Det korta svaret på frågan i rubriken är – självfallet, Apple kan fällas på avgörande punkter efter att ha blivit stämda av myndigheterna men det är inte särskilt troligt att justitiedepartementet och de 16 delstaterna vinner framgång på alla punkter.

De juridiskt kunniga som uttalat sig hittills ser ut att ha fastnat i ett ”å ena sidan” men ”å andra sidan” resonemang som ser ut att försöka att vara heltäckande vilket betyder att de egentligen inte tycker särskilt mycket. Den som plöjt igenom de 88 sidorna, som stämningen är på, kan notera en del märkliga inslag och en ur logisk synvinkel svag argumentation.

Färgerna

Färgerna på olika meddelanden spelar tydligen en väldig stor roll även för advokater och jurister på myndigheten.

Förutom att försämra kvaliteten på meddelandeappar från tredje part, undergräver Apple positivt kvaliteten på rivaliserande smartphones. Till exempel, om en iPhone-användare skickar meddelanden till en icke-iPhone-användare i Apple Messages – standardmeddelandeappen på en iPhone – visas texten för iPhone-användaren som en grön bubbla och har begränsad funktionalitet: konversationen är inte krypterad, videor är pixlade och korniga, och användare kan inte redigera meddelanden eller se skrivindikatorer. Detta signalerar till användare att rivaliserande smartphones har lägre kvalitet eftersom upplevelsen av att skicka meddelanden till vänner och familj som inte äger iPhones är sämre – även om Apple, inte den rivaliserande smartphonen, är orsaken till den försämrade användarupplevelsen. Många icke-iPhone-användare upplever också socialt stigma, utanförskap och skuld för att ”bryta” chattar där andra deltagare äger iPhones. Denna effekt är särskilt kraftfull för vissa demografier, som tonåringar – där iPhones andel är 85 procent, enligt en undersökning. Detta sociala tryck förstärker bytekostnader och driver användare att fortsätta köpa iPhones – vilket stärker Apples smartphonedominans inte för att Apple har gjort sin smartphone bättre, utan för att det har gjort kommunikationen med andra smartphones sämre.

Förutom det faktum att det inte finns en fastslagen standard för meddelanden, vilka protokoll, funktioner med mera som ska användas så är frågan om inte den som skrivit just den här delen av texten sitter och klämmer på en Android-telefon (ett skämt).

En annan fråga är om en myndighet ska bestämma vilken färg det ska vara på meddelanden i en telefon och om det är tillverkarens fel om användare anser att en iPhone är en ”finare” telefon än en Android-telefon.

”Socialt stigma” känn på de orden och det argumentet.

Jag är så gammal så att jag kommer ihåg V-jeansen och snickarbrallorna. Två klädesplagg som var och var populära en sommar och kanske en höst. Alla ungar, även jag, ville ha dem. Det var också ett ”socialt stigma”.

Strikt juridiskt så har jag svår att se att domstolen kommer att ta någon större hänsyn till just den här delen men det är ju jag med juridikstudier som ligger en väldig massa år tillbaka i tiden och med högst begränsad insikt i amerikanska konkurrenslagar.

Microsoft

En annan något märklig passage, textdel, i stämningen är när det amerikanska justitiedepartementet vill ta åt sig äran av iPods stora succé.

Apples förmögenheter förändrades när de lanserade iPod 2001. Innovativ design och smart marknadsföring hade inte varit tillräckligt för att driva en framgångsrik affärsstrategi. Den här gången gjorde sammanflödet av flera faktorer det till en stor succé. Apples iTunes-applikation gjorde det möjligt för iPod-användare att organisera sitt låtbibliotek och uppdatera sin iPod. Ett banabegränsande antitrustärende, som väckts av USA och statens åklagare, mot Microsoft öppnade marknaden och begränsade Microsofts möjlighet att förbjuda företag som Apple att erbjuda iTunes på Windows-datorer. Licensavtal med de stora musikbolagen gjorde det möjligt för Apple att erbjuda iPod/iTunes-användare ett brett urval av musik mot en avgift per nedladdning. iPod-upplevelsen gav Apple ett recept för framtiden: en avancerad enhet, ett stort antal plattformsdeltagare (dvs. musikbolag och konsumenter) och ett digitalt skyltfönster. Ännu viktigare, det gav Apple en spelbok: driv så många konsumenter och tredjepartsdeltagare till plattformen som möjligt och erbjuda ett brett urval av innehåll, produkter och tjänster skapade av dessa tredje parter till konsumenter.

Den minnesgode kanske kommer ihåg DOJs stämning av Microsoft i början 1990-talet där bland annat Internet Explorer, Windows och en del andra av Microsofts tjänster och produkter drogs in i en liknande process. Microsoft hade då musikspelaren Zune, som få eller ingen kommer ihåg idag. DOJ tvingade fram en möjlighet för andra musikspelaren att kunna kopplas samman med Windows – vilket alltså skulle ha lett till Apples succé med iPod.

Kalla mig naiv men jag tror att Zunes fall och iPods succé snarare beror på att den första var en dålig produkt medan den andra, Apples iPod, inte var det.

Säkerhet

I stämningen så ställer sig DOJ tveksamma till Apples olika säkerhetsfunktioner. Det amerikanska justitiedepartementet anser att i flera fall så är det svepskäl för att stänga inne en användare, hålla fast dem i Apples grepp för att uttrycka det enkelt. Det tror jag också kommer att bli en långvarig och mycket svår diskussion därför säkerhet faktiskt inte sällan har den effekten. Användare stoppas från att göra vissa saker, flytta data hur som helst och göra vad som helst – av säkerhets skäl.  Det är är det som liksom är fundamentet i hela begreppet, säkerhet.

