Donald Trump hotar nu med att tvinga journalister att avslöja sina källor, efter en rad motstridiga uppgifter, bland annat i rapporter inom den amerikanska underrättelsetjänsten, gällande hur och vilka skador de amerikanska bombningarna av iranska kärnkraftsanläggningar.
Trump sa i en en intervju på söndagen att han kan tänka sig att tvinga journalister, som publicerat en första amerikansk underrättelsebedömning av hans administrations attacker mot Iran, att avslöja sina källor, samtidigt som han fortsätter att hävda att bombningarna i princip helt slagit ut hela det iranska kärnkrafts- och anrikningsprogrammet.
Intervjuades
Den amerikanske presidenten intervjuades i programmet Sunday Morning Futures med Maria Bartiromo, på Fox News, och insisterade återigen på att amerikanska flyganfall riktade mot tre iranska anläggningar förra helgen slutförde uppgiften att sätta stopp för det iranska kärnvapenutvecklingsprogrammet. Attackerna, hävdade Trump, utplånade den iranska regeringens hela (eller en majoritet) av dess tillgång på anrikat uran – han förnekade påståenden från iranska tjänstemän om att det flyttades ut ur området innan Fordow-platsen attackerades.
Trump svarade också på en fråga att han kommer att ta till rättsliga åtgärder mot demokratiska kongressledamöter och journalister som han anklagade för att ha publicerat delar av en amerikansk underrättelsebedömning av effekterna av de tre attackerna.
Trump hävdar att den underrättelserapport som läckte visar att attackerna var mer framgångsrika än vad medierna rapporterat, och antyder att både journalister och deras källor borde kunna åtalas.
I intervjun sade han:
“You go up and tell the reporter, ‘national security – who gave it?’ … I suspect we’ll be doing things like that.”
Pressfriheten
Trumps nya utspel, riktat mot journalister och den amerikanska pressfriheten, har fokus på CNN, Washington Post och New York Times, en tv-kanal och två tidningar. New York Times och Washington Post anses historisk ha stått republikanerna nära, till skillnad från CNN som förvisso inte har någon uttalad politisk koppling men som i USA anses ligga nära demokraterna.
De tre nyhetsförmedlarna har, liksom stora delar av internationell media, rapporterat om den splittrade bild av bombningarna som finns, inte minst inom USAs egen underrättelsetjänst. Trump-administrationen hävdar att det iranska kärnkraftsprogrammet är helt utslaget samtidigt som det finns rapporter om att Irans försök att anrika uran kan ha fördröjts med några månader och att den mängd uran som Iran redan har anrikat hade flyttats till en säker plats innan bombningarna.
Pressfrihet
Skyddet för journalister i USA bygger främst på det första tillägget i den amerikanska konstitutionen, som garanterar yttrandefrihet och pressfrihet, men det finns ingen federal lag som uttryckligen skyddar journalister från att behöva avslöja sina källor i domstol.
Här är den grundläggande situationen:
Första tillägget ger ett starkt principiellt skydd för pressfriheten, vilket innebär att staten inte får censurera medier eller hindra publicering. Däremot har domstolar i vissa fall slagit fast att detta inte alltid skyddar journalister från att behöva vittna eller lämna ut information.
USA har ingen nationell “shield law”, alltså ingen federalt gällande lag som skyddar journalister från att tvingas avslöja sina källor i rättsliga sammanhang. Det innebär att federala domstolar i vissa fall kan kräva att en journalist avslöjar sin källa, särskilt om det rör nationell säkerhet eller brottsutredningar.
Däremot har över 40 delstater samt District of Columbia egna “shield laws” som ger visst skydd. Dessa lagar varierar kraftigt i omfattning. Vissa skyddar endast icke-offentlig information. Vissa gäller endast i civilrättsliga mål, inte i brottmål. Vissa kräver att källan lämnas ut om informationen är avgörande och inte går att få på annat sätt. En översikt över delstatliga lagar finns hos Reporters Committee for Freedom of the Press.
Det viktigaste rättsfallet på federal nivå är Branzburg v. Hayes (1972), där Högsta domstolen slog fast att journalister inte har ett generellt konstitutionellt skydd mot att kallas att vittna inför en jury. Domen har dock tolkats olika, och många domstolar erkänner ändå ett visst “kvalificerat skydd” beroende på omständigheterna.
Balansgång
I praktiken råder en balansgång. Många federala domare erkänner pressens roll i ett demokratiskt samhälle och försöker undvika att tvinga fram källavslöjanden – men när det gäller nationell säkerhet, terrorism eller brottmål väger andra intressen ofta tyngre.
Sammanfattningsvis har journalister i USA ett starkt skydd genom konstitutionen – men inte ett absolut skydd att vägra vittna eller avslöja källor, särskilt inte på federal nivå. Skyddet beror i hög grad på var i landet man befinner sig, vad ärendet gäller och vilken domstol som är inblandad.
Sen, av tradition och av respekt för mediernas frihet, så tillhör det till ovanligheterna att myndigheterna kräver att journalister ska avslöja sina källor på det sätt som Trump nu gör.
Attack
Trumps uttalande är också en del i en större, mer omfattande attack på hela den amerikanska demokratin där Trump utmanar allt från landets domstolar till universitet. För varje enskilt steg som Trump tar i sina försök att tillskansa sig mer makt och med att styra USA med presidentordrar så kantas den vägen av tillskyndare som hävdar att det han gör inte är så farligt, att han inte kommer att fullfölja alla sina hot eller att han kommer att göra det han faktiskt säger att han tänker göra.
“The road to fascism is lined with people telling you to stop overreacting.” ~ William K. Wolfrum *
Trumps uttalande att han tänker tvinga journalister att avslöja sina källor är inte förflugna ord av en irriterad makthavare. Det är ett hot riktat mot i första hand de som fortfarande törs prata med medierna och som kan förmedla en annan bild än den Donald Trump ger.
Det är ett hot uttalat för att tysta.
Från folkvald till envåldshärskare? Trumps farliga och medvetna vägval
* William K. Wolfrum anges som författare till citatet enligt flera onlinekällor, men det finns ingen verifierad originalkälla. Citatraden används ofta som en varning: att tystnad, passivitet eller minimerande reaktioner kan bana väg för auktoritära maktövertaganden.
