Premiärminister Keir Starmer kallar spridningen av AI-genererade nakenbilder och hämndporr för ett nationellt nödläge. Regeringen skärper nu tonen mot teknikbolagen; om integritetskränkande material inte raderas inom 48 timmar efter en anmälan riskerar företagen böter i mångmiljonklassen eller att blockeras helt i landet.
Du får här en inblick i en lagstiftning som syftar till att flytta ansvaret från offret till förövarna och de plattformar som möjliggör spridningen. Starmer betonar att institutionell misogyni alltför länge har lett till att kvinnohat ursäktas eller ignoreras, och att kulturen nu måste förändras i grunden.
Reglering av AI-bottar och sociala medier
De nya reglerna omfattar även AI-tjänster som X:s chatbot Grok. Tidigare i år skapade tjänsten rubriker efter att den genererat manipulerade bilder av kvinnor i komprometterande ställningar, vilket ledde till direkta hot om sanktioner mot Elon Musks bolag.
-
Bötesbelopp: Bolag som brister i sina rutiner kan tvingas betala upp till 10 procent av sin globala omsättning.
-
Automatisk flaggning: Tillsynsmyndigheten Ofcom får i uppdrag att utforska digital vattenmärkning. Tanken är att en bild som en gång anmälts automatiskt ska kunna identifieras och stoppas varje gång någon försöker ladda upp den på nytt.
-
Skydd för unga: Statistiken visar en skrämmande ökning av fall där både äkta och AI-genererade bilder används för utpressning mot unga, vilket i flera tragiska fall har lett till självmord.
Tekniska utmaningar och prioriterade brott
Att skapa eller dela sexuellt material utan samtycke blir nu ett ”prioriterat brott” enligt den brittiska säkerhetslagen för nätet. Det ger brottet samma status som spridning av terroristmaterial eller bilder på övergrepp mot barn.
Även om tidsgränsen på 48 timmar anses rimlig av experter, finns det tekniska hinder. Bedragare kan använda enkla knep, som att lägga till en emoji eller ändra i bildfilen, för att lura de automatiska systemen. Dessutom kvarstår frågan om hur lagen ska kunna tillämpas på krypterade tjänster som WhatsApp och Signal, där innehållet är dolt för plattformsägarna.
Källa: The Guardian