Säkerhet kolliderar inte ofta , för att inte säga alltid, rätt duktigt med det som kan kallas frihet – att fritt kunna gör allt du vill. Diskussionen om en säkerhetsfunktion låser in en användare eller inte slutar ibland med att användaren måste låsas in – om säkerheten ska kunna anses vara uppfylld eller nå en tillräckligt hög nivå.

Hela den här delen riskerar att hamna i en lång, utdragen diskussion om hot, hur de ska hanteras och vad användaren ska eller inte ska tillåtas att få göra med sin enhet. Det riskerar att leda till en snårig, teknisk diskussion om hur olika hot ska bedömas och värderas – mycket långt från juridik och där värderingar och bedömningar vilar på ett subjektivt tyckande.

Stämning

Även om uppfattningarna om innebörden och utfallet av DOJs stämning går isär bland amerikanska juridisk expertis så finns det några saker som alla tycks vara helt eniga om – det här kommer att ta flera år att avgöras och i processen kommer det att finnas en lång rad överklaganden och domslut. Utfallet av den här typen av processer innebär inte sällan, att när det slutgiltiga avgörande kommer, så är det redan i det närmaste obsolet. Verkligheten har förändrats, det stora bolag som anklagats har förändrats och anpassat sig vilket gör att när domen väl kommer så blir det lite av ett slag i luften.

CarPlay

Det amerikanska justitiedepartementet har även åsikter om Apples CarPlay som långt ifrån, mycket långt ifrån, är vare sig dominerande eller har en särskilt stark position på marknaden.

Apple har berättat för biltillverkare att nästa generation av Apple CarPlay kommer att ta över alla skärmar, sensorer och mätare i en bil, vilket tvingar användare att uppleva körning som en iPhone-centrerad upplevelse om de vill använda någon av funktionerna som tillhandahålls av CarPlay . Även här utnyttjar Apple sin iPhone-användarbas för att utöva mer makt över sina handelspartners, inklusive amerikanska biltillverkare, i framtida innovation. Genom att tillämpa samma spelbok med begränsningar på CarPlay, låser Apple ytterligare kraften hos iPhone genom att förhindra utvecklingen av andra disintermedierande teknologier som samverkar med telefonen men ligger utanför enheten.

Hela argumentationen är obegriplig – Apple anklagas för att ta över viktiga funktioner i bilen – om CarPlay ska användas. Vill du använda CarPlay så måste du använda CarPlay – det är invändningen. Idag har de flesta biltillverkare egna system – som också tar över funktionerna i bilen och som du kan använda för att styra funktionerna i bilen med. Du behöver inte, och är inte tvingad att använda CarPlay, lika lite som att biltillverkarna måste ha stöd för CarPlay. Det finns naturligtvis konsumenter som inte kommer att köpa en bil om den inte har CarPlay men justitiedepartementet kan knappast göra mycket åt att CarPlay är en populär lösning för oss som använder en iPhone.

Monopol

Det finns ytterligare en fråga där den juridiska expertisen tycks vara tämligen eniga om – det amerikanska justitiedepartementet måste kunna styrka och bevisa att Apple har ett monopol och upprätthåller ett monopol. Det är grunden i anklagelserna och idag har Apple runt 55 procent av marknaden för mobiltelefoner i USA, och en långt mycket lägre siffra globalt. Objektivt sett så är det inte ett monopol i traditionell mening – långt ifrån om vi ska hållas oss inom ramarna för juridiken och de ekonomiska teorierna.

Konkurrensverket – Monopol är det på en marknad där det bara finns ett företag.

Det är den enkla förklaringen. I ett vidare begrepp så kan ett monopol innebär att ett företag kontrollerar och styr marknaden men kan du verkligen anses göra det med bara lite drygt hälften av marknaden?

Det är utmaningen för DOJ och det är den anklagelsen som myndigheten och delstaterna måste kunna styrka, i annat fall så håller inte den bärande argumentationen i stämningen. När DOJ lyckades få Microsoft fällda så handlade det om Windows – som då hade en god bit över 85 procent av den amerikanska marknaden för operativsystem för persondatorer. Det är onekligen en signifikant skillnad mellan 55 procent oh drygt 85 procent.

Glöm inte heller bort domen i striden mellan Epic Games och Apple där grunden i Epics stämning var att Apple hade ett monopol när det gällde appar och App Store. Domstolen fastslog att Apple inte har ett monopol vilket också var huvudorsaken till att Epic Games förlorade med siffrorna 9 mot 1.

Skada

Justitiedepartementet har också gjort sitt bästa för att försöka att framställa Apple som ett bolag som mer eller mindre har tvingat konsumenter att köpa deras produkter. iPhone, iPad, Mac-datorer med mera har tvingats på konsumenterna till höga priser. Apple har skadat konsumenterna med sina affärsmetoder, sina marknadsföring och prissättningen av sina produkter.

Alla som följt Apple ett tag och som använder deras produkter vet att i stort sett alla produkter och tjänster har höga betyg. Konsumenterna är nöjda eller mycket nöjda med det de har köpt och det de betalar för så var finns skadan?

Väljer jag som konsument att köpa marknadens dyraste telefon, och är nöjd med det så är det mitt val. Köper jag en dator som ligger högre i pris än konkurrenterna så  är det också mitt val. Skulle Apple då erbjuda undermåliga produkter och tjänster som inte fungerar så är det lätt att konstatera en skada. Konsumenten har inte fått det konsumenten. har betalat för.

I det här fallet så toppar Apple i stort sett alla listor när handlar om att ha nöjda kunder och användare.

Länkar

Apple stäms för konkurrensbrott av det amerikanska justitiedepartementet

Reaktioner på stämningen mot Apple – aktien faller men stämningen var väntad