Sportjätten Nike har inlett en utredning efter att hackergruppen WorldLeaks påstått sig ha kommit över en enorm mängd interna data. Gruppen har publicerat över 1,4 terabyte filer som sägs tillhöra företaget på sin läcksida efter att en tidsfrist för utpressning löpt ut.
Inget tecken på kunddata än så länge
Enligt organisationen JustaBreach rör det sig om totalt 188 347 filer som omfattar perioden 2020 till 2026. Nike har bekräftat att de utreder händelsen men har än så länge inte gett några detaljer om hur intrånget har skett.
Hittills finns det inga bevis för att personuppgifter, som e-postadresser eller betalningsinformation, ska ha läckt. WorldLeaks fokuserar främst på ren utpressning genom att stjäla och hota med att publicera känslig företagsinformation snarare än att låsa filer med traditionell ransomware.
Risk för industrispionage och piratkopiering
Det läckta materialet sägs vara mycket känsligt för Nikes affärsverksamhet. Bland filerna finns material från forskning och utveckling, ritningar, prototyper och tekniska specifikationer för produkter.
-
Produktionshemligheter: Information om tillverkningsprocesser, arbetsflöden och fabriksrevisioner har exponerats.
-
Strategiska planer: Även interna affärsdokument som strategiska presentationer och prisstrategier ska finnas med i läckan.
Experter varnar för att detta kan leda till ökat industrispionage. Det finns även en risk att tillverkare av piratkopior kan använda informationen för att höja kvaliteten på sina förfalskningar, vilket skulle skada Nikes försäljning ytterligare i ett läge där företaget redan kämpar för att vinna tillbaka marknadsandelar.
En del av en större trend
WorldLeaks ses som efterföljaren till den tidigare välkända gruppen Hunters International. Incidenten lyfter återigen fram riskerna med så kallad ”värdekedje-utpressning”, där angripare riktar in sig på ett företags konkurrensfördelar snarare än enbart kundernas data.
Händelsen påminner om de omfattande dataintrång som drabbade andra stora märken som Adidas och Chanel förra året, där sårbarheter i tredje part användes för att komma åt känslig information.
Källa: Dark Reading
