Tidigt, i jakten på Charlie Kirks mördare, förekom uppgifter att de upphittade kulorna skulle ha haft graveringar, meddelanden, inte bara av antifascistisk art utan även ett trans-meddelande, alltså en antydan att mördaren kunde vara trans eller sympatisera med transpersoner. Uppgifterna byggde på en enda källa, Wall Street Journal, och kom från ett internt polisdokument, uppger tidningen.
Det finns medier som har som grundregel att inga uppgifter ska publiceras om det inte finns minst två, var för sig oberoende källor. Trots det återgavs uppgifterna om ett transbudskap på kulorna även av svenska medier:
FBI har hittat ett vapen som tros ha använts för att mörda Charlie Kirk.
Enligt uppgifter till Wall Street Journal innehöll geväret kulor med antifascistiska och transbudskap.
“… tidningen uppger då att det ska ha funnits tre skarpa patroner kvar i geväret när det hittades, och att kulorna försetts med ingraverade budskap om antifascism och transpersoner. Man hänvisar till en anonym källa och ett internt polisdokument.”
“Utredare har hittat ingraverade budskap på ammunition i det vapen som tros ha använts vid mordet på högerdebattören Charlie Kirk, enligt Wall Street Journals uppgifter. Budskapen ska ha haft koppling till transpersoner och en ‘antifascistisk ideologi’. Exakt vad som stått framgår inte. Tre oanvända kulor ska ha hittats i vapnet, och det ska ha funnits ingraverad text på samtliga.”
Senare tonades uppgifterna ned:
“Enligt interna polisdokument som WSJ tagit del av ska budskapen på ammunitionen ha handlat om transpersoner och antifascistisk ideologi. Innehållet i dokumentet tonas nu ner av flera tjänstemän som påpekar att utredningen är i ett tidigt skede och att utredarna fortfarande analyserar bevisen och att ‘dokumentet kanske inte återspeglar budskapen på ammunitionen’.”
Övriga medier, SVT med flera, torde rimligen ha haft samma uppgifter men valde att inte publicera uppgifterna.
I efterhand visar det sig att något sådant meddelande inte fanns på kulorna.
Wall Street Journal backade senare från sina egna uppgifter, särskilt angående transbudskapet, när Utahs guvernör Spencer Cox gick ut och sade att inskriptionerna snarare var “memes och kulturella referenser” än tydliga budskap om transideologi.
Enligt Spencer Cox så innehäll hylsorna följande meddelanden:
- “Hey, fascist! Catch! ↑ → ↓↓↓”
– Formulerat som en slags hånfull uppmaning, i meme-stil. Pilen är en typisk internetreferens till “gaming inputs” eller knappsekvenser.
- “O bella ciao, bella ciao, bella ciao, ciao ciao”
– Text från den italienska motståndssången Bella Ciao, känd som en antifascistisk hymn. Även populariserad i modern kultur, bland annat genom Netflix-serien La Casa de Papel (Money Heist).
- “If you read this you are gay lmao”
– Ett klassiskt internetmeme, av typen nonsensskämt som sprids på forum. Det är mer ett provocerande skämt än ett politiskt budskap.
- “notices bulge, OwO, what’s this?”
– En referens till “OwO”/“UwU”-språket i furry- och anime-communityn, ofta använt ironiskt som en sexuell eller parodisk fras.
Utpekade som farliga
Uppgifterna om ett transbudskap på hylsorna, och en tydlig antydan om att mördaren, ska sympatisera med transpersoner ligger i linje med det politiska budskap som ofta sprids ute på högerkanten, i konservativa kretsar i USA:
-
Lagstiftning: Republikanstyrda delstater har infört hundratals lagförslag och lagar riktade mot transpersoner, särskilt ungdomar. De handlar bland annat om att förbjuda könsbekräftande vård, inskränka möjligheten att byta kön i juridiska handlingar, samt förbjuda transpersoner från att delta i idrott på den nivå som motsvarar deras könsidentitet.
