Sedan jag börja att posta inlägg om Puck, vår tax, på Instagram och här på bloggen så har jag träffat en del som följer det som skrivs, och de har även träffat Puck – som inte riktigt är den hund en del förväntar sig.
Puck är inte den öppna, välkomnande hund som en del tror – inte om du inte tillhör den närmaste familjen, de han känner. Han kommer inte springande, han är inte särskilt nyfiken på dig och han är faktiskt inte särskilt intresserad vare sig av dig eller andra hundar.
Han är reserverad, inte misstänksam eller blyg. Puck kommer fram och hälsar sen är det inte mer med det.
Tillhör du familjen däremot så hoppas det, skälls det och studsas det i vild, pur glädje. Han älskar barn och barnbarn, våra närmaste och han kommer mycket väl ihåg den norska delen fast han träffar dem bara några gånger per år. Puck vet vilka som är hans familj, och vilka som inte är det. Han räknar också in några av våra bekanta, som han träffat förut, i sin familj och de välkomnas på samma sätt – även om de bara träffas någon gäng per år.
Selektiv
Puck är selektiv vilket vi upptäckte bland annat under valpkursen. När flera av de andra hundarna studsade runt och skällde oavbrutet så såg Puck mer fundersam över vad som var på gång. Han brydde sig rätt lite om de andra hundarna och de andra människorna som var där. Det han skulle göra däremot kunde han fokusera på, göra, och sedan återgick han till att se sig om, fundersam över vad de andra var uppspelta över.
Puck må se ut som en öppen och glad liten tax – och det är han men inte med alla eller i alla sällskap. Han finner sig i det mesta, har inga problem med att flyga, åka buss eller bil och han har inga problem heller med att ha en massa människor omkring sig. Han är bara inte särskilt nyfiken på dem utan mer på omgivningen, skar som händer, skar som finns där han struttar fram.
Hälsa
Ibland kommer folk, ofta barn fram och frågar om de får hälsa på honom och vi svarar alltid ”Absolut, om han vill”. För det är så det är – det är Puck som bestämmer och barn är mycket ofta välkomna men vuxna, äldre, är inte så roliga eller spännande i hans värld.
Puck är ingen rädd hund. Det är inte det att han är rädd eller blyg för andra människor eller hundar. Han är bara inte särskilt intresserad. Är vi ute och går, på stan, bland en massa folk, så vill han hela tiden vidare, se mera, se nytt, spana in omgivningen och vill därför inte stå still någon längre stund. Då säger han ifrån att nu vill han röra på sig.
Med hissade öron och svansen som en antenn drar han vidare – i sin värld.
Läs mer
