Donald Trump har under sin återkomst som president intensifierat sina attacker mot medier i USA. Retoriken mot pressen har hårdnat och åtgärderna mot kritiska röster har blivit mer systematiska och långtgående. Utvecklingen pekar mot en inskränkning av yttrande- och tryckfriheten och ett auktoritärt förhållningssätt till medier som är mer omfattande än under hans första mandatperiod.
Redan från början har Trump regelbundet beskrivit medier som “fake news” och “folkets fiender”. Dessa uttalanden har ökat i både antal och skärpa, där journalister ofta utmålas som landsförrädare och motståndare till nationen. Flera amerikanska medieorganisationer har rapporterat att de under kort tid utsatts för hundratals offentliga attacker i tal och sociala medier.
Nekades
Samtidigt har Trump-administrationen infört konkreta hinder för mediernas arbete. Exempelvis nekades nyhetsbyrån Associated Press tillgång till presskonferenser efter att ha använt begrepp som inte överensstämde med Vita husets retorik. Administrationen har också omorganiserat ackrediteringssystemet för presskåren, vilket gynnar högerorienterade medier och utestänger kritiska journalister.
Statliga tillsynsmyndigheter har använts för att sätta press på oberoende medier. Federal Communications Commission har fått uppdrag att granska och utreda nyhetsbolag för “snedvriden rapportering”, vilket i praktiken innebär politisk påtryckning. Offentliga mediebolag som NPR och PBS har blivit av med statlig finansiering, vilket lett till nedskärningar och rättsliga processer där bolagen hävdar att deras grundlagsskyddade yttrandefrihet kränks. Även internationella amerikanska röster som Voice of America och Radio Free Asia har fått se sin finansiering stoppad.
Krympt
Civilsamhällets utrymme har samtidigt krympt. Fredliga demonstrationer har bemötts med våld och flera journalister har gripits under nyhetsbevakningar. Människorättsorganisationer har varnat för att USA nu finns på internationella bevakningslistor för försämrad pressfrihet och inskränkta medborgerliga rättigheter. Organisationer som Reporters Without Borders konstaterar att landet faller i pressfrihetsindex och att klimatet för fria medier snabbt försämras.
Dessa händelser är inte enskilda incidenter utan del av en mer genomgripande strategi att begränsa granskning och kontrollera narrativet. Genom att använda rättsväsendet, ekonomiska sanktioner, statliga myndigheter och offentlig demonisering har Trump skapat ett klimat där oberoende journalistik försvagas och demokratins grundprinciper hotas.
Myndigheter
Trump har också utvecklat en metod där myndigheter används som verktyg för att sätta press på medier. Vita huset har hotat med utredningar och åtgärder mot stora mediekoncerner, och använt risken för stoppade företagsfusioner som påtryckningsmedel. När Paramount förberedde försäljningen av NBC till Skydance ökade trycket från administrationen, vilket bland annat ledde till att det kritiska programmet The Late Show with Stephen Colbert lades ned innan affären kunde slutföras. Liknande mönster har uppmärksammats vid andra mediesammanslagningar där Trump och hans rådgivare öppet hotat med att använda justitiedepartementet och FCC för att blockera affärer om de berörda mediehusen inte ändrade sin rapportering eller sin ägarstruktur.
Stämningar
Trump har dessutom använt stämningar som ett återkommande vapen mot medier som granskar hans agerande. Han har vid flera tillfällen lämnat in mångmiljonstämningar mot etablerade nyhetsorganisationer som The New York Times, CNN och The Washington Post, ofta med påståenden om förtal och illvillig rapportering. Även om många av dessa mål senare avvisats i domstol har de haft en kylande effekt på redaktioner och journalister, som tvingats lägga stora resurser på juridiskt försvar. Kritiker menar att stämningarna inte syftar till att vinna i sak, utan till att skrämma medier från att publicera kritiska avslöjanden och därmed begränsa den fria pressens möjligheter att granska makten.
Linje
Trumps angrepp på alla som inte delar hans åsikter är en genomgående linje i hans sätt att utöva makt och har präglat både hans retorik och politiska beslut.
När USA:s siffror för arbetsmarknaden (antalet nya jobb) presenterades nyligen så var de sämre än vad Trump förväntat sig. Det ledde till att chefen för arbetsmarknadsstatistik, Bureau of Labor Statistics (BLS), Erika McEntarfer sparkades. Trump hävdade utan bevis att hon manipulerat siffrorna.
Donald Trump har under sin pågående mandatperiod riktat hårda attacker mot centralbankschefen Jerome Powell. Konflikten har eskalerat efter att Federal Reserve höjt räntorna för att dämpa inflationen, något som Trump offentligt kritiserat som “ekonomiskt sabotage”. Han har vid upprepade tillfällen hotat att avsätta Powell och hävdat att centralbanken medvetet försöker skada hans presidentskap. Detta har lett till oro för att Federal Reserves oberoende undergrävs och att den politiska pressen på penningpolitiken ökar i en omfattning som saknar motstycke i modern amerikansk historia.
Trump har ifrågasatt Jerome Powells tillsättning, att han fick sitta kvar under Joe Biden och kallat honom inkompetent. Till saken hör att det var Donald Trump som tillsatte Jerome Powell, för sju år sedan:
Källor:
