
Forskare och filosofer har, historiskt, försökt ringa in de steg som brukar återkomma när demokratier bryts ned eller när makt koncentreras. Det är steg mot en diktatur och de kan tjäna som en handbok eller en checklista – här är sju steg mot diktatur.
Det är en översikt – inte en “manual” och ska tjäna som en analys av mönster som återkommit i historien och i filosofiska genomgångar. Texten inleddes med att första sammanställa tecknen – utan en utgångspunkt ifrån att sedan använda sammanställningen för ytterligare en analys – läget i USA och läget I Sverige, idag, just nu.
Först togs tecknen fram – sedan sökte jag efter tecken i USA och Sverige.
Notera nu – detta är min syn på omvärlden. Det är inte strikt vetenskap, i alla delar fakta eller något annat än mina åsikter.
1. Makten samlas hos en ledare
– En stark person framställer sig som nationens räddare. Filosofen Thomas Hobbes beskrev i Leviathan (1651) hur människor kan ge upp frihet för säkerhet. I diktaturer används ofta hotet om kaos för att legitimera koncentration av makt.
I detta kaos kliver en stark ledare fram och deklarerar att han är den som ska rädda landet, samhället och människorna.
2. Institutioner försvagas
– Domstolar, parlament och fria val framställs som långsamma eller korrupta. Carl Schmitt, en tysk statsrättsteoretiker, menade att den suveräne ledaren är den som kan besluta i undantagstillståndet – ett synsätt som många auktoritära regimer använt för att legitimera maktövertagande.
3. Kontroll över medier och informationsflöden
– Filosofen Hannah Arendt analyserade i The Origins of Totalitarianism (1951) hur propaganda och desinformation skapar en egen “verklighet” där medborgarna förlorar fotfästet. Fri press begränsas, alternativa röster tystas.
4. Fiendebilder skapas
– Diktatorer använder ofta retorik som delar upp samhället i “vi” och “dom”. Giorgio Agamben har visat hur stater kan utnyttja kriser för att definiera vissa grupper som undantagna från normala rättigheter.
5. Oppositionen neutraliseras
– Genom fängslanden, exil eller våld försvinner politiska alternativ. Filosofiskt kan det knytas till Niccolò Machiavellis diskussion i Fursten om hur härskaren måste hantera motstånd – ibland brutalt – för att behålla makten.
6. Ideologin eller ledarkulten ersätter pluralism
– Hannah Arendt beskriver hur totalitära regimer skapar en allt omfattande ideologi, eller en kult kring ledaren, som gör att andra världsbilder framstår som otänkbara.
7. Rättigheter blir villkorade
– Medborgarskap och rättigheter knyts till lojalitet mot regimen. Den liberala idén om universella rättigheter (John Locke, Montesquieu) sätts åt sidan för en ordning där staten avgör vem som får frihet.
Ordning
Stegen ovan är inte en strikt ordning som alltid följs i verkligheten. Ibland sker de parallellt, ibland i annan följd, men mönstren återkommer. Filosofer och historiker har återkommande visat hur demokratier kan brytas ned inifrån när människor accepterar att makt koncentreras och rättigheter urholkas.
En gemensam nämnare är att processen ofta börjar med rädsla eller kris. När trygghet eller stabilitet upplevs hotad blir löftet om ordning starkare än försvar av frihet. Thomas Hobbes tanke om att människor kan lämna över frihet för säkerhet återkommer i många av de historiska exempel som forskningen pekar på.
Hannah Arendt betonade hur faran ligger i normaliseringen: steg för steg förlorar människor känslan för var gränsen går, tills det som en gång var otänkbart framstår som självklart. När propaganda och fiendebilder tar över det offentliga rummet blir det svårt att se alternativ, och när oppositionen väl är neutraliserad saknas motkrafter.
Filosofin visar också att diktatur inte bara är frånvaron av demokrati. Det är ett eget system, byggt på kontroll, lojalitet och exklusiva rättigheter. Därför blir de sju stegen ett sätt att förstå hur ett samhälle förflyttas – inte plötsligt, utan gradvis – mot en ordning där friheten är villkorad och makten koncentrerad.
En central uppgift är att känna igen dessa mönster för både forskare och filosofer. Det är en påminnelse om att demokrati inte är ett tillstånd som kan tas för givet, utan något som ständigt måste försvaras mot de krafter som drar åt motsatt håll.
USA
Överförs den här analysen på dagens USA så behöver du inte leta länge för att hitta de sju stegen:
1. Makten samlas hos en ledare
I USA har Donald Trump återkommande beskrivit sig själv som den ende som kan “rädda nationen” och talat om politiska motståndare som ett hot mot landets överlevnad. Den typen av retorik liknar det första steget i mönstret mot koncentration av makt. I Sverige framträder inga enskilda ledare med samma anspråk, men debatten om starkare regeringsmakt på bekostnad av riksdagen har återkommit, till exempel i frågor om snabbare lagstiftning kring gängkriminalitet.
2. Institutioner försvagas
I USA har förtroendet för domstolar och valprocessen blivit starkt ifrågasatt, inte minst efter presidentvalet 2020. Att stora grupper av väljare uppfattar valresultat som illegitima är ett exempel på hur institutioner riskerar att undermineras. I Sverige diskuteras rättsväsendets roll i kampen mot gängvåld. Förslag om visitationszoner och begränsningar av anonymitet på nätet har väckt frågor om balansen mellan effektivitet och rättssäkerhet.
