Österrikes försvarsmakt har nu helt bytt från Microsoft Office till det öppna programvarupaketet LibreOffice. Beslutet handlar inte om att spara licenskostnader för de omkring 16 000 arbetsplatserna, utan om att stärka den digitala suveräniteten och säkerställa att all data behandlas internt.
Michael Hillebrand vid försvarsmaktens ICT- och cyberavdelning betonade i en intervju med radiokanalen ORF Ö1 att användning av externa molnlösningar aldrig varit ett alternativ. Redan 2020 stod det klart att Microsoft Office skulle flytta till molnet, och året därpå var beslutet om ett byte fattat.
Planeringen drog igång 2022, med utbildning av interna utvecklare för att anpassa och bygga vidare på LibreOffice. Personal fick redan då möjlighet att frivilligt gå över till den nya programvaran. Året därpå togs nästa steg, då en tysk leverantör kontrakterades för support och utveckling, e-learning startades och LibreOffice blev obligatoriskt i de första förbandsdelarna.
Försvarsmakten ser sin satsning på öppen källkod som ett samarbete snarare än en enkel övergång. De förbättringar som utvecklats för den egna verksamheten har också införts i LibreOffice-projektet, och enligt Hillebrand har man redan bidragit med arbete motsvarande mer än fem års utveckling. Bland funktionerna finns förbättrat format för listor, stöd för hyperlänkar i presentationer, bättre metadatahantering och nya e-lärandeverktyg.
– Vi gör inte detta för att spara pengar. Vi gör det för att kunna fungera även när allt annat ligger nere och ha produkter som vi själva kontrollerar, förklarade Hillebrand vid LibreOffice-konferensen i september.
Tidigare utgick försvarets system från Microsoft Office 2016 Professional, ofta med anpassade VBA- och Access-lösningar. Samtidigt använde man aldrig Microsofts egna e-post- eller samarbetslösningar utan byggde istället på egna Linux-servrar med Samba. Under 2025 avinstallerades Office 2016 från samtliga datorer. För särskilda behov kan anställda ansöka om att installera en modul från MS Office 2024 LTSC, och vissa licenser har köpts in för typsnitt och Access-lösningar som inte helt går att ersätta.
Arméns smartphones kommer däremot fortfarande från Apple.
Källa:
Heise.de
