Presidenters popularitet brukar avta med tiden. Donald Trumps andra mandatperiod visar en snabbare nedgång än någon av hans närmaste företrädare.
Sedan opinionsmätningar började i modern form har de flesta presidenter inlett sina mandatperioder med ett positivt nettostöd, det vill säga fler väljare som godkänner än som missnöjer sig över deras insats. Båda Trumps mandatperioder började med en nästan jämn delning av opinionen. I båda fallen sjönk hans siffror snabbt till negativt territorium. Det nuvarande nettostödet ligger på -18, den lägsta nivån sedan installationen och tre procentenheter sämre än vid något tillfälle under hans första mandatperiod.
Trump har inlett en dramatisk omdaning av den amerikanska staten. Genom presidentdekret har han förändrat handelsavtal, migrationssystem, arbetsmarknad och utrikespolitik. Han har dessutom använt sin plattform och justitiedepartementet för att attackera universitet, rättsväsendet, medier och företag. Opinionssiffror visar att en majoritet av amerikanerna ogillar utvecklingen.
Missnöjet gäller inte enbart Trumps hantering av ekonomi och inflation. Väljare reagerar även negativt på hur han sköter frågor som tidigare var centrala i hans budskap, bland annat migration och brottslighet. Trots det fortsätter han att driva sin politik med kraft. The Economist följer veckovis hur amerikanernas åsikter förändras under presidentperioden.
Trump återvaldes efter ett kampanjlöfte om att inkomsterna skulle skjuta i höjden, inflationen försvinna, jobben återvända och medelklassen blomstra. Förväntningarna har inte infriats. Bedömningarna av hans ekonomiska politik låg på ett positivt netto kort efter tillträdet men har sedan rasat kraftigt. Handelskonflikter och reaktioner från investerare har bidragit till fallet. YouGovs data visar dessutom att amerikaner numera är missnöjda med hans hantering av migrationen, en fråga som var avgörande i valrörelsen.
Statliga siffror över nettostöd visar att Trumps popularitet är som lägst i delstater som traditionellt röstar på Demokraterna och som högst i republikanska kärnområden. Hans egna väljare är fortfarande övervägande positiva till hans insats som president. Samtidigt finns en tydlig utbredd otillfredsställelse även i flera delstater som gav honom segern så sent som i valet 2024. Resultatet oroar republikaner som står inför tuffa delstatsval under nästa års mellanårsval.
Opinionsmätningar uppdelade på demografi visar att vita och manliga väljare i störst utsträckning stöder Trump. Yngre väljare och personer ur etniska minoriteter är mest kritiska. Högutbildade grupper, särskilt personer med universitets- eller forskarexamen, är de minst positiva. Väljare i pensionsålder, normalt en stabil republikansk väljarbas, visar förvånansvärt svalt stöd för presidenten.
Läs mer
Från folkstyre till personlig makt: så har Trump gjort USA till ett lydrike