Periodvis så har jag försökt att använda en iPad som en ersättare till en bärbar dator och jag har passerat två iPad Pro med Apples Magic Keyboard. Till slut gav jag upp och köpte en Macbook. Idag satsar Apple på att marknadsföra iPad Pro, med två modeller, och nya tillbehör, en produkt som jag inte förstår mig på.
Apple marknadsför iPad Pro som sin tunnaste produkt, som en snabb, kraftfull enhet men det är inte enkelt att identifiera målgruppen.
Vem ska ha och använda en iPad Pro?
- iPad Pro, 13-tum, 512GB – 21 795 kronor
- MacBook Air, 13-tum, 512GB – 17 995 kronor
- MacBook Pro, 14-tum, 512GB – 22 995 kronor
I en jämförelse så är en iPad Pro dyrare än en MacBook Air och ”bara” 1 200 kronor dyrare än en MacBook Pro.
Akilleshälen här, nu som då, är iPadOS, och jag fortsätter att hävda, envist, att iPadOS inte kan mäta sig med macOS. Du kan inte arbeta lika snabbt, lika effektiv och lika enkelt som med macOS. I stort sett allt du kan ta dig för tar lite längre tid med en iPad än med en MacBook.
iPad Air
Skulle jag väja en iPad som verktyg så hade jag valt en iPad Air M3. Den har förvisso en lite sämre skärm, lite sämre prestanda men den kostar 15 695 kronor – det är 6 100 kronor mindre. I min värld så är det inte värt pengarna.
Missförstå mig rätt nu – en iPad Pro är på inget sätt en dålig produkt, inte alls: det är bara det att jag inte kan placera in den för en målgrupp. Det är som redan sagts en mycket kraftfull enhet med en fantastisk skärm.
Idag drar jag runt med en iPad Air M1 som jag köpte begagnad för strax under 8 000 kronor. Med externt tangentbord, mus, penna, trådlös 4G router så landade allt på under 10 000 kronor.
Hängt med ett tag
Den har nu några år på nacken och den har hängt med ett tag men jag har inte vid något enskilt tillfälle känt att den är långsam eller att jag får sitta och vänta onödigt länge på att den ska köra klart en process. Då har jag ändå redigerat videor, gett mig på att redigera tunga bilder och dokument.
Nu ska också sägas att mitt huvudsakliga verktyg är en MacBook Pro M4 Max – ett prestandamonster som som förvisso är bärbar men som tillbringar mest tid, eller i stort sett all tid på kontoret. Det har gjort att när det blir dags att uppdatera mina porlar om några år så funderar jag på att köpa en Mac mini, i stort sett maxa den vad gäller hårdvara och sedan uppgradera min iPad Air till en nyare modell med M4 eller om det nu blir M5.
Stationär
Alltså gå tillbaka med en iPad som en bärbar dator och ha en snabbt stationär dator på kontoret med externa bildskärmar – motsvarande min tid med MacBook Air 11-tum och en iMac 4K på kontoret.
Det som avgör är hur Apple utvecklar iPadOS. Den nya, senaste versionen, iPadOS 26, är i min värld den största enskilda, och viktigaste uppdateringen av alla Apples olika operativsystem på senare år. Den har i ett end slag slipat bort och plockat bort en rad tillkortakommande som finns i tidigare versioner av iPadOS.
Du kan hoppa mellan programfönster, du har bättre översyn, du har helt enkelt en betydligt bättre lösning för att göra fler saker samtidigt (multitasking). Du har en meny och du har ikoner för att stänga app-fönster, allt det som saknats i alla tidigare versioner.
Jämförelsen
Fortsätter vi jämförelsen mellan M3 och M4, hårdvaran, så är prestandaskillnaden, om inte försumbar, så i vart fall liten. I oberoende tester får M4 ungefär 29 procent bättre multi-core-resultat och 13–26 procent bättre single-core-prestanda än M3. Det är så liten skillnad att du knappt lär märka den vid dagligt användande för att surfa runt, kommunicera – det som de flesta av oss gör.
Det finns en annan fördel med en iPad som börjar – du kan köra vidare med din penna, ditt tangentbord och din mus och bara byta ”paddan”.
Så, efter den här utvikningen – jag förstår fortfarande inte vem som behöver en iPad Pro.
Läs mer:
På resan – bara en iPad – Magasin Macken har åkt och rört på sig
