Donald Trump har under våren använt hot om strafftullar och ekonomiska sanktioner mot andra länders ledare – särskilt när deras retorik eller handelspolitik inte faller honom i smaken. Han har varnat för att ta till drastiska åtgärder om de inte anpassar sig till USA:s krav.
Trump drar runt likt skolgårdsmobbaren, som inte tål att bli emotsagd och som kräver att alla ska tycka som han och exakt han som gör. Det inskränker sig inte bara till handelspolitik, andra löners handel med USA utan Trump hotar med olika former av straff även i andra frågor och han drar sig inte för att ställa krav på att enskilda länder ska ändra sina lagar.
Tullkrav
I mars 2025 utfärdade USA omfattande tullkrav mot Kanada och Mexiko – 25 procent på de flesta varor och 10 procent på energi – med påstått motiv att skydda amerikanska arbeten och bekämpa illegala gränsövergångar. USA hotade även att trappa upp tullarna till astronomiska nivåer om länderna inte ändrade sina nationella lagar enligt Trump.
När Colombias president vägrade ta emot deporterade medborgare utan förvarning hotade Trump med 25 procents extratullar, visumsuspension och fördubbling av tullnivån inom en vecka – om inte president Gustavo Petro backade. Konflikten löstes först när Colombias ledning nådde en överenskommelse.
Samtidigt har han hotat med 10 procent extra tullar mot alla länder som associeras med BRICS-samarbetet. Brasiliens president Lula svarade med att världen inte vill ha en ny världsdominans – och förebådade ett diplomatiskt motstånd mot Trumps uttalanden.
Ambassader
USA har även tydligt sökt påverka även inrikespolitik i städer som Stockholm, för att ta ett exempel. I april skickade den amerikanska ambassaden ett brev till Stockholms stadsbyggnadskontor där de krävde att staden skulle säkerställa att dess entreprenörer inte bedrev någon form av “DEI‑program” (Diversity, Equity & Inclusion), i linje med Trump-administrationens anti‑DEI-linje.
Stockholms stad svarade resolut att de inte tänker underteckna något sådant papper och beskriver brevet som “bisarrt”. Vice borgarrådet Jan Valeskog betonade att Stockholm följer sina egna värderingar och lagar – och att stadens prioriteringar inte dikteras av en utländsk ambassad.
Detta är ytterligare ett tydligt exempel på hur Trump-administrationen söker exportera sina politiska prioriteringar – även till svenska lokalval – och använda diplomatiska medel för att påverka demokratiska beslut.
Kontakter
Trump hotar med strafftullar och rivna avtal även om länder har kontakter med andra länder:
I juli utökade Trump hoten och krävde 25 procent tull på indiska varor från 1 augusti. Uttalandet riktade kritik både mot Indiens handel med Ryssland och medlemskapet i BRICS-samarbetet. Samtidigt planerar han 50‑procentiga sanktioner mot brasilianska exportvaror. Brics, av organisationen skrivet BRICS, är en mellanstatlig organisation bestående av tio medlemsländer: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika, Egypten, Etiopien, Indonesien, Iran och Förenade arabemiraten.
Mot slutet av juli hotade Trump Kanada med nya strafftullar efter att landet meddelat att det planerar att erkänna Palestina som stat vid FN:s generalförsamling i september. Trump skrev på Truth Social att beslutet skulle göra det ”mycket svårt att nå ett nytt handelsavtal” och hotade att införa upp till 35 procent i tullar på kanadensiska varor. Hoten innebär att även utrikespolitiska beslut nu riskerar att bestraffas ekonomiskt om de går emot Trumps agenda.
Samarbete
Gör du inte som USA (läs Trump) vill och har ”rätt” åsikter så kan du straffas:
Under juli meddelade Trump också att EU, Mexiko, Brasilien och Indien riskerar tullar på upp till 30 procent – med hänvisning till säkerhetshot och bristande samarbete mot narkotika och immigration. Han har konsekvent varnat att framtida besked om handelsdynamik och utrikespolitiska ställningstaganden från regeringar han inte godkänner kan leda till nya produkttullar.
Källor:
