Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har i en omfattande granskning riktat skarp kritik mot hur polisen och åklagare använder hemliga tvångsmedel. Utredningen visar att avlyssning har riktats mot personer som enligt gällande lagstiftning ska vara fredade. Det som nu har kommit i dagen bekräftar de varningar som lyftes av experter redan när lagförslaget var ute på remiss.
Kärnan i kritiken rör en specifik paragraf i rättegångsbalken. Denna lagdel infördes för att polisen skulle kunna avlyssna exempelvis en anonym telefon för att identifiera en okänd gärningsman. Granskningen av ärenden vid sex olika åklagarkammare visar dock en helt annan verklighet:
- Kända personer avlyssnas utan bevis: Myndigheterna har avlyssnat redan identifierade individer, trots att bevisningen mot dem inte har nått upp till nivån för skälig misstanke.
- Rättssäkerheten rundas: Genom att använda den nya bestämmelsen har rättsväsendet i praktiken skapat en genväg för att övervaka personer man ”har ögonen på”, utan att de vanliga rättsliga kraven är uppfyllda.
- Bristande förutsebarhet hotar integriteten
Nämnden slår fast att det nuvarande regelverket brister i både tydlighet och förutsebarhet. Detta innebär en stor risk för att medborgarnas personliga integritet kränks på ett sätt som lagstiftaren aldrig avsett. När åklagare och domstolar gör egna tolkningar som strider mot lagens syfte sätts den enskildes rättsskydd ur spel.
Krav på omedelbara åtgärder
Slutsatserna i rapporten är entydiga. Lagstiftaren måste skyndsamt se över och precisera bestämmelserna för att förhindra att de missbrukas eller tolkas för brett. Den pågående debatten om polisens utökade befogenheter får nu nytt bränsle, då granskningen visar att de nya verktygen har tagits i bruk på bekostnad av grundläggande rättsprinciper.
Tillämpningen
Nämnden beslutade i juni 2024 att granska tillämpningen av 27 kap. 18 b § rättegångsbalken. Denna paragraf ger polisen möjlighet att använda hemlig avlyssning för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Fokus för granskningen har varit att kontrollera om de personer som faktiskt avlyssnats är sådana som lagen tillåter.
Allvarliga brister i tillämpningen
Utredningen omfattade tio ärenden vid sex olika åklagarkammare. Resultatet visar att både åklagare och domstolar har tolkat lagen på ett sätt som strider mot dess ursprungliga syfte.
Nämnden riktar nu skarp kritik mot hur otydlig lagstiftningen har visat sig vara i praktiken. Enligt granskningen finns det en betydande risk för att enskilda personers integritet kränks på ett sätt som inte var avsett.
Följande slutsatser dras i rapporten:
- Regelverket saknar den förutsägbarhet som krävs för så ingripande åtgärder som hemlig avlyssning.
- Myndigheternas tolkning av lagen har lett till att fredade personer, som enligt grundregeln inte ska kunna avlyssnas utan skälig misstanke, ändå har drabbats.
- Lagstiftaren bör skyndsamt se över och förtydliga bestämmelsen för att säkerställa att den inte missbrukas eller tolkas för brett.
Denna granskning ligger till grund för den pågående debatten om huruvida de utökade befogenheterna för polisen har getts på bekostnad av rättssäkerheten.
Uttalande
Läs mer
Nu marscherar vi raskt in i George Orwells 1984 – övervakningssamhället
