USA:s attacker mot fartyg som anklagas för narkotikasmuggling på internationellt vatten bryter enligt flera experter mot centrala delar av internationell rätt. Den folkrättsliga grunden för att använda militärt våld utanför landets territorium är svag och saknar stöd i gällande normer.
FN-stadgans artikel 2(4) förbjuder användning av våld mellan stater, utom vid självförsvar enligt artikel 51 eller genom beslut av FN:s säkerhetsråd. USA har inte visat att något av dessa undantag gäller.
Fartygen som attackeras befinner sig på internationellt vatten och omfattas av flaggstatens jurisdiktion enligt havsrätten. Endast flaggstaten har rätt att ingripa mot ett fartyg, förutsatt att det inte handlar om piratverksamhet eller slavhandel. Att USA ensidigt angriper fartyg utan flaggstatens samtycke utgör ett intrång i andra staters suveränitet och strider mot havsrättskonventionen.
Globalt krig
Donald Trump har beskrivit insatserna som en del av ett globalt krig mot narkotikakarteller. Genom att beordra militära attacker mot misstänkta smugglare utan internationellt mandat sätter han sig över internationell rätt och kringgår FN-systemet. Flera folkrättsjurister framhåller att sådant agerande undergräver den rättsordning som skapades efter andra världskriget för att begränsa staters rätt att använda våld.
Det finns inga oberoende bevis för att de fartyg som attackerats verkligen transporterade narkotika. Uppgifterna kommer uteslutande från amerikanska myndigheter, som inte har presenterat beslag, dokumentation eller verifierade undersökningar av vraken. Oberoende organisationer konstaterar att de dödade inte har identifierats som medlemmar av några karteller. Avsaknaden av bevis innebär att de som dödats har avrättats utan rättslig process.
Trumps beslut att beordra attacker utan kongressens godkännande, utan domstolsprövning och utan internationellt stöd betraktas av flera experter som ytterligare bevis på hans förakt för rättsliga ramar. Handlandet passar in i ett längre mönster där juridiska hinder avfärdas som politiska besvär. Samma synsätt präglade tidigare beslut om resandeförbud, försök att påverka rättsväsendet och avvisandet av internationella avtal. Mönstret visar hur Trump konsekvent placerar sig själv och sina beslut över rättsstatens principer.
Landets säkerhet
USA har klassificerat kartellerna som ”narcoterrorister” och hävdar att de utgör ett väpnat hot mot landets säkerhet. Begreppet saknar juridisk status och uppfyller inte kriterierna för väpnad konflikt enligt folkrätten. Att behandla brottsbekämpning som militär krigföring innebär att civila personer dödas utan att någon rättslig process äger rum.
Amnesty International och Human Rights Watch bedömer att dessa attacker bryter mot rätten till liv och mot principerna om proportionalitet och nödvändighet. Narkotikasmuggling är ett brott som ska hanteras med rättsliga och polisiära medel, inte genom militära insatser. Att använda drönare och missiler mot civila fartyg innebär att människor dödas utan juridisk prövning.
Rapporter från Atlantic Council och Chatham House varnar för att USA:s agerande riskerar att försvaga den internationella rättsordningen. Genom att tolka kampen mot narkotikasmuggling som självförsvar öppnas en väg för andra stater att hävda liknande undantag, vilket hotar den globala rättssäkerheten.
Folkrätten
Den samlade juridiska bedömningen är att attackerna mot så kallade knarkbåtar strider mot folkrätten. De saknar rättsligt stöd i självförsvar, kränker andra staters jurisdiktion på internationellt vatten, saknar bevis för narkotikasmuggling och innebär att människor dödas utan laglig prövning. Trumps agerande ses som ett medvetet avståndstagande från rättsstatliga principer och som ett uttryck för hans vilja att sätta sig över både internationella regler och grundläggande juridiska processer.
Källor:
Läs mer
Trump kräver att de amerikanska skattebetalarna ska betala honom 230 miljoner dollar
