Åtalet mot James Comey, tidigare chef för FBI, får hård kritik i USA. Åtalet handlar om påståendet att Comey skulle ha lämnat falska uppgifter under ett senatsförhör 2020 och därmed hindrat kongressens arbete. Redan vid en första granskning blir det tydligt att åtalet vilar på en mycket tunn juridisk grund, och att det handlar om helt igenom politiskt motiverat åtal.
För att en fällande dom ska vara möjlig måste åklagarsidan kunna styrka uppsåt. Det innebär att Comey medvetet och avsiktligt ska ha lämnat en osann uppgift i syfte att påverka förhöret. Juridiskt är detta svårt att bevisa, särskilt när det handlar om uttalanden som gjordes för fem år sedan och som dessutom kan tolkas olika beroende på kontext. Uppsåt är ofta den svåraste punkten att kunna bevisa i mål som gäller falska uppgifter, och i detta fall är underlaget så svagt att även erfarna jurister ifrågasätter om åtalet överhuvudtaget kan nå domstolsprövning.
Sparkades
En central aspekt är att den tidigare ansvarige åklagaren, Erik Siebert, kom fram till att bevisen inte räckte för åtal. Kort därefter fick han lämna sin post, och i hans ställe tillsattes Lindsey Halligan, en jurist med bakgrund som rådgivare åt Donald Trump men utan erfarenhet av att driva den här typen av federala brottmål. Det är svårt att tolka att en ny distriktsåklagare, utan meriter inom området väljer att gå vidare med ett ärende som redan bedömts som svagt stärker, handlar om npgot annat ön ett politiskt kopierat åtal initierat av Donald Trump.
Jo, du läste det där helt rätt. Trump krävde att James Comey skulle åtalas och när åklagare utredda anklagelserna och kom fram till att det saknas bevis och att det juridiska underlaget högst sannolikt inte räcker till en fällande dom så sparkades åklagaren, Erik Siebert.
Anmärkningsvärt
Själva åtalet är också anmärkningsvärt i sin form. Det omfattar endast två sidor, saknar konkreta bevis och specificerar inte i detalj hur Comeys uttalande ska ha brutit mot lagens krav. Normalt sett används en mer utförlig framställning för att ge tyngd åt åtal av detta slag, men här nöjer sig åklagarsidan med en kortfattad uppräkning av påstådda brott. Det öppnar för att en domare kan avskriva målet redan i ett inledande skede, eftersom åtalet riskerar att inte uppfylla de grundläggande kraven på tydlighet och substans.
Tidpunkten för åtalet förstärker dessutom bilden av politisk påverkan. Det väcktes precis innan preskriptionstiden löpte ut, vilket antyder att processen hastats fram för att undvika att målet skulle falla bort av formella skäl. Samtidigt har Donald Trump under lång tid öppet krävt att Comey ska åtalas och framställt honom som symbolen för ett FBI som inte agerade lojalt mot honom. När ett sådant åtal nu väcks under en administration där Trump själv återigen har starkt inflytande, blir det svårt att bortse från att juridiken här böjer sig för politiska syften.
Sammantaget
Detta leder till fyra centrala invändningar som gör åtalet så svagt: att uppsåt måste styrkas men knappast kan bevisas, att en tidigare åklagare redan bedömt ärendet som obefogat och fick lämna sin post, att den nya åklagaren saknar erfarenhet av mål av denna typ samt att själva åtalet är så kortfattat och bevislöst att det kan avfärdas direkt. Sammantaget är det svårt att se åtalet som något annat än ett politiskt projekt som söker juridisk täckning.
Källor:
Läs mer
Från folkvald till envåldshärskare? Trumps farliga och medvetna vägval
Tidigare FBI-chefen James Comey åtalas – misstänks ha ljugit inför kongressen
