En senior forskare vid Citizen Lab varnar för att europeiska länder reagerar svagare på gränsöverskridande förtryck från Kina än på liknande agerande från andra stater. Uttalandet görs i samband med en ny rapport om transnationell repression inom EU.
Emile Dirks, senior research associate vid Citizen Lab, har talat om rapporten som han varit med och tagit fram. I studien konstaterar författarna att europeiska länder tenderar att agera mer återhållsamt när det gäller påtryckningar, hot och förföljelse med koppling till Kina än när andra stater står bakom liknande metoder.
Ekonomiska relationer
Enligt Dirks hänger detta sannolikt samman med de täta ekonomiska relationerna. Många demokratiska stater, även inom EU, vill upprätthålla fungerande relationer med Kina inom flera områden. Den ambitionen påverkar hur kraftfullt länderna svarar på rapporter om transnationell repression på europeisk mark.
Rapporten efterlyser ett mer samordnat agerande mellan europeiska länder samt ett starkare stöd till de människor som drabbas. Dirks framhåller att detta inte är ett abstrakt säkerhetsproblem utan en vardaglig verklighet för många individer. Uteblivna åtgärder får direkta mänskliga konsekvenser, både för de utsatta personerna och för deras omgivande samhällen.
Tysta människor
Transnationell repression inom EU innebär att en stat försöker kontrollera, hota eller tysta människor som befinner sig i ett annat land, trots att de formellt skyddas av det landets lagar och rättssystem.
Det handlar ofta om att auktoritära stater riktar åtgärder mot exilpolitiker, journalister, aktivister, minoriteter eller oppositionella som lever i EU-länder. Metoderna kan vara direkta eller indirekta och sker över nationsgränser.
Vanliga former av transnationell repression är hot mot individen eller dennes familj i hemlandet, övervakning, trakasserier, digitala angrepp, försök att påverka arbetsgivare eller utbildningsinstitutioner samt missbruk av rättsliga system, exempelvis genom politiskt motiverade rättsprocesser eller internationella efterlysningar.
Yttrandefrihet
Inom EU blir detta ett särskilt problem eftersom unionen bygger på rättsstatliga principer, yttrandefrihet och skydd för individen. När en främmande stat ändå lyckas utöva påtryckningar på personer som befinner sig i EU urholkas det skydd som medlemsländerna förväntas erbjuda.
Konsekvenserna är konkreta för de drabbade. Många tvingas till självcensur, begränsar sitt offentliga engagemang eller lever med ständig rädsla för repressalier mot sig själva eller sina anhöriga. På samhällsnivå påverkar detta även det öppna samtalet, pressfriheten och tilliten till att EU verkligen kan garantera skydd för människor som söker säkerhet inom unionens gränser.
