Electron har blivit en vattendelare i teknikvärlden där utvecklare hamnar på en sida och vanliga användare på den andra. Diskussionen börjar ofta med en frustrerad utvecklare som suckar över hur tunga appar blivit. Vi andra undrar mest varför de låter så arga över något som i praktiken bara ser ut som en chattapp, en anteckningsapp eller ett vanligt skrivbordsprogram.
Electron är ett verktyg som fungerar som en genväg för många företag eftersom det gör det möjligt att använda webbteknik för att bygga appar som fungerar på både macOS, Windows och Linux. Resultatet blir att appar som Slack, Discord, WhatsApp Desktop och flera andra går att utveckla snabbare eftersom allt byggs med samma kodbas. För användaren betyder det fler appar, fler uppdateringar och snabbare lanseringar.
Kritiken
Kritiken tar fart på allvar när apparna väl är igång och datorn märkbart får jobba hårdare än den borde. Utvecklare vet vad som händer under skalet – en Electron-app startar inte bara en app. Den startar en hel webbläsare inuti appen, komplett med motor och allt. När flera sådana appar ligger öppna samtidigt belastas datorn betydligt mer än om ett mer traditionellt program hade använts. Utvecklare reagerar då de vet hur mycket resurser som går åt i onödan och hur mycket smidigare apparna skulle kunna vara om de byggdes på ett annat sätt.
Vi användare tenderar att se saken lite annorlunda. Det viktiga är att appen fungerar. Slack visar nya meddelanden, Discord ringer när någon vill prata och WhatsApp skickar bilder utan problem. De flesta bryr sig inte om att appen tar mer minne än nödvändigt eller att datorn arbetar lite hårdare än den borde. Frustrationen bland oss användare kommer när två eller tre Electron-appar körs parallellt och datorn plötsligt arbetar hårdare än du kan förvänta dig av så enkla funktioner.
Dragkamp
Den här klyftan skapar en ständig dragkamp. Utvecklare argumenterar för bättre prestanda, mindre resursslöseri och snyggare integration med operativsystemet. Användare vill ha något som fungerar här och nu. De allra flesta bryr sig inte om vilket ramverk en app är byggd i så länge den startar, gör sitt jobb och inte stör funktioner.
Diskussionen om Electron fortsätter därför att handla om två helt olika perspektiv. Utvecklare ser det tekniska underskottet, medan användare ser vardagsnyttan. Det går inte att bortse från att Electron gör det möjligt att bygga appar som annars kanske inte skulle funnits. Det går inte heller att bortse från att resultatet ibland blir tyngre och långsammare än nödvändigt. Konflikten ligger inte i funktionerna utan i synen på vad en app ska vara. En smidig genväg för utvecklare eller ett optimerat verktyg som låter datorn göra mindre jobb.
Balans
Frågan som splittrar grupperna handlar därför mindre om tekniken och mer om balans. När är det värt att kompromissa för att få fler appar snabbare och när kostar kompromissen mer än den smakar. Det är där diskussionen landar och det är därför Electron fortsätter att väcka känslor, även hos dem som egentligen bara vill läsa sina meddelanden i lugn och ro.
Det finns ytterligare en sida av den här saken, som inte ska underskattas – det faktum att du kan skapa appar, för en Mac eller en annan dator med lägre ingångströskel, vad gäller kunskaper, än om du ska skriva en, ska vi kalla det för ett riktigt program med ett programspråk. Utvecklare är människor och reagerar ibland lite mera känslomässigt än logiskt därför att någon med mindre kunskaper i stort kan skapa samma sak. En parallell till debatten runt AI, bitvis, där illustratörer, fotograferar och andra kreatörer reagerar därför att andra med hjälp av AI kan skapa det de mödosamt fått lära sig.
Det är inte hela sidan av saken därför utvecklarna har rätt – program byggda med Elektron drar inte sällan onödigt med resurser. Samtidigt så går det snabbare att bygga program dem Elektron vilket gör att de kan byggas, utvecklas och uppdateras snabbare. Myntet har två sidor som bekant.
