Donald Trumps handelsminister Howard Lutnick hävdar att Kina gett det amerikanska folket en gåva i form av ett nytt löfte om att köpa amerikanska varor. Uttalandet gjordes i samband med de känsliga förhandlingarna om TikToks framtid, där Trumps administration försöker tvinga fram ett ägarbyte av Tiktok till amerikanska intressen.
Formuleringen har väckt uppmärksamhet – men även skepsis. Historiskt har Kina flera gånger lämnat liknande löften, särskilt under Trumps tidigare presidentperiod.
I den så kallade ”fas ett”-överenskommelsen från januari 2020 lovade Kina att öka importen av amerikanska varor med 200 miljarder dollar över två år. Enligt oberoende bedömare, som Peterson Institute for International Economics, nåddes bara cirka 60 procent av målet.
Att nu kalla ett nytt löfte för en gåva är mer en retorisk gest än ett formellt avtal. Sådana uttalanden kommer sällan direkt från kinesiska myndigheter, utan är ofta en del av det amerikanska politiska narrativet. Samtidigt är det oklart om något konkret löfte faktiskt har getts – och i så fall vad det skulle omfatta.
Särskilt när det gäller känsliga frågor som tekniköverföring och kontroll över algoritmer är Kina notoriskt ovilligt att ge efter. Tidigare erfarenheter visar att löften om ökad import eller marknadsöppningar ofta inte leder till faktiska åtaganden, särskilt inte om de saknar skriftlig förankring.
För Trumps del kan löftet ses som ett försök att visa på framsteg i förhandlingarna – men det kan lika gärna vara en strategi för att sätta press på Kina inför det stundande beslutet om TikToks framtid i USA.
1. Januari 2020 – “Fas ett”-avtalet
Kina lovade att öka importen av amerikanska varor och tjänster med 200 miljarder dollar utöver 2017 års nivåer, under en tvåårsperiod. Avtalet omfattade jordbruksprodukter, energi, tillverkade varor och tjänster. Enligt Peterson Institute for International Economics uppfyllde Kina endast cirka 60 procent av målet. USA anklagade Kina för att inte ha gjort tillräckligt, medan Kina skyllde på pandemin.
2. Maj 2018 – Ramavtal om minskat handelsunderskott
Under pågående tullförhandlingar lovade Kina att öka importen av amerikanska varor och minska det bilaterala underskottet. Avtalet kollapsade snabbt efter nya tullhot från Trump och ledde aldrig till konkreta köp. Det betraktas i efterhand som ett icke-avtal.
3. November 2017 – Handelslöften vid Trumps statsbesök i Peking
Vid ett ceremoniellt tillfälle presenterades affärsavtal och avsiktsförklaringar till ett värde av över 250 miljarder dollar. Många av dessa var dock icke-bindande. Enbart en liten del resulterade i verkliga leveranser. Händelsen sågs främst som symbolpolitik.
4. 2012–2016 – Jordbrukslöften under Obama-eran
Kina ingick flera överenskommelser om att öka importen av amerikanska jordbruksprodukter som fläsk, majs och sojabönor. Dessa löften följdes ofta av neddragningar eller tullar, beroende på politiska spänningar. Jordbruksimporten har länge använts som förhandlingsvapen i relationen mellan USA och Kina.
Källor:
