Open Source-världen befolkas av en del individer som anser ”fattar du inte hur du ska göra så har du inget här att göra”. I klartext – om du för dum för att förstå våra pedagogiskt undermåliga instruktioner så är du inte välkommen. För instruktioner och design i den här världen är generellt usla, riktigt urusla därför att de alldeles för ofta bygger på att du ska kunna ämnet innan du öppnar handboken och instruktionerna.
Vill du hoppa över till Mastodon från Twitter så är det inte en rak, enkel registering. Du måste leta reda på en server som du vill vara medlem på, du ska registrera dig och sedan får du vänta (ofta en ganska kort tid) innan du tas emot. Det är inte en lika rak, lika enkel och begriplig process som andra sociala tjänster. Lägg sedan till att du måste bekanta dig med en rad helt nya ord – en server som du vill vara medlem på kallas instans och ordet decentraliserad är viktigt i sammanhanget. Twitter, Facebook och de flesta andra sociala tjänster är centraliserade – du loggar in på samma ställe medan Mastodon då alltså ingår i det som kallas fediverse och där allt är decentraliserat – du loggar in på din server/instans.
Växa
Nåväl, det kanske ändå inte kräver en NASA-ingenjörs examen för att fixa och klara det men om du vill växa, om du vill locka till dig användare och om du verkligen vill visa att öppen källkod, öppna system och en decentraliserad värld är en bättre värld så borde det väl ändå gå att förenkla och underlätta?
Det som kommersiella system gör – designa, snygga till, fundera över om alla dessa ord verkligen måste användas och om olika processer inte kan, och bör, förenklas. Ompröva, prova, testa, använd en testgrupp, utvärdera och förenkla. När du sedan landat på Mastodon (rekommenderas för det här är verkligen en helt annan, bättre värld än Twitter) så uppmanas du att kasta dig över andra delar i detta universum av olika anslutna system. Fediverse, Lemmy och allt vad de heter. Du får veta att via Lemmy så kan du diskutera, hitta nya vänner frågan är då bara – hur då?
Lemmy
Lemmy är ingalunda så enkelt som att bara ladda hem ett program, logga in så kasta sig rätt in i olika diskussioner. Låt mig säga så här – jag laddade ned tre olika program, klienter men stupade obönhörligen på inloggningen. Det tog ett tag att bara lista ut om jag skulle skapa ett nytt konto eller om mitt konto som jag använder på Mastodon fungerar – i samtliga tre program så skapades något så enkelt som en text som säger – Har du redan registrerat dig på en server/instans så använder kontot när du loggar in – om det nu är så för det vet jag inte.
Vid inloggning fick jag veta att det inte fungerar ”Error”, vid förnyade försök att det var fel uppgifter, att min epostadress redan fanns och att något oväntat hade inträffat. En av programmen hade i alla fall upplysningen om att jag skulle använda användarnamnet, inte namnet med där instansen. Ständigt denna instans och mina försök slutade med att jag gav upp, raderade samtliga tre program och kände mig som en idiot eftersom jag uppenbarligen inte ens förstod det mest fundamentala.
Det där sista är aldrig riktigt bra när du designar saker. Får du användaren att känna sig dum, inte förstå och hela tiden misslyckas så kommer du aldrig, garanterat aldrig, att locka över hen som ny användare eller kund.
Ett tips – skickar du användare till din sida på Github – tänk om. Det är inte ett bra sätt att introducera en tjänst, ett program eller en funktion.
Fråga
Varför frågar du inte någon som vet då – invänder du?
För att kunna skapa ett konto, något oerhört elementärt och något som borde vara enkelt måste jag frågan någon som vet – är det på fullt allvar ditt tips?
Låt mig då förklara att om den nye användaren fastnar redan i dörren, inte kan vrida ned handtaget, öppna dörren och kliva in så har du misslyckats, kapitalt. Då har du inte konstruerat en dörr – då har du skapat en mur.
Det är heller inte bra om du vill locka till dig användare.
Entusiaster
Låt mig nu för tydlighetens skull klargöra en mycket, mycket viktig sak – den här världen är fylld med entusiaster. Människor som lägger ned kopiöst med tid på att hålla igång saker – utan så mycket som en krona i ersättning. De är inte bara värda respekt utan applåder, pukor och trumpeter för de är värda sin vikt i guld. Utan dem stod allt stilla. De är inte på minsta sätt problemet.
Problemet är att här krockar två världar – en massa användare som kommer från en kommersiell värld där de som driver kommersiella system har en drivkraft för att locka till så många användare som de kan och som hela tiden ligger energi och resurser på att förenkla därför att enkla processer som folk klarar av leder till fler användare. Mot denna värld ställs den betydligt mindre världen, med mindre, begränsade resurser och som av det skälet inte är ett under av pedagogik och sannerligen inte är några under när det kommer till design heller. Open Source handlar mycket om teknik, kod och mer teknik.
Krock
Så det blir en krock när en massa användare som är vana vid raka, enkla processer ställs inför något mera komplicerade processer med rätt taskiga instruktioner. Den här världen har ett pris – du måste läsa på lite mer, lära dig lite mer för att kunna göra det du vill. Din belöning – det är allt som oftast helt gratis.
Så, mitt gnällande till trots, jag älskar den här världen med sin knasiga rebeller, enskilda som brinner för en enda sak – hålla igång sin server, kosta vad det kosta vill. Fast ibland önskar jag att en del saker kunde vara lite lättare att förstå, som det här Lemmy, Fediverse, Instanser och allt det där. Jag önskar att instruktionerna kunde vara mer begripliga och att processer och funktioner som absolut borde vara mycket enkla att klara av faktiskt också var det. Jag önskar att det byggdes för öppna dörrar, inte murar.
PS. Det här med Lemmy är ingen förlust och det är inget ovanligt att jag inte förstår. Det finns en massa saker som jag inte förstår och jag brukar lägga en viss tid på att försöka att förstå. Misslyckas jag så kastar jag, raderar och bara går vidare. Då inser jag att jag förmodligen är för dum för att få vara med.
