Det strular, det fungerar inte som det ska. Upp med loggfilerna i jakten på en bugg, något som ställts in fel. Det blir en envis jakt på orsaken och det som bara skulle vara en ”jag ska bara” blir en lång sittning där varje timme leder lite närmare en lösning.
Jag började jakten på felet strax före tio på förmiddagen. Med undantag för lite mat, massor av kaffe så satt jag och letade, testade, letade och letade igen. Det hör inte till ovanligheterna att ett problem har flera orsaker. Ett fel på ett ställe orsakar problem på ett helt annat ställe och till det kommer följdfel. Folk utanför den här märkliga dator- och it-branschen förstår inte att frustration, ilska och otålighet inte fungerar – eller rättare sagt de har svårt att förstå att det inte är det som får dig att små byta samman och ge upp.
Lämna saker
Jag kan inte det. Lämna saker, ge upp, invänta nya tag dagen efter utan går jag och lägger mig som vettigt folk så kommer jag att kliva upp så snart jag kommer på något som jag inte har testat. Problem finns där för att lösas och därför sitter jag där. Svårt att förklara för logik, vett och sans säger dig att du borde ge upp, lämna och försök igen imorgon. Jag kan inte det. Jag kan inte lämna något olöst, halvfärdigt eller något som inte fungerar – inte med mindre än att prova igen, och ingen och igen.
Min gode vän blir ofta mycket frustrerad och lätt uppgiven. Jag brukar be honom att sätta sig ned, andas i en papp-påse samtidigt som jag förklarar att det här är en slags vardag i den här branschen. Det är inget ovanligt och det är ingenting som får dig att ge upp även om tanken hela tiden finns där.
Varför sitter jag här, mitt i natten med en kall kopp kaffe?
Hjälte
Det handlar inte om att bli hjälte, få medkänsla eller att någon ska beklaga. din situation, inte för mig. För mig är det en utmaning, rent och skärt.
Den här jävla datorn som inte få besegra mig.
När du sedan löst problemet så är du störst, just då, i denna sekund så är du störst och nöjd med dig själv. Det är en känsla som försvinner ganska snabbt därför att när du minst anar det så är det dags igen.
Min klocka förkunnar att NHL-hockeyn har börjat på tv vilket betyder att midnatt passerats med marginal. Jag startar matchen på min iPad och ställer den bredvid den bildskärm där jag nu suttit alldeles för länge. Sen dyker jag ned i problemet igen.
Metodiskt så skriver jag hela tiden ned det jag gör. Något som sparar massor med tid därför att förr eller senare fastnar du i en loop och gör om något du redan har testat, med samma klena resultat naturligtvis. Anteckningarna är räddningsplankan som ser till att inte upprepa.
Plötsligt
Så plötsligt sker allt det som borde ske men du tror det inte riktigt så du gör om testen och allt sker igen, allt fungerar. Ett tredje försök bekräftar att jodå, nu fungerar det. Du flyttar över inställningarna till en annan kund och det fungerar igen, och igen och igen.
Hockeyn är slut. Matchen är slut men det spelar ingen roll, inte att mitt lag förlorade heller.
Dagen efter däremot blir en plåga och en massa gäspningar och sedan finns det bara en sak som gäller – räta upp och återställ dygnsrytmen, snabbt.
