Nu har Trumps tullar landat i USA:s Högsta Domstol och de första rapporterna från förhandlingarna är allt annat än positiv läsning för Donald Trump. Domarna uttrycket tydlig skepsis mot att Trump överhuvudtaget kan fatta beslut om tullar.
USA:s högsta domstol uttryckte på onsdagen (tidigare i veckan) tydlig skepsis mot lagligheten i de tullar som Donald Trump infört mot stora delar av världen. Både konservativa och liberala domare ifrågasatte regeringens argument för hur tullarna infördes – en process som kritiker menar kränker kongressens rätt att besluta om skatter.
Laglig grund
De federala domstolarna på lägre nivå har tidigare slagit fast att Trump saknade laglig grund för att hänvisa till International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) när han införde de så kallade ”reciproka tullarna” mot flera av USA:s handelspartner, samt särskilda tullar på produkter från Kanada, Kina och Mexiko med hänvisning till kampen mot fentanyl.
Trumps advokat, justitiesekreteraren D. John Sauer, försvarade åtgärden med att tullarna inte var skatter utan ett sätt att reglera utrikeshandeln. ”Det här är reglerande tullar, inte intäktsdrivande tullar. Att de genererar pengar är bara en bieffekt”, sa Sauer under förhandlingarna.
Domarna var dock inte övertygade. Sonia Sotomayor, en av domstolens tre liberala ledamöter, svarade: ”Ni säger att tullar inte är skatter, men det är precis vad de är. De genererar pengar från amerikanska medborgare.” Hon påpekade också att ingen president före Trump använt IEEPA för att införa tullar sedan lagen trädde i kraft 1977.
Skatter
Även den konservative domaren Neil Gorsuch riktade skarp kritik mot att presidenten agerat utan kongressens medgivande. Han frågade vad som händer om en president vägrar lämna tillbaka makten över tullarna när den väl delegerats till Vita huset. ”Det blir en envägsmekanism där makten successivt flyttas från folkets representanter till den verkställande grenen”, sa Gorsuch.
Flera andra konservativa domare – bland dem John Roberts, Amy Coney Barrett, Brett Kavanaugh och Samuel Alito – ställde också kritiska frågor till Sauer.
Trumps tullar började på 10 procent för många länder men steg till uppemot 50 procent på varor från Indien och Brasilien. Enligt Committee for a Responsible Federal Budget skulle tullarna, om de får stå kvar, ge USA tre biljoner dollar i extra intäkter fram till 2035. Under andra halvan av budgetåret 2025 ökade tullintäkterna med nästan 300 procent jämfört med året innan.
Drabbats
Utanför domstolen i Washington samlades flera företag som påverkats av tullarna. En av dem var Rick Woldenberg, vd för leksaksföretaget Learning Resources, som är en av kärandena i målet.
Deras advokat, Neal Katyal, inledde sitt anförande med orden: ”Tullar är skatter.” Han framhöll att USA:s grundlag uttryckligen ger beskattningsrätten till kongressen och att Trump därmed överskred sin befogenhet. ”Vi menar att IEEPA inte ger presidenten rätt att rasera hela den globala tullstrukturen”, sade Katyal.
När chefsdomaren Roberts frågade om tullarna inte också är ett utrikespolitiskt verktyg, svarade Katyal: ”Visst, tullar har utrikespolitiska konsekvenser, men makten att beskatta ligger hos kongressen.” Han påpekade också att Trump infört 39-procentig tull på import från Schweiz – ett land som USA har handelsöverskott med – vilket han beskrev som ett tydligt tecken på att åtgärden inte motiverades av handelspolitik.
Domstolen höll över två och en halv timmes förhandlingar men meddelade att inget beslut kommer samma dag. Det är ännu oklart när utslaget offentliggörs, men Trumpadministrationen har begärt ett snabbt avgörande.
Oklart
Finansminister Scott Bessent var på plats under förhandlingarna. Han skrev senare på X att justitiesekreteraren Sauer ”presenterade starka argument för behovet av att använda IEEPA för att hantera de nödsituationer som president Trump deklarerat”. Han anklagade samtidigt kärandenas advokater Neal Katyal och Benjamin Gutman för att ”visa brist på ekonomisk förståelse” genom att hävda att embargo och kvoter inte påverkar statens intäkter.
Underkänner högsta domstolen slutligen tullarna kan USA tvingas återbetala minst 750 miljarder dollar, enligt finansdepartementet. Målet ses som ett av de viktigaste juridiska testen för Trump under hans andra presidentperiod.
Källa: CNBC
Läs mer
Från folkstyre till personlig makt: så har Trump gjort USA till ett lydrike
Fyra nederlag för Trump – en vink om hur det kan gå i mellanårsvalet?
