Donald Trump använder presidentordrar, exekutiva ordrar, bland annat för att ge den kinesiska sociala mediaplattformen TikTok nya tidsfrister men frågan är om en order från presidenten verkligen kan användas för att upphäva innebörden i instiftad lag?
För att TikTok inte ska stoppas, förhandlingarna pågår fortfarande, så har Donald Trump utfärdat en ny presidentorder så att TikTok får en ny tidsfrist. I diskussionen runt TikTok så har det ifrågasatts huruvida en presidentorder verkligen kan, och får användas för att upphäva en lag som processats genom den amerikanska lagliga processen.
Så här ser processen ut:
Förslag (Bill)
En lag börjar som ett förslag (bill) som läggs fram i antingen representanthuset eller senaten.
Utskott
Förslaget skickas till ett utskott som specialiserar sig på området (till exempel utbildning eller försvar). Där diskuteras, ändras och röstas det om förslaget ska gå vidare.
Omröstning i kammaren
Godkänner utskottet förslaget går det vidare till omröstning i hela representanthuset eller senaten, beroende på var det lades fram först.
Andra kammaren
När ett förslag godkänts i den ena kammaren skickas det till den andra. Där går det igenom samma process: utskott, diskussion, ändringar och omröstning.
Presidenten
Röstar både representanthuset och senaten ja skickas lagförslaget till presidenten.
Presidenten kan:
– Skriva under, och då blir förslaget lag.
– Lägga in veto, vilket skickar tillbaka förslaget till kongressen.
Kongressen efter veto
Lägger presidenten lägger in veto kan kongressen ändå tvinga igenom lagen genom att rösta igen med två tredjedels majoritet i både representanthuset och senaten.
Så här fungerar det:
-
Kongressen stiftar lagar. Dessa gäller tills de ändras eller upphävs av kongressen själv, eller tills de bedöms strida mot konstitutionen av Högsta domstolen.
-
Presidenten kan utfärda en Executive Order för att styra hur federala myndigheter ska tillämpa befintliga lagar, eller för att agera inom ramen för sin konstitutionella makt.
En Executive Order kan alltså ändra detaljer i hur en lag tillämpas eller prioriteras i praktiken, men den kan aldrig upphäva eller skriva över själva lagen.
Vill en president bli av med en lag måste hen antingen:
-
Få kongressen att stifta en ny lag som upphäver den gamla.
-
Försöka få lagen prövad och ogiltigförklarad av Högsta domstolen.
Godtas
Trots det så godtas Trumps exekutiva ordrar, huvudsakligen därför att hans partikamrater republikanerna har majoritet i senaten och representanthuset. Trump har även utfärdat en order som ska frita bland andra Apple och Google från juridiskt ansvar för att de bryter mot lagen och tillgängliggör TikToks officiella appar.
Kritik från juridiska experter
Trumps många ordrar har fått kritik från en lång rad ledande juridiska experter:
- Akademiker vid University of Chicago Law School har granskat Trumps många executive orders och lyfter fram rättsliga frågetecken om deras bas i lagtext och konstitutionell auktoritet.
University of Chicago - UC Law San Francisco har samlat professorer som pekar på att vissa av Trumps order kan vara “extraordinära, inte bara i antal utan i deras bredd” och att de riskerar utmana rättsstatens principer.
UC Law San Francisco - Ett konkret exempel gäller advokatbyrån Perkins Coie, där Trump utfärdade en order som bland annat förbjöd federala myndigheter att anlita deras tjänster. Ordern ifrågasattes i domstol som grundlagsstridig.
Wikipedia – Perkins Coie - Juridiska kommentatorer som Laurence Tribe och Erwin Chemerinsky har varnat för att flera av Trumps order kan stå i konflikt med konstitutionen och rättsstatens grundprinciper.
The Guardian - Organisationer som Lawyers’ Committee for Civil Rights Under Law menar att vissa av Trumps order hotar separationen av statsmakterna och riskerar att inskränka medborgerliga rättigheter.
Lawyers’ Committee for Civil Rights Under Law
Ogitligförklarats
Det finns också en snabbt ökande lista på ordrar som utmanats i domstol och som stoppats eller ogiltigförklarats:
-
Susman Godfrey vs Trump
U.S. District Court i Washington, D.C. blockerade permanent en presidentorder som riktade sig mot advokatbyrån Susman Godfrey. Ordern innebar bland annat att säkerhetsbehörigheter skulle återkallas som en form av vedergällning. Domstolen ansåg att ordern stred mot yttrandefriheten och due process.
Democracy Docket -
Perkins Coie
U.S. District Court ogiltigförklarade en order riktad mot advokatbyrån Perkins Coie. Domstolen bedömde att åtgärden var en konstitutionellt otillåten vedergällning.
Demand Justice -
Washington v. Trump (2025)
U.S. District Court för Western District of Washington och senare Ninth Circuit Court of Appeals utfärdade ett föreläggande som blockerade en Trump-order som försökte upphäva birthright citizenship. Domstolarna ansåg att ordern sannolikt stred mot det fjortonde tillägget i konstitutionen.
Wikipedia -
Anti-DEI-order i Maryland
Federal District Court i Maryland blockerade delar av två order från januari 2025 som syftade till att avskaffa Diversity, Equity och Inclusion-program inom regering och utbildning.
CA Labor Law Blog -
Anti-equity och anti-LGBTQ-order
En federal domstol blockerade flera exekutiva order som riktades mot LGBTQ- och HIV-organisationer. Domstolen ansåg att orderna stred mot konstitutionella skydd och hotade civilsamhällets rättigheter.
Lambda Legal
Övriga källor:
Läs mer
Från folkvald till envåldshärskare? Trumps farliga och medvetna vägval
Trump rundar TikTok‑lag med löften om immunitet till tech‑jättarna
