Donald Trump har under flera år utmanat och hotat grundläggande demokratiska principer i USA. Det handlar inte bara om kontroversiella uttalanden, utan om ett mönster av handlingar som undergräver tilliten till institutioner, rättsstat och valprocesser.
Trump har ifrågasatt domstolars oberoende, attackerat medier som “folkets fiender” och konsekvent brutit mot presidentämbetets normer. Genom att ignorera oskrivna regler och använda makten för personliga eller partipolitiska syften förskjuts balansen i maktdelningen. Denna strategi kallas constitutional hardball – där demokratiska verktyg används på sätt som skadar demokratin i sig (Washington Post).
Valutgången
Hans vägran att acceptera valutgången 2020, trots över 60 förlorade rättsfall och inga bevis för valfusk, är ett tydligt exempel på hur han underminerar förtroendet för fria val (Associated Press).
Trump har också föreslagit att återinföra “Schedule F”, en exekutiv order som skulle göra det möjligt att sparka tusentals federala tjänstemän för politisk illojalitet. Det innebär ett försök att skapa en lojal statsapparat, något som strider mot principen om en opolitisk förvaltning (Brookings Institution).
Under sin mandatperiod använde han flera gånger hot om att använda militären mot civila protester. Han har också uttryckt beundran för auktoritära ledare och ifrågasatt åtaganden gentemot NATO och demokratiska allierade (The Guardian).
Han har upprepade gånger attackerat, verbalt, USA:s tidigare mest lojala samarbetspartners, Mexiko, Kanada och Storbritannien. Även om uttalanden om att Kanada borde bli USA:s 51:a delstat kan avfärdas som rena dumheter så är det ett uttryck för Trumps ambitioner att utöka USA:s territorium. Det gäller även Grönland där även USA:s försvarsminister Pete Hegseth varnat för att USA kan komma att annektera Grönland.
Varnar
Internationella experter och opinionsbildare varnar för att USA rör sig mot en form av “konkurrensbaserad autokrati”, där val fortfarande hålls men där institutionerna är under politisk kontroll och där rättsstaten urholkas bit för bit (Washington Post).
Det finns en lång rad exempel som går i den riktningen, Trumps många uttalanden om att landets domstolar politiserats tillsammans med det amerikanska justitiedepartementet. det är ett försök att underminera fria, oberoende domstolars lagliga rätt att hantera och avgöra juridiska frågor, även brottmål. Det är också ett försök att underminera maktfördelningsprincipen som alla moderna demokratier vilar på.
Retoriken spelar också en viktig roll. Genom att måla ut motståndare som fiender, ifrågasätta fakta och sprida konspirationsteorier skapas en politisk miljö där demokratiska kompromisser blir omöjliga (The Atlantic).
Kontroll
Trumps agerande handlar i grunden om makt och kontroll – inte bara över politiken, utan över hela samhällskontraktet. Demokratin kräver inte bara institutioner, utan också respekt för spelreglerna. När dessa medvetet bryts ner riskerar hela systemet att kollapsa.
Uttalanden av typen att Trump inte vet om han ska försvara den amerikanska konstitutionen med ursäkten att han inte är jurist eller advokat indikerar tydligt att han har liten Elle ringde respekt för ämbetet eller den ed som han svors in med – med handen på bibeln.
När Donald Trump säger att han valts till president, att han fått klartecken för sin politik så innefattar det, enligt honom, att samla makten i Vita Huset och klartecken för att sätta sig över domstolsprocesser, den enskildes rätt till att få sin sak prövad, utslag i Högsta Domstolen och demokratiska regelverk.
Donald Trump anser sig stå över allt sånt.
