Jon Stewart blev ett problem för Apple och Apple blev ett problem för Jon Stewart. Därför blir det ingen ny säsong av The Problem och hela ”affären” visar med tydlighet problemet med när företag som måste ta annan hänsyn än strikt journalistiska ändå försöker bedriva journalistik.
The Problem speglade olika problem, ett ämne per avsnitt, och varv ett populärt program lett av Jon Stewart, en uppenbar favorit hos ledningen inom Apple. Nu går USA mot val och det finns en möjlighet att näste president kan heta Donald Trump. Kritik mot Trump kan snabbt därför utvecklas till ett besvärligt problem – vilket alla, Apple och Jon Stewart inser.
I wanted a place to unload thoughts as we get into this election season. I thought I was going to do it over at — they call it Apple TV+. It’s a television enclave, very small. It’s like living in Malibu. But they decided … they felt that they didn’t want me to say things that might get me in trouble.
Stewart har nu återvänt till ”The Daily Show”, där han leder programmet en gång i veckan, varje månad. Stewart var som bekant programledare för ”The Daily Show” i mer än 15 år innan han lämnade över till Trevor Noah för åtta år sedan.
Vassa kommentarer
Jon Stewart är känd för vassa, pricksäkra kommentarer och det var också därför som han lockades över till AppleTV+. Det var det Apple förväntade sig att han skulle leverera och ”The Problem with Jon Stewart” lockade snabbt en större skara tittare på streamingtjänsten. Upplägget, ett ämne per program, inbjudna gäster tillsammans med stundtals sylvassa intervjuer av ansvariga – med Stewart som intervjuare – var något som Apple inledningsvis tycks ha applåderat, tills det började att dra ihop till ett val och Jon Stewart och redaktionen också började att titta närmare på Kina.
Kina är en viktig marknad för Apple och den kinesiska regimen är en björn som Apple inte gärna vill väcka.
Försiktighet
Med ens så fanns det en uppenbar risk att Apples affärer kunde krocka med det som publicerades och sades i programmet. En granskning av Kina välkomnades inte av Apple lika lite som att Apple vill reta en eventuell blivande amerikansk president som skulle kunna heta Donald Trump.
Samtidigt så kan du inte be en journalist att hålla igen med sin kritik, tona ned sin granskning och välja sina ord bara därför att det kan drabba de egna affärerna. Det är en helt omöjlig ekvation då det som skrivs, publiceras och sänds, av nödvändighet, måste vila på journalistiskt grund. Så när Apple närmare sig Stewart och hans redaktion och bad dem att vara försiktiga så blev det början till slutet för hela tv-programmet. Apple uttryckte det som att de inte ville att Jon Stewart skulle ”hamna i problem” – vilket är en omskrivning för att Apple ville att Apple inte skulle hamna i problem. Det är den typ av rekommendationer och regler som gör att du som journalist omedelbart måste kräva ett förtydligande för att reda ut mer exakt vad innebörden är, och vilka regler som ska styra vad som skrivs, sänds och publiceras.
I den granskande rollen måste du ha frihet att slipa ta hänsyn till eventuella intäktsförluster eller att högste chefen och ledning kanske kallas till ett Vitt Hus där en orange man vill berätta för dem vad han tycker om det som har sänts.
Jon Stewart blev ett problem för Apple och Apple blev ett problem för Jon Stewart och detta kunde bara sluta på ett sätt.
