Sociala medier har snabbt blivit en skådesplats för desinformation, iscensatta kampanjer och påverkansoperationer. Granskas de största sociala plattformarna så framstår en mera enhetlig bild – det är samma konton, samma avsändare som står för spridandet av desinformation. Här finns en samling svenska konton som återkommer – på de olika plattformarna.
Magasin Macken har ställs samma fråga till ChatGPT och till Googles Gemini – vilka är de 25 vanligaste kontona som förekommer i granskningar, analyser och sammanställningar som rör desinformation.
Samma frågan ställdes gällande Instagram, Facebook, X och Threads.
Vilka är de 25 svenska konton sprider mest desinformation på (den sociala tjänsten)?
I redovisningarna har all text tagits med förutom den obligatoriska frågan i slutet av alla svar.
Brister
Innan vi redovisar AI-tjänsternas svar ska sägas att detta ingalunda är en vetenskaplig analys eller undersökning.
Sammanställningen har vissa brister:
- Analyserna bygger på samma källor (Källkritikbyrån, Expo, Maktbarometern, Viralgranskaren, Aftonbladet och SVT).
Det betyder att analyserna görs med samma underlag för de olika sociala plattformarna.
Det finns inte heller några sammanställningar gjorda av svenska myndigheter, BRÅ, Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som rankar olika konton. Ska vi försöka att hitta mer oberoende, vad som kan sägas vara mer neutrala källor så blir det svårt – det finns inte sådana analyser gjorda, i vart fall inga som har offentliggjorts.
Definition
Det finns också ett problem med definitionen av desinformation och definitionen av missinformation – sprids informationen medvetet eller är det ett misstag. Redovisningen kan också anklagas för att vara en subjektiv bedömning men det är i så fall ChatGPT och Google Gemini som står för den bedömningen, inte jag.
Här saknas också flera sociala medier, Mastodon, Bluesky för att nämna två. Anledningen är att de är för små men även om du tar med bristerna, det något tunna underlaget och den möjligen subjektiva bedömningen – samma konton återkommer oavsett plattform och sammanlagt så handlar det om bara 60-talet konton på de fyra undersökta plattformarna. Runt 60 svenska konton står för merparten av det som kan rubriceras som desinformation på Facebook, X, Instagra och Threads och de når ett mycket stort antal följare.
Listorna, kontona:
| X (tidigare Twitter) | Threads |
Desinformation och Missinformation
För att reda ut skillnaderna mellan desinformation och missinformaton – här är definitioner av de olika begreppen.
Desinformation: Det avsiktliga spelet med sanningen
Begreppet desinformation syftar på information som är direkt felaktig och som sprids med en tydlig avsikt att vilseleda, skada eller manipulera mottagaren. Det skiljer sig från felaktig information, där spridaren kan handla i god tro utan att känna till bristerna i underlaget. Desinformation används ofta som ett strategiskt verktyg för att skapa splittring, underminera förtroendet för institutioner eller påverka den allmänna opinionen i en viss riktning. Genom att maskera lögner som fakta kan avsändaren styra samtalet utan att mottagaren märker att källan är manipulerad.
Missinformation: När felaktigheter sprids av misstag
Missinformation definieras som felaktig eller vilseledande information som sprids utan att avsändaren har ett ont uppsåt. Till skillnad från desinformation saknas här en medveten vilja att manipulera eller skada. Det kan handla om rykten som uppstår i en kaotisk situation eller gamla uppgifter som delas vidare i tron att de fortfarande är sanna. Trots bristen på illvilja kan konsekvenserna bli allvarliga då felaktigheterna snabbt kan få stor räckvidd i digitala kanaler. Mottagaren tar emot informationen som sanning, vilket skapar en kedjereaktion av missförstånd som kan vara svåra att korrigera i efterhand.
