Europeiska unionen har tagit täten i arbetet med att reglera hur teknikbolag får begränsa användares rättigheter genom mjukvara och abonnemang. Flera nya lagar och direktiv syftar till att ge makten tillbaka till konsumenten och motverka den negativa utvecklingen av tjänstefieringen.
Rätten till reparation (Right to Repair)
Detta direktiv är ett av de mest konkreta verktygen mot slit-och-släng-kulturen. Lagen tvingar tillverkare att göra reservdelar tillgängliga till rimliga priser och att designa produkter så att de faktiskt går att laga.
-
Förbud mot mjukvarulås: Tillverkare får inte använda mjukvara för att hindra oberoende verkstäder eller privatpersoner från att använda kompatibla reservdelar.
-
Information om reparerbarhet: Konsumenter ska få tydlig information om hur lätt en produkt är att laga redan vid inköpstillfället.
Förordningen om digitala marknader (DMA)
DMA adresserar de grindvakter – ofta de stora amerikanska teknikjättarna – som kontrollerar ekosystemen. Lagen kräver att plattformar blir mer öppna. Det innebär exempelvis att användare ska kunna installera appar från valfria källor och att system ska kunna kommunicera med varandra (interoperabilitet). Detta minskar risken för att en användare blir helt låst till en specifik tillverkares tjänster för att deras hårdvara ska fungera.
Datatillgänglighet och bärbarhet
Genom Data Act vill EU säkerställa att användare äger den data som deras uppkopplade apparater genererar. Om du köper en smart maskin ska du ha rätt att få ut all data den samlar in och flytta den till en annan tjänsteleverantör. Detta motverkar inlåsningseffekter där du tvingas fortsätta prenumerera på en tillverkares tjänst bara för att inte förlora din historik eller dina inställningar.
Ekodesignförordningen (ESPR)
Denna förordning ställer krav på produkters hållbarhet och cirkularitet. En viktig del är det digitala produktpasset som ska följa varan genom hela dess livscykel. Det gör det svårare för företag att bygga in planerat åldrande genom att till exempel sluta skicka ut nödvändiga säkerhetsuppdateringar till fullt fungerande hårdvara.
Prioriterade produkter för EU:s nya reparationskrav
EU har valt att fokusera på produktkategorier där miljöpåverkan är som störst och där konsumenter oftast tvingas till dyra nyinköp på grund av bristande reparationsmöjligheter. Dessa kategorier är de första som måste leva upp till de strikta kraven på tillgång till reservdelar och reparationsmanualer.
Hemelektronik och hushållsmaskiner
Vitvaror var de första att omfattas av kraven eftersom de innehåller stora mängder metall och plast som ofta går till spillo i onödan.
-
Tvättmaskiner och torktumlare: Tillverkare måste erbjuda reservdelar som motorer, trummor och kretskort i minst 10 år efter att modellen slutat säljas.
-
Diskmaskiner: Krav på att pumpar och korgar ska kunna bytas ut utan specialverktyg.
-
Kylskåp och frysar: Packningar och termostater ska kunna bytas av slutanvändaren för att förlänga maskinens livslängd.
Digitala vardagsverktyg
Detta är det område där förändringen märks tydligast för den genomsnittliga användaren. Här har motståndet från tillverkarna varit som störst.
-
Smartphones: Batterier och skärmar måste vara utbytbara med vanliga verktyg. Apple och Samsung har tvingats anpassa sin design för att inte bryta mot de nya reglerna.
-
Surfplattor: Liksom telefoner omfattas dessa nu av krav på mjukvaruuppdateringar i minst fem år för att förhindra att fullt fungerande hårdvara blir obrukbar.
-
Bärbara datorer: Minnesmoduler och lagringsenheter bör i större utsträckning kunna uppgraderas eller bytas ut utan att hela moderkortet behöver ersättas.
Bildskärmar och energi
Elektroniska skärmar har länge varit svåra att laga på grund av limmade komponenter.
-
TV-apparater: Interna nätaggregat och kablar måste vara åtkomliga för tekniker.
-
Externa bildskärmar: Samma regler gäller här för att minska berget av elektroniskt avfall.
Framtida tillägg
Listan utökas löpande och nästa stora område som väntas omfattas är elcyklar och mindre eldrivna transportmedel. Där är batteriernas standardisering en kritisk punkt för att säkerställa att fordonet kan rulla i många år även om originaltillverkaren försvinner från marknaden.
