Dataskrapning, eller web scraping, är en metod för att automatiskt samla in information från webbplatser. I stället för att en människa manuellt kopierar text, bilder eller siffror från en webbsida används programvara eller skript som snabbt kan läsa av innehållet, extrahera det och spara det i strukturerad form – ofta i databaser eller kalkylblad.
Tekniken används inom allt från marknadsanalys till forskning, men väcker samtidigt juridiska och etiska frågor eftersom den ofta berör upphovsrätt, sekretess och användarvillkor.
Rent tekniskt går dataskrapning till så att en robot, ibland kallad en bot eller crawler, besöker en webbplats på samma sätt som en vanlig webbläsare. Den laddar sidor, identifierar den information som är intressant – till exempel produktnamn, priser eller artiklar – och sparar den lokalt. Det finns öppna och lagliga former av skrapning, till exempel när webbplatser erbjuder ett API som ger tillgång till data under tydliga villkor. Men det finns också aktörer som kringgår tekniska skydd eller användarvillkor för att komma åt information som egentligen inte får hämtas automatiskt.
SerpAPI
Ett av de mest kända företagen inom området är det amerikanska företaget SerpApi, med huvudkontor i Texas. Företaget erbjuder en kommersiell tjänst som låter kunder skrapa sökresultat från bland annat Google, Bing, Baidu och andra sökmotorer. Namnet står för “Search Engine Results Page API” – en tydlig beskrivning av vad tjänsten gör. Med SerpApi kan företag och utvecklare programmässigt hämta allt från webblänkar och nyhetsresultat till bilder, kartor och shoppingdata.
SerpApi marknadsför sin tjänst som ett lagligt och effektivt sätt att samla in offentlig information, särskilt för företag som arbetar med SEO-analys, marknadsbevakning eller dataforskning. Företaget betonar yttrandefrihet och rätten att få tillgång till offentliga data som en grundläggande princip, och menar att det är tillåtet att hämta information som redan är offentligt tillgänglig på nätet. Samtidigt erbjuder de sina kunder olika tekniska lösningar för att undvika att blockeras – till exempel genom att använda roterande IP-adresser, dolda användaragenter och servernätverk som efterliknar mänskligt surfande.
Det är just dessa metoder som gör att SerpApi ofta hamnar i centrum för diskussioner om gränsen mellan legitim datainsamling och otillåten åtkomst. Företaget har flera gånger anklagats för att hjälpa kunder att kringgå skyddssystem hos sökmotorer som Google, vilket i sin tur har lett till rättsliga tvister och hård kritik från aktörer som vill skydda sitt innehåll. SerpApi hävdar dock att de följer amerikansk lag och att deras verksamhet är skyddad av den amerikanska konstitutionens första tillägg, som garanterar yttrandefrihet.
Mellanhand
I praktiken fungerar SerpApi som en mellanhand mellan användaren och sökmotorn. När en kund skickar en sökförfrågan till SerpApi går den vidare till sökmotorn, hämtar resultaten och returnerar dem i ett strukturerat format som JSON, vilket gör det enkelt att använda datan i egna system och applikationer. På så sätt slipper företag bygga egna skrapverktyg och kan i stället abonnera på färdig bearbetad data.
Dataskrapning är i dag en växande del av den digitala ekonomin. För företag som SerpApi är affärsidén att göra denna process enkel, snabb och skalbar. Samtidigt växer pressen på både lagstiftare och teknikföretag att dra tydliga gränser mellan tillåten dataanvändning och intrång. När AI-modeller, sökmotorer och datadrivna företag blir allt mer beroende av stora datamängder blir frågan om var gränsen går för skrapning inte bara teknisk – utan också juridisk och moralisk.
Källa: SerpApi
Läs mer
Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data
LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton
Reddit går till attack mot Perplexity och tre databolag: ”Bankrånare på nätet”
Facebook stoppar data-skrapare men använder samma metod själva
Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data
LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton
