En amerikansk appellationsdomstol har slagit fast att de flesta av de tullar som infördes under Donald Trumps presidentskap är olagliga. Beslutet kan leda till en rättslig strid i Högsta domstolen och på sikt förändra förutsättningarna för Trumps handelspolitik.
Domen gäller Trumps så kallade ”reciproka” tullar som riktades mot större delen av världens länder, men även tullar som införts mot Kina, Mexiko och Kanada. I en omröstning med siffrorna 7–4 konstaterade US Court of Appeals for the Federal Circuit att Trumps tolkning av den lag som ger presidenten befogenheter i nödsituationer inte håller, och kallade tullarna ”ogiltiga och stridande mot lagen”.
Domen träder dock inte i kraft förrän den 14 oktober, vilket ger administrationen tid att överklaga till Högsta domstolen. På sin plattform Truth Social gick Trump till hårt angrepp mot beslutet och kallade det ett hot mot hela landets överlevnad. ”Om detta får stå fast skulle beslutet bokstavligen förstöra USA”, skrev han och menade att avskaffade tullar skulle göra landet finansiellt svagt.
Nationellt nödläge
Trump hade hänvisat till International Emergency Economic Powers Act (IEEPA), en lag från 1977 som ger presidenten rätt att agera vid ”ovanliga och extraordinära hot”. Han deklarerade ett nationellt nödläge inom handeln och hävdade att handelsobalanser hotade USA:s säkerhet. Domstolen kom dock fram till att införandet av tullar är en kärnuppgift för kongressen och att IEEPA varken nämner tullar eller ger presidenten obegränsad rätt att införa dem.
”När kongressen vill ge presidenten befogenhet att införa tullar sker det uttryckligen”, skrev domarna och pekade på att det aldrig varit lagstiftarens avsikt att överlåta obegränsad makt över tullpolitiken till presidenten.
Bakgrunden är två stämningar som lämnades in av småföretag och en grupp delstater. De ifrågasatte Trumps exekutiva order från april, där en grundtull på tio procent infördes mot nästan alla länder i världen, tillsammans med särskilda ”reciproka” tullar. Trump beskrev dagen som USA:s ”befrielsedag” från orättvisa handelsvillkor.
Olagliga
Redan i maj slog den internationella handelsdomstolen i New York fast att tullarna var olagliga, men beslutet pausades i väntan på överklagandet. Nu har även appellationsdomstolen gått på samma linje. Förutom de generella tullarna ogiltigförklaras även de som Trump införde mot Kanada, Mexiko och Kina med motiveringen att stoppa narkotikainflödet. Däremot omfattas inte tullarna på stål och aluminium, som införts med stöd av annan lagstiftning.
Inför avgörandet varnade Vita husets jurister för att ogiltigförklara tullarna, eftersom det enligt dem skulle kunna utlösa en ekonomisk kollaps av samma slag som 1929. De hävdade att USA då inte skulle kunna återbetala utländska skulder, vilket riskerade leda till ”nationell ruin”.
Domen väcker också frågor om de avtal som vissa länder slutit med USA för att få sänkta tullsatser.
Det mesta talar för att frågan nu hamnar i Högsta domstolen, som de senaste åren varit kritisk mot presidenter som försöker driva igenom långtgående reformer utan tydligt stöd från kongressen. Under Joe Bidens presidentskap har domstolen stoppat både försök att begränsa koldioxidutsläpp från kraftverk och planerna på att efterskänka studieskulder.
Maktöverskridning
Tar Högsta domstolen upp målet kan dess nio domare behöva ta ställning till om Trumps omfattande tullprogram är ytterligare ett exempel på presidentiell maktöverskridning eller om det har tillräcklig grund i lag och presidentämbetets befogenheter.
Trots bakslaget för Vita huset kan administrationen se en viss fördel i att endast tre av de elva domarna i appellationsdomstolen utsågs av republikaner. I Högsta domstolen är förhållandet det motsatta – sex av nio domare är utsedda av republikanska presidenter, varav tre av Trump själv.
Källa:
BBC