Historien om den amerikanska etern tar sin början under radions barndom då regeringen tvingades skapa ordning i det tekniska kaoset. Under 1920-talet sände stationer på samma frekvenser, vilket ledde till störningar som gjorde mediet nästan oanvändbart. Lösningen blev Radio Act of 1927 och senare Communications Act of 1934, vilka slog fast en princip som gäller än i dag: etern tillhör folket, inte företagen.
Eftersom det fanns ett begränsat antal frekvenser betraktades de som en knapp naturresurs. Staten lånade ut dessa frekvenser till privata nätverk som NBC och CBS helt gratis. Som motprestation krävde myndigheten Federal Communications Commission (FCC) att stationerna skulle sända i ”allmänhetens intresse, bekvämlighet och nödvändighet”. Det blev startskottet för en modell där kommersiell underhållning betalade för den samhällsnytta som nyheterna utgjorde.
Förlustaffär
Nyhetsredaktionerna fungerade under lång tid som nätverkens ”förlustaffär” för att behålla sina sändningstillstånd. Det fanns inget krav på att nyheterna skulle gå med vinst, utan de sågs som en form av hyra för att få sända underhållning och reklam på de attraktiva frekvenserna. Detta skapade en unik journalistisk kultur där ikoner som Edward R. Murrow och Walter Cronkite kunde arbeta med stora resurser utan samma kommersiella press som vi ser i dag.
Fairness Doctrine och objektivitet
För att säkerställa att ingen använde etern för politisk propaganda infördes år 1949 den så kallade Fairness Doctrine. Denna regel tvingade stationerna att inte bara rapportera om viktiga samhällsfrågor utan också att ge plats åt olika perspektiv. Det var detta regelverk som lade grunden för den amerikanska idén om nyhetssändningar som en objektiv och neutral tjänst till medborgarna. Nätverken visste att om de blev för ensidiga riskerade de att förlora sin licens vid nästa granskning.
Avregleringen som förändrade allt
Under 1980-talet började detta system att rämna under Reagan-administrationen. Argumentet var att uppkomsten av kabel-tv och fler kanaler gjorde att frekvenser inte längre var en knapp resurs. År 1987 avskaffades Fairness Doctrine, vilket innebar att nyhetsprogram inte längre behövde presentera flera sidor av en sakfråga.
Fairness Doctrine avskaffades formellt den 5 augusti 1987. Beslutet fattades av Federal Communications Commission (FCC) under ledning av dåvarande ordförande Dennis R. Patrick.
Utvecklingen skedde efter en lång tids press från Reagan-administrationen, som ansåg att regeln stred mot det första författningstillägget om yttrandefrihet. Myndigheten röstade enhälligt för att ta bort kravet på att sändningsföretag måste presentera kontroversiella frågor ur flera perspektiv. Denna förändring banade väg för framväxten av den moderna, åsiktsdrivna radio- och tv-journalistiken i USA.
Skifte
Detta skifte förvandlade nyheterna från att vara en samhällsplikt till att bli vinstdrivande produkter. Det öppnade dörren för de starkt nischade och åsiktsdrivna nyhetskanaler som dominerar det amerikanska medielandskapet i dag. Grundtanken om att tillgång till etern kräver motprestation i form av saklig information har därmed i praktiken försvunnit.
Läs mer
Jack Smith: Stormningen av Kapitolium hade aldrig skett utan Trump
Venezuela vid ett vägskäl – demokrati i ruiner och internationellt efterspel
Stämningar, hot och censur – så pressar Trump medierna till tystnad
The Hack: Brittiska pressens smutsiga hemligheter blir tv-drama
Välkommen till en värld där vi säljer din olycka och hittar på för att skapa innehåll
