I en ny rapport till domstolen har Apple presenterat färska detaljer om rättsprocessen kring den omfattande läckan av iOS 26. Fokus ligger nu på förhöret med profilen Jon Prosser, som anklagas för att tillsammans med en tidigare Apple-anställd ha stulit företagshemligheter.
Här är bakgrunden och det senaste i fallet:
Otillåten åtkomst till utvecklarmodell
Apple stämde i juli förra året Jon Prosser och Michael Ramacciotti. Enligt anklagelserna ska Ramacciotti ha tagit sig in i en utvecklingsmodell av iPhone som tillhörde Ethan Lipnik (som senare fick sparken från Apple). Under ett videosamtal via FaceTime ska Ramacciotti sedan ha visat upp detaljerna i det som senare blev känt som ”Liquid Glass” – den stora grafiska omgörningen i iOS 26 – för Prosser.
Prosser förlorade rätten att bestrida
Medan Ramacciotti har samarbetat med Apple och domstolen, missade Jon Prosser tidsfristen för att svara på stämningen. Detta ledde till att domstolen i oktober meddelade en tredskodom (default judgment). Det innebär i praktiken att Prosser har förverkat sin rätt att formellt bestrida anklagelserna och att domstolen ger Apple rätt i sakfrågan.
Prosser själv har hävdat att han har haft kontakt med Apple under hela processen och att bilden av att han skulle ignorera fallet är felaktig.
Samordnade förhör
Trots att domstolen redan dömt till Apples fördel när det gäller ansvar, visar nya dokument att parterna nu koordinerar ett formellt vittnesförhör (deposition) med Prosser.
-
Syftet med förhöret: Apple vill fastställa exakt hur mycket konfidentiell information som har läckt och hur stor skada företaget lidit.
-
Krav på skadestånd: Förhöret kommer att ligga till grund för vilket skadestånd domstolen slutligen beslutar om.
Apple kräver bland annat att svarandena ska lämna tillbaka all konfidentiell information, betala rättegångskostnader samt betala ett kännbart straffskadestånd för det avsiktliga utnyttjandet av företagshemligheter.
Inom kretsen av tech-läckare och analytiker har fallet mot Jon Prosser skapat en märkbar oro och lett till en tydlig kursändring för hur information hanteras. Många ser nu Apples aggressiva juridiska strategi som ett definitivt slut på den era där högt uppsatta källor och prototyper kunde visas upp relativt ostraffat.
Här är de främsta reaktionerna och konsekvenserna inom läckarkretsen:
Från foton till renderingar
Den mest omedelbara reaktionen har varit en flykt från att visa upp faktiskt källmaterial. Tidigare var det statusfyllt att dela bilder på fysiska komponenter eller skärmdumpar från interna system. Nu har de flesta etablerade läckare gått över till att enbart publicera 3D-renderingar baserade på vad de sett. Genom att inte visa originalbilderna försöker de skydda sina källor från Apples forensiska spårning, som kan identifiera unika mönster i reflektioner eller mjukvarukoder.
Självsanering och tystnad
Flera profiler som tidigare var mycket aktiva har antingen raderat delar av sin historik eller blivit betydligt mer vaga i sina uttalanden. Budskapet från Apples jurister har varit glasklart: att ta emot och sprida vidare företagshemligheter som man vet är stulna är ett lagbrott, inte bara ett brott mot ett sekretessavtal. Detta har fått många att inse att de riskerar personlig konkurs om Apple väljer att statuera exempel även mot dem.
Ökad anonymitet
Istället för att bygga personliga varumärken kring läckor, som Prosser gjorde, ser vi nu en återgång till anonyma konton på plattformar som X och Weibo. Strategin är att sprida informationen utan att ha ett ansikte som kan kopplas till en stämning. Problemet för dessa läckare är att de tappar den trovärdighet som Prosser hade, samtidigt som Apple har blivit extremt skickliga på att spåra digitala fotspår även bakom anonyma konton.
Rättsprocessen mot Prosser fungerar nu som en effektiv påminnelse om att Apple inte bara jagar de anställda som läcker, utan även de som agerar megafoner åt dem.
