Statsminister Ulf Kristerssons frekventa användning av AI-tjänster som ChatGPT och LeChat har väckt en intensiv debatt om teknikens roll i Sveriges politiska beslutsfattande. Kristersson har själv berättat att han använder AI för att få alternativa perspektiv och som ett slags digital rådgivare vid sidan av sina politiska medarbetare.
Kritiken låter inte vänta på sig. Forskare och experter menar att AI-system som dessa inte kan garantera sanningsenlig information. Simone Fischer-Hübner, professor i datavetenskap, har varnat för att tjänsterna ibland hittar på källor och fakta som inte existerar – något som kan få allvarliga konsekvenser om de ligger till grund för beslut på högsta politiska nivå. Andra menar att AI-verktyg kan skapa ett tunnelseende där komplexa frågor reduceras till förenklade svar, vilket kan urholka den demokratiska processen.
Ansvar
Debatten handlar inte bara om teknikens begränsningar. Kritiker lyfter också fram frågan om politiskt ansvar. Statsministern har tillgång till en stor stab av sakkunniga experter och erfarna politiska rådgivare, och flera debattörer menar att det är dessa resurser som bör ligga till grund för viktiga beslut – inte en AI-modell tränad på sannolikhetsberäkningar. “Det är deprimerande och riskabelt när landets statsminister söker råd hos maskiner istället för hos människor”, skrev en ledarskribent i Expressen.
Samtidigt finns röster som försvarar Kristerssons agerande. Mathias Sundin, ledamot i regeringens egen AI-kommission, menar att AI kan fungera som ett verktyg för att motverka intern konsensus och “groupthink”. Enligt honom är det inte farligt att använda AI som bollplank, så länge avgörande beslut inte fattas utan mänsklig granskning. Statsministerns pressekreterare har också betonat att ingen säkerhetsklassad information någonsin matas in i de system som används.
Motståndare
Kritiken förstärks av att Kristersson samtidigt varit en av de främsta motståndarna till EU:s nya AI-förordning. Han har beskrivit regelverket som överdrivet krångligt och varnat för att det kan hämma innovation. Flera forskare, däribland professor Virginia Dignum, menar däremot att just tydliga regler och kontrollmekanismer behövs för att säkerställa ansvarsfull och demokratisk användning av AI i både privat och offentlig sektor.
Frågan har nu växt till en bredare diskussion om ledarskap och teknikens roll i politiken. Kritiker menar att en statsminister måste visa gott omdöme och hålla sig till demokratiska principer där beslut formas genom mänsklig dialog och ansvarsutkrävande – inte genom maskinellt genererade råd. Debatten lär fortsätta i takt med att AI blir en allt mer integrerad del av både samhällsliv och politik.
Källor:
