Bedragare blir allt mer sofistikerade i sina försök att komma åt användares konton, personuppgifter och pengar. De använder psykologiska knep och teknisk maskering för att få dig att agera snabbt och oöverlagt. Genom att förstå bedragarnas metoder kan du effektivt skydda dig.
Vanliga metoder bedragare använder
-
Nätfiske (Phishing) Nätfiske är den vanligaste metoden. Bedragaren utger sig för att vara en pålitlig källa, som din bank, Skatteverket, en tekniktjänst eller en stor e-handelsbutik. Målet är att få dig att klicka på en länk och logga in med dina uppgifter.
Så går det till: Du får ett brådskande e-postmeddelande, SMS eller telefonsamtal. Meddelandet varnar ofta för att ditt konto har blivit hackat, att en faktura inte har betalats, eller att du har vunnit en tävling. Länken leder till en falsk inloggningssida som ser identisk ut med den riktiga.
-
Romansbedrägerier och investeringsbluffar Bedragaren bygger upp en relation med offret över tid, ofta via dejtingappar eller sociala medier. Efter att förtroende har skapats, ber bedragaren om pengar för en nödsituation, eller lockar med en ”säker” investeringsmöjlighet (ofta kryptovaluta) som kräver en insats. Hela relationen är iscensatt för att stjäla pengar.
-
Falska fakturor och supportbedrägerier Här skickas falska fakturor ut, ofta med små belopp, i hopp om att mottagaren betalar utan att kontrollera detaljerna. Vid supportbedrägerier ringer bedragaren och utger sig för att vara teknisk support (till exempel från Microsoft eller Apple) och påstår att din dator har ett virus. De ber dig installera fjärrstyrningsprogram för att ”hjälpa dig”, vilket ger dem tillgång till din dator och dina bankuppgifter.
Så avslöjar och undviker du bedrägeriförsök
Det finns ett antal tydliga tecken som avslöjar nästan alla nätfiskeförsök och bedrägerier:
Brådska och hot: Meddelandet skapar stress genom att varna för att kontot stängs av inom 24 timmar, eller att du måste betala en straffavgift. Åtgärd: Agera aldrig omedelbart. Gå direkt till företagets eller bankens officiella hemsida i webbläsaren (skriv in adressen själv) och logga in därifrån för att kontrollera status.
Felaktig avsändaradress: E-postadressen ser ut att komma från ”Banken”, men stavningen är felaktig (t.ex. banken@säker-tjänst.se). Åtgärd: Kontrollera avsändarens e-postadress noga. Ett seriöst företag använder alltid sin officiella domän.
Länkar med udda URL: Muspekaren över länken visar en adress som inte matchar det officiella företagsnamnet (t.ex. https://www.google.com/search?q=faktura.xyz-service.com). Åtgärd: Klicka aldrig på länkar. Gå alltid direkt till hemsidan manuellt i din webbläsare.
Krav på BankID via länk: Din bank eller någon statlig myndighet kommer aldrig att be dig logga in med BankID eller bekräfta koder via en länk skickad i e-post eller SMS. Åtgärd: Radera meddelandet. Dela aldrig BankID-uppgifter över telefon eller efter att ha klickat på en skickad länk.
Dålig grammatik och översättning: Många bedrägeriförsök kommer från utlandet, vilket resulterar i stel, ogrammatisk eller felaktig svenska. Åtgärd: Var skeptisk till dåligt formulerad text. Stora svenska företag har professionella kommunikatörer.
Oväntade kontakter: Någon ringer dig och påstår att de är teknisk support eller din bank. Åtgärd: Lägg på luren. Ring upp banken eller företaget via deras officiella telefonnummer (som du själv hittar på deras hemsida) för att verifiera samtalet.
Sammanfattning
Nyckeln till att skydda dig är att sluta stressa, alltid dubbelkolla källan och aldrig lämna ut känsliga uppgifter eller logga in via länkar du fått skickade till dig. Om något verkar för bra för att vara sant, är det nästan alltid en bluff.
Läs mer
Så avslöjar du bedragarna i sociala medier – innan du råkar illa ut
