntas sitta och klicka mig igenom hundratals, tusentals kakor, fördelade på olika leverantörer av reklam.
Varför skickar en webbplats ut 400–500, till och med tusentals kakor till sina besökare?
Jag vet naturligtvis svaret – pengar – men ändå: hur hamnade vi här?
Några exempel, Helge!
Shubham Bose tog en titt på en av världens största tidningar, New York Times:
I went to the New York Times to glimpse at four headlines and was greeted with 422 network requests and 49 megabytes of data. It took two minutes before the page settled. And then you wonder why every sane tech person has an adblocker installed on systems of all their loved ones.
49 megabyte – och en sida som det tar minuter att ladda ned. Naturligtvis visas texter och annan information direkt, men i bakgrunden fortsätter sidan att laddas i minuter.
Det är cookies, trackers och mängder av annan data som skickas och samlas in.
Samtidigt skriver New York Times om dataintrång, bristande integritet, datatrålare ute på nätet och om hur vi alla kartläggs. Tidningen varnar, slår larm och berättar om andras bristande moral, etik och övertramp.
Läsa en text
Om din huvudsakliga verksamhet är att producera information borde en rätt viktig del rimligen vara att se till att publiken kan ta del av den.
Jag ställer frågan rakt ut i luften, för när du försöker läsa en text möts du av en popup-ruta som frågar om du vill betygsätta webbplatsen, slå på nyhetsbrevet eller ta del av erbjudanden som prenumerant.
Du får inte läsa i fred.
När du kommit en bit ned i texten möts du av reklam mitt i texten, som upptar merparten av skärmen, så att du tvingas scrolla vidare för att hitta var texten fortsätter.
Du får inte läsa i fred.
De som vill förmedla information struntar i att reklam mitt i löpande text förstör hela läsupplevelsen.
Aftonbladet gör det. Expressen gör det. Hela tidnings-Sverige gör det. Internationella medier gör det. Alla gör det.
Ifrågasätts
Sedan ifrågasätts läsaren om hen använder en annonsblockerare. Då är du plötsligt ett allvarligt hot mot hela världen. Du är motståndare till allt – inte bara den text du försöker läsa – utan du hotar en hel bransch för att du smiter undan annonser.
Hur fan ska jag kunna läsa er information då?
Fullt med reklam
Det finns gott om exempel där startskärmen är full med reklam, eller där du tvingas klicka dig vidare från en annons som täcker hela sidan. Det kan handla om så mycket reklam att startsidan består av 89–90 procent reklam och 10 procent text och information.
Stora, seriösa publicister, skribenter, författare, krönikörer och journalister accepterar att den information de producerar störs, skyms och förstörs av reklam.
Du har granskat ett bolag i månader, hittat en mängd märkliga affärer och levererar sedan ett stort avslöjande – som förstörs av reklam, videor mitt i texten och sponsrat innehåll som får läsaren att tappa tråden och gör det svårare att fortsätta läsa.
Hur känns det?
Annonser
Magasin MACKEN drog en gång i tiden in pengar på Googles annonser – rätt hyggligt med pengar faktiskt. När Google började publicera textannonser mitt i löpande text fick jag nog. Jag försökte först stoppa just de annonserna, men de blev fler och fler. Google tyckte också att det var en bra idé att lägga banners i toppen av sidan, reklam i högerkanten och avsluta den designmässiga misshandeln med att trycka in banners mitt på startsidan.
Jag kastade ut Google och deras pengar.
Detta är inte sagt för att slå mig för bröstet och berätta hur moraliskt och etiskt oklanderlig jag är – det är jag inte – utan för att visa hur de som säljer reklam agerar. De kapar i praktiken din webbplats, och försöker du hålla ordning på dem kan det snabbt bli ett heltidsjobb.
Min poäng är att annonser behövs. Annonser är nödvändiga för att du, jag och alla andra ska få tillgång till viktig och bra information. Även skribenter har räkningar att betala.
Kostnader
Du kanske invänder att detta är en försumbar kostnad för att informationen ska finnas på nätet, men låt mig då tillägga att den stora kostnaden landar hos dig som konsument. Vi kan ringa billigt i dag och skicka massor med gratis sms, men operatörerna tar fortfarande betalt för datatrafiken, även om gratistilldelningen ibland är generös.
Stora, tunga webbplatser drar datatrafik, och i slutändan är det du som betalar via ditt abonnemang. Du betalar alltså dubbelt – dels genom att genomlida reklam, och sedan direkt via ditt abonnemang.
Så jag ställer frågan igen: hur fan kan någon surfa runt på nätet i dag utan en annonsblockerare?
Läs mer:
