Madrid, 1991. Femtonåriga Verónica försöker kontakta sin döda pappa med ett ouijabräde. Något svarar – men det som kommer tillbaka är inte vad hon väntat sig.
Filmen bygger på ett verkligt fall där en tonårsflicka dog under oklara omständigheter efter en seans. Regissören Paco Plaza, känd från [REC], låter skräcken växa fram i vardagen – i betongtrapphus, kökslampors sken och barnens viskningar.
Mest skrämmande
Verónica har kallats en av de mest skrämmande filmerna på Netflix, och det med viss rätt. Det handlar inte om plötsliga chockeffekter utan om en krypande känsla som inte släpper taget. Här är det inte monstret i garderoben som skrämmer – utan tystnaden i rummet när du vet att något redan står bakom dig.
Jag brukar inte blir rädd för filmer och jag anser mig inte vara lättskrämd men det här är verkligen en mycket otäck film som spelar på alla dina känslosträngar på ett sofistikerat sätt så att även den enklaste måltid kan bli något mycket skrämmande.
Imponerande
Sandra Escacena gör en imponerande debut som tonåringen som långsamt slits mellan ansvar och panik, medan vardagen fortsätter runt henne som om inget hänt. De unga syskonen tillför både värme och hot – deras närvaro förstärker fasan.
Med skickligt foto, genomtänkt ljuddesign och ett subtilt manus är Verónica en skräckfilm som stannar kvar långt efter eftertexterna. Den påstår inte att den är störst eller blodigast – bara att något är väldigt, väldigt fel, och det räcker.
Titel: Veronica
Genre: Skräck
Regi: Paco Plaza
Land: Spanien
Språk: Spanska
Längd: 1 timme 45 minuter
Premiär: 2017
Huvudroll: Sandra Escacen
Kan ses på: Netflix
Betyg