3. Kontroll över medier och informationsflöden
I USA har Trump och hans anhängare ofta angripit traditionella medier och beskrivit dem som “fake news”. Samtidigt har alternativa medieplattformar vuxit fram där desinformation sprids. I Sverige finns en debatt om public service och dess roll, där kritiker vill minska dess finansiering eller mandat. Diskussionen om mediernas oberoende är en del av samma mönster.
4. Fiendebilder skapas
I USA målas politiska motståndare, migranter och myndigheter ut som hot mot nationen. I den politiska retoriken beskrivs ofta grupper i samhället som “de andra”. I Sverige har frågan om migration och gängkriminalitet bidragit till en stark polarisering, där olika grupper framställs som problem eller hot.
5. Oppositionen neutraliseras
I USA sker detta främst genom retorik, där oppositionen framställs som illegitim eller som fiender till folket. Rättsliga processer mot politiker används i båda riktningar: mot Trump själv men också i hans beskrivning av rättsväsendet som ett verktyg för politiska motståndare. I Sverige är oppositionen formellt intakt, men debattklimatet har hårdnat och tonen mellan regeringspartier och opposition har blivit mer polariserad.
6. Ideologin eller ledarkulten ersätter pluralism
I USA har Trump-rörelsen utvecklat drag av personkult. Hans uttalanden och agerande får ofta större vikt än partiets formella program, och lojalitet mot honom väger tyngre än ideologisk bredd. I Sverige finns ingen motsvarande ledarkult, men en växande tendens att politiken samlas kring en tydlig huvudfråga – kampen mot gängvåldet – riskerar att tränga undan pluralismen i det politiska samtalet.
7. Rättigheter blir villkorade
I USA diskuteras medborgarskap och rösträtt i termer av lojalitet och tillhörighet. Vissa lagförslag på delstatsnivå gör det svårare för specifika grupper att rösta, något som kritiserats som en urholkning av universella rättigheter. I Sverige har debatten om att dra in medborgarskap för personer med dubbla pass som döms för grova brott fått kritik från rättsexperter, som menar att det riskerar att skapa ett system med olika nivåer av rättigheter.
Sverige
1. Makten samlas hos en ledare
I Sverige finns inte samma tydliga personfixering som i många andra länder, men debatten om starkare regeringsmakt återkommer. Regeringen har flera gånger markerat behovet av snabbare beslut i kampen mot gängkriminalitet, vilket kan innebära att riksdagens roll minskar i praktiken. Diskussionen om en mer centraliserad styrning speglar det första steget i mönstret där makten samlas.
2. Institutioner försvagas
Förtroendet för rättsväsendet är under press när gängvåld och skjutningar dominerar samhällsdebatten. Förslag om visitationszoner, anonyma vittnen och sänkta rättssäkerhetskrav har lett till diskussioner om domstolarnas oberoende och balansen mellan effektivitet och rättsstat. Kritiker menar att rättssäkerheten riskerar att urholkas, medan förespråkare ser åtgärderna som nödvändiga.
3. Kontroll över medier och informationsflöden
Public service är en återkommande stridsfråga. Kritiker vill minska dess finansiering och inflytande, medan försvarare ser det som en grundpelare för demokrati och oberoende journalistik. Debatten om hur medierna skildrar kriminalitet, migration och politik används ofta för att ifrågasätta journalistikens trovärdighet. Samtidigt växer alternativa plattformar fram, där information sprids utan traditionella redaktionella filter.
4. Fiendebilder skapas
I svensk politik har migration och kriminalitet blivit en central konfliktlinje. Retorik som delar upp samhället i “vi” och “dom” används frekvent – där vissa grupper pekas ut som problem eller hot. Polariseringen förstärks av sociala medier, där konflikter får stort genomslag.
5. Oppositionen neutraliseras
Sverige har fortfarande en stark parlamentarisk opposition, men debattklimatet blir allt hårdare. Misstroendeförklaringar och snabba politiska utspel används som vapen för att försvaga motståndare. Samtidigt växer misstron mellan blocken, vilket gör samarbete över partigränserna svårare.
6. Ideologin eller ledarkulten ersätter pluralism
I Sverige finns ingen tydlig personkult kring en ledare. Däremot har frågan om kriminalitet och lag och ordning blivit så dominerande att andra politiska frågor får mindre utrymme. När en enda fråga tar över riskerar den politiska pluralismen att försvagas, även om partierna formellt behåller sina olika ideologiska profiler.
7. Rättigheter blir villkorade
Förslag om att kunna dra in medborgarskap för personer med dubbla pass som döms för grova brott är ett exempel på hur rättigheter görs beroende av lojalitet eller laglydnad. Kritiker menar att det skapar olika nivåer av medborgarskap. Samtidigt diskuteras inskränkningar i den personliga integriteten genom utökad kameraövervakning, datalagring och hemlig avlyssning.
Har jag fel – kommentera!
Har jag rätt – kommentera!
Läs mer
Så hotar Kina väst online – cyberattacker, sabotage och spionage
Välkommen till övervakningssamhället – här är världsmästarna