En hund hoppar högt av glädje över att få mat. Det skulle kunna vara en vardaglig, rolig händelse. Det är möjligt att det har hänt. Det finns andra videor med snarlikt innehåll. Just den hunden och dess ägare existerar dock inte. Det är AI.
Två taxar är ute sent en kväll inne på sin gård. Videon ser ut att vara tagen med infraröd teknik. Plötsligt kliver ett stort rovdjur in på gården. Taxarna reagerar direkt. De går till attack. De jagar bort inkräktaren. Det har inte heller hänt. Det är AI.
En politiker uttalar sig osedvanligt korthugget i en tv-intervju, eller vad som ser ut att vara en tv-intervju. Politikern existerar. Intervjun har aldrig ägt rum. Det är AI.
Du kan inte lite på bilder som seglar förbi i den strida strömmen av postade inlägg i sociala medier. Du kan inte ens lita på en video, hur övertygande den än må vara. Detta är det nya medielandskapet. Tekniken för att skapa så kallade deepfakes är nu så lättillgänglig att vem som helst kan generera övertygande men falska scenarier. Gränsen mellan verkligt och syntetiskt suddas ut.
Gallerier och den dolda kostnaden
Fenomenet syns även inom digital handel. Din spelbutik översvämmas helt plötsligt av gallerier som alla heter något med ordet Hentai. Hentai Girls X och Hentai Girls XX finns tillgängliga. Spelen kostar 30–40 kronor. Det är bara det att det inte är spel. Det är bildgallerier på AI-kvinnor. Ibland innehåller gallerierna vad som ser ut att vara flickor. Ett X eller två i namnet anspelar på porrindustrin. Det är ingen tillfällighet. En del av de här gallerierna innehåller lättklädda eller lätt nakna kvinnor i ritat (Manga) format. Speldelen är på sin höjd ett enkelt pussel på en massa AI-genererade bilder. Användaren luras att betala för bilder. Den moraliska skadan av denna typ av manipulation är betydande.
Förtroendeerosionen
Människors tillit till digitalt innehåll undermineras i snabb takt. Varje viral video, varje chockerande uttalande från en offentlig person, måste nu granskas med misstänksamhet. Det räcker inte längre att fråga sig om innehållet är sant. Vi måste nu fråga: Har det här ens hänt? Har den här personen verkligen sagt detta?
Vi går in i en tid där bedrägeri blir normen. Förmågan att skilja syntetisk information från fakta blir en avgörande digital kompetens. Källkritik måste uppdateras för en AI-era. Vi kan inte längre lita på våra ögon eller öron utan måste alltid söka bekräftelse från flera, oberoende källor.
Läs mer