-
Retorik: Konservativa profiler, politiker och medieplattformar beskriver ofta transrörelsen som ett hot mot barn, familjen eller “den västerländska civilisationen”. Ett återkommande narrativ är att skolor och sjukvård skulle “indoktrinera” eller “skada” barn genom att erkänna könsidentitet.
-
Mediebilden: På kanaler som Fox News och i sociala medier inom den konservativa sfären lyfts transfrågor ofta fram som bevis på att samhället är “urspårat” eller i moralisk kris.
-
Konspirationsteorier: I vissa högerextrema miljöer blandas transmotståndet med större konspirationer om att “vänstern” eller “globalister” använder hbtq-frågor för att underminera nationen.
Transpersoner pekas ofta ut som farliga eller som symboler för allt det konservativa rörelsen säger sig vilja stoppa. Wall Street Journals uppgifter fick därför snabb spridning i konservativa medier i USA.
Borde då uppgifterna ha återgivits är huvudfrågan i sammanhanget?
Svenska medier
Övriga svenska medier har rimligen haft tillgång till samma uppgifter men valt att inte publicera dem. Nu har jag ingen aning hur de redaktionerna har resonerat men det är tidiga uppgifter i utredningen, de kommer från en intern polisrapport, att betrakta som en slags minnesanteckningar, och det finns bara en enda källa.
Det går att argumentera för att uppgifterna inte bör publiceras av alla de skälen, inte för innehållet i budskapen i sig. Med det menar jag att uppgifterna ska publiceras om de är trovärdiga, om uppgifterna har kunnat bekräftas, inte för innehållet. I det här fallet pekas en utsatt minoritet ut men det är inte därför publiceringen är tveksam. Det är för alla de övriga skälen, utifrån en journalistik nyhetsvärdering och ett källkritisk förhållningssätt. I journalistkretsar brukar det kallas konsekvensneutralitet – du ska publicera det du vet även om det kan få konsekvenser för andra. Nu finns det naturligtvis undantag från en sådan regel, kan tilläggas.
Det är däremot svårare att argumentera för att uppgifterna ska publiceras. Alla journalister som någon gång deltagit i att rapportera om en större polisutredning vet, allra helst i inledningen av en utredning, att det florerar en mängd uppgifter, rykten och information som plockats ur sitt sammanhang. Det gör att information som ska publiceras måste kontrolleras extra noga, även om den kommer från polisen.
Några exempel:
En lokaltidning i norra Sverige publicerade uppgifter om att mördaren skulle ha plockat till sig en slags troféer från mordoffret, bland annat smycken.
Mordoffret var allergisk och bar inga smycken. Hade uppgifterna varit korrekta så kan det argumenteras för att de uppgifterna inte ska publiceras därför att de riskerar att förstöra en mordutredning.
I samband med utredningen av ett försvunnet barn i Göteborg, som senare hittades mördad, så intervjuades barnets föräldrar av Sveriges Radio, i ett tidigt skede av utredningen. Detta trots att statistiskt så återfinns gärningspersonerna ofta i den närmaste familjekretsen. Mördaren känner offret för att sammanfatta det kortfattat. Fadern greps och erkände några dagar senare att han strypt flickan.
I eftersökningarna av en ung flicka i Mellansverige intervjuades den försvunna flickans bror, som deltog i sökandet. Han skulle senare visa sig vara gärningsman.
Anteckningar
Anteckningar, i ett tidigt skede i en utredning av ett mord, är inte att betrakta som särskilt pålitliga uppgifter, oavsett hur stort det media nu är som har publicerat uppgifterna. Dessutom så var en del av meddelandena, budskapen, svårtolkade för de flesta av oss, memes från en subkultur ute på nätet.
Läs mer
Så blev Charlie Kirk en av USA:s mest inflytelserika konservativa röster
