När Elon Musk tog över Twitter 2022 och bytte namn till X förändrades plattformen snabbt. Algoritmerna och modereringen skruvades om, och många forskare och vetenskapskommunikatörer som använt Twitter för professionella syften började leta efter alternativ.
En av dem var marinbiologen och bevarandeforskaren David Shiffman, känd för sitt engagemang för att hjälpa forskare nå ut på sociala medier.
Under åren hade Shiffman tränat över 2 000 forskare i början av sina karriärer i hur de bäst kunde använda Twitter för att nätverka, sprida vetenskapliga artiklar och nå ut till allmänheten. Han beskrev själv det tidiga Twitter som ”världens mest intressanta cocktailparty”. Men i takt med att algoritmen började lyfta fram mer reklam, extremt innehåll och betalda verifieringar tappade han tron på plattformen.
Precis som många andra inom vetenskapssamhället testade Shiffman nya plattformar som Threads, Mastodon och Post. Till slut fann han Bluesky, där han tidigt upplevde samma känsla av gemenskap och professionell nytta som Twitter en gång hade erbjudit.
Intryck
För att ta reda på om hans intryck delades av fler bestämde han sig för att genomföra en vetenskaplig undersökning tillsammans med samhällsforskaren Julia Wester. Studien, publicerad i tidskriften Integrative and Comparative Biology, omfattade 813 forskare, vetenskapskommunikatörer och lärare som använt både Twitter och Bluesky.
Resultaten visar att Twitter tidigare var den dominerande plattformen för vetenskaplig kommunikation, men att de flesta i dag antingen lämnat den helt eller drastiskt minskat sin aktivitet. Över 90 procent av de svarande uppgav att de använt Twitter för att följa utvecklingen inom sina fält, 85,5 procent för nätverkande och 77,3 procent för att nå ut till allmänheten. Tre fjärdedelar menade att plattformen blivit avsevärt mindre användbar för dessa syften sedan Musks övertagande. Nästan hälften har kvar sina konton men använder dem sällan, medan omkring 40 procent helt raderat sina konton och gått över till Bluesky.
Bland orsakerna som angavs fanns ökad mängd spam, pornografi, bottar och politiskt extremistiskt innehåll, ofta från användare som betalat för verifiering. Många beskrev också en tydlig försämring i både mängden och kvaliteten på interaktioner. Många talade om negativa och fientliga erfarenheter.
Attraktionen
Attraktionen till Bluesky handlade om motsatsen. Plattformen saknar algoritm, har ett gränssnitt likt det gamla Twitter och erbjuder funktioner som färdiga listor över relevanta konton att följa inom olika områden. Användarna uppskattade också modereringen och möjligheten att blockera eller tysta aggressiva röster. En ”push and pull”-effekt blev tydlig: man kände sig bortstött från Twitter och drogs samtidigt till en ny gemenskap.
Det som framträdde starkast var att Bluesky upplevdes som en levande och hälsosam miljö för vetenskaplig kommunikation. Trots att många hade färre följare där fick de betydligt mer respons. En forskare med 50 000 följare på Twitter kunde få fem gilla-markeringar på ett inlägg, medan samma person med 5 000 följare på Bluesky kunde få hundra.
För Shiffman var resultaten också ett kvitto på att kommunikationen inte försvunnit, utan flyttat. Han menade att det var en lättnad att se så många andra forskare dela samma erfarenhet. Han konstaterade också att bloggen Southern Fried Science, som tidigare fått stora trafikvolymer från Twitter, numera får hundra gånger fler sidvisningar från Bluesky.
Studien visade samtidigt att alla grupper inte flyttat. Till exempel har det inflytelserika nätverket Black Science Twitter inte bytt plattform i någon större omfattning. Shiffman vill därför göra en uppföljande studie om vilka forskare som lämnat helt, vilka som stannat kvar och hur mångfalden på Bluesky ser ut.
Kritik
Trots kritik mot att Bluesky skulle vara en politisk bubbla menade Shiffman att det för honom inte spelade någon roll. Han använder sociala medier för att prata om hav och hajforskning, inte för att diskutera politik med främlingar. På Bluesky får han frågor om sitt forskningsområde. På Twitter fick han mordhot.
Både Shiffman och Wester framhåller att sociala medier är sociala miljöer som hela tiden förändras och skapas av de regler och verktyg som styr interaktionerna. De menar att forskare fortfarande behöver plattformar för att nå ut, och att studien visar hur en professionell gemenskap kan flytta vidare när förutsättningarna förändras.