Dokumenten som rör Jeffrey Epstein innehåller flera kopplingar till teknikvärlden som går bortom de mest kända namnen. Du får här en tydligare bild av hur hans nätverk sträckte sig in i hjärtat av Silicon Valley och den globala techsektorn.
Investeringar och intresse för spelbranschen
Det mest anmärkningsvärda i de nyligen släppta filerna är Epsteins intresse för Activision Blizzard. Han verkar ha sett spelbranschen, och specifikt framgångarna med Call of Duty, som en lukrativ investeringsmöjlighet. Kontakten med Bobby Kotick sträckte sig över flera år och inkluderade inbjudningar till sociala sammanhang, vilket visar att Epstein aktivt försökte placera sig i närheten av de mest inflytelserika personerna inom underhållningsteknik.
Silicon Valley-toppar i fokus
Utöver Bill Gates, vars kontakter med Epstein har varit kända sedan tidigare, nämns flera andra profiler:
-
LinkedIn-grundaren Reid Hoffman: Dokumenten visar att Hoffman träffade Epstein vid flera tillfällen, bland annat för att diskutera finansiering av forskning vid MIT Media Lab. Hoffman har senare uttryckt ånger över kontakten.
-
Elon Musk: Namnet förekommer i form av en stämning från Amerikanska Jungfruöarna där myndigheterna begärde ut dokument relaterade till Musk, även om inget tyder på att han personligen var inblandad i Epsteins olagliga verksamhet.
-
Google-chefer: Dokumenten pekar på kontakter med tidigare toppar inom Google i samband med olika välgörenhetsprojekt och vetenskapliga konferenser som Epstein finansierade.
MIT Media Lab-skandalen
En stor del av tech-kopplingarna handlar om hur Epstein använde sina pengar för att köpa sig inflytande hos framstående forskningsinstitutioner. MIT Media Lab är det tydligaste exemplet, där chefen Joi Ito tvingades avgå efter att det framkommit att laboratoriet tagit emot ansenliga summor från Epstein, trots att han var en dömd sexförbrytare. Man försökte dessutom dölja donationerna genom att markera dem som anonyma i interna register.
Det här visar på ett systematiskt utnyttjande av techvärldens hunger efter kapital för att normalisera sin egen närvaro i de finaste salongerna.
Efterdyningarna av avslöjandena kring Jeffrey Epstein har lett till en omfattande utrensning och regeländring inom amerikansk teknisk forskning. Institutioner har tvingats se över hur de granskar sina donatorer för att undvika att hamna i liknande situationer igen.
Striktare granskning av kapital
Tidigare kunde stora donationer till forskningscenter som MIT Media Lab och Stanford ofta godkännas utan djupare etiska analyser, så länge pengarna finansierade innovation. Nu har de flesta tunga lärosäten infört vad som kallas för ”Due Diligence”-processer för gåvor. Det innebär att en oberoende kommitté granskar donatorns bakgrund, affärsmetoder och eventuella brottshistorik innan några pengar tas emot.
Slut på anonyma miljonbelopp
En central del i skandalen var hur donationer maskades som anonyma för att dölja kopplingarna till Epstein. Idag kräver nya regler vid många universitet full transparens kring vem som faktiskt står bakom pengarna. Du ser nu en trend där forskningsprojekt hellre tackar nej till finansiering än att riskera sitt anseende, något som tidigare var ovanligt inom den resurskrävande tech-forskningen.
Påverkan på Silicon Valley
Inom techsektorn har detta lett till att även riskkapitalbolag blivit mer försiktiga med vem de tar in som investerare. Att ha ”smutsiga pengar” i sin ägarlista ses numera som en direkt affärsrisk som kan skrämma bort både talanger och framtida köpare. Man pratar ofta om att etik har gått från att vara en imagefråga till att bli en ren riskhanteringsfråga.
Läs mer
Porträttet av Jeffrey Epstein: En arkitekt av makt och inflytande
Från fängelsecell till onlinespel: Därför tror nätet att Epstein lever
