“A House of Dynamite”, regisserad av Kathryn Bigelow, är en intensiv och djupt oroande thriller som placerar oss mitt i ett scenario som på många sätt känns kusligt nära verkligheten. Filmen inleds med ett oväntat kärnvapenhot mot USA, och under knappa arton minuter följer vi hur beslut fattas, ledningssystem aktiveras och mänskliga reaktioner uppstår.
Filmen bygger på manus av Noah Oppenheim.
Styrkorna i filmen är flera. För det första är Bigelows regi minutiöst genomförd – spänningen byggs upp utan traditionellt överdriven action, men istället genom en realistisk skildring av det mekaniska beslutsfattandet, protokoll, övervakning och mänsklig nerv. Ett exempel är hur filmens repetitiva struktur – där samma tidsperiod visas tre gånger ur olika perspektiv – inte bara är ett stilgrepp utan bidrar till känslan av att systemet rullar vidare oberoende av individens inre liv och att det mänskliga står handfallet inför en enorm övermakt. Recensenter har beskrivit den som “brilliantly tense” och på gränsen till det obehagliga.
Trovärdig
Skådespelarna gör ett starkt jobb. Rebecca Ferguson syns som en av de centrala aktörerna, och hennes karaktärs kamp med både professionellt ansvar och personligt engagemang är trovärdig. Idris Elba, som USA:s president, tillför en viktig tyngd när besluten ska fattas och det mänskliga möter det institutionella.
Berättartekniskt finns dock vissa frågetecken. Det återkommande greppet med de tre perspektiven upplevs av vissa som segmenterande snarare än integrerande – spänningen och engagemanget tappar fart när man lämnar ett perspektiv för att återkomma i ett annat. Slutet lämnar också betraktaren i ett medvetet öppet läge – vilket för den som förväntar sig ett traditionellt klimax eller tydlig upplösning kan upplevas frustrerande. Recensenter har uttryckt att filmen “falls short of true provocation” och att den inte levererar ett tydligt ställningstagande, trots att den ställer viktiga frågor om ett system som upprätthåller hotet om massförstörelse.
Spänning
Ur ett helhetsperspektiv är “A House of Dynamite” en stark filmupplevelse för den som söker spänning med ett allvarligt innehåll och en vilja att reflektera över vår samtid och riskerna i ett globalt system. Den kräver mer av sin publik än många thrillers – du måste vara beredd på att inte få alla svar utan lämnas med en känsla av att maskineriet tickar vidare även när sluttexten rullar. För dig som uppskattar Bigelows tidigare verk och inte söker ett lättköpt slut är den väl värd att se.
Sammanfattningsvis: “A House of Dynamite” är en nästan kall realism i thrillerform och ett kraftfullt påminnelseverk om hur skört vårt försvarssystem kan vara – trots eller kanske tack vare dess storlek och komplexitet.
| Titel: A House of Dynamite |
Betyg
