Jag har nu suttit och arbetat framför, och med, min MacBook Pro 14 Max sedan i november förra året. Nyhetens behag har klingat av, den känns inte så ny längre utan arbetet har blivit vardag och det är egentligen då saker prövas på riktigt för det är då saker bara ska fungera och bara rulla på utan störningar.
När saker är nya så tenderar vi att ha ett visst överseende med eventuella brister och problem. Vi rundar dem, accepterar dem och jobbar vidare tills det börjar att gnaga, gnissla och irritera. Över tid så blir brister alltmera påtagliga och en recension borde egentligen skrivas efter en 2-3 månader (som nu).
På den punkten så är MacBook Pro 14 Max en rätt tråkig dator. Den bara fungerar, gör sitt jobb och oavsett vad jag kastar på den, oavsett vad jag tar mig för så gör den jobbet, utan att fastna, hänga sig eller skicka upp ett snurrande timglas. Det som brukar att kallas att ”badbolla”.
Fläktar
Jag vet att den här fläktar för de har startat 1-2 gånger under den här tiden. Båda gångerna som en följd av en rusande process, på grund av en bugg, som numera åt åtgärdad i en uppdatering.
Jag har suttit och redigerat stora, blytunga videor – utan att datorn visat tendenser till att tappa prestanda och inga renderingstider har känts onormalt långa eller har lett till oplanerade kaffepauser. Du vet, datorn tar tid på sig så du går du och hämtar mer kaffe.
Batteri
Jag jobbar med lätt och ledigt en helt arbetsdag på batteri. Varvar mellan att ha den uppkopplad mot två externa bildskärmar eller ensam på sängbordet. Jag sitter, halvsitter ofta i sängen och jobbar nämligen.
Datorn är med på resor, även jag ibland tar med mig min iPad Air istället. Den är lättare, smidigare att ha med sig.
I en jämförelse så gör jag i stort sett allt lite snabbare med min MacBook Pro och prestandamässigt så spelar det inte i samma liga – inte på långa vägar. Min MacBook Pro är det pålitliga verktyg som jag faktiskt hade förväntat mig. För de pengarna så ska det bara fungera.